Utgå alltid ifrån att

     

när löser uppgifter som dessa.

Använd nu för akvariet respektive det vatten som Isabella häller i. Vi gör förenklingen att 1 liter vatten motsvarar 1 kg vatten.

Vi kallar jämviktstemperaturen för . Eftersom akvariet kommer att värmas så innebär det att kommer att vara den varmare temperaturen och den kallare temperaturen då begynnelsetemperaturen för akvariet d.v.s. 17°C. Alltså är . Använd detta i energiformeln

     

Vattnet som Isabella häller i kommer ju att minska i temperatur för att nå jämviktstemperaturen. Således är den varmare temperaturen 50°C och den kallare temperaturen d.v.s. . Använd detta i energiformeln

     

Den energi som det varmare vattnet avger kommer att upptas av akvariet. Alltså kan följande ekvation ställas upp

     

där du söker .

Senast redigerat av HighDef (2012-06-02 15:42)

Tack så jättemycket! Nu fattar jag hur man gör!

En sak som jag undrar över är bara det att du har skrivit den spec. värmekapaciteten för vatten som 4180J/(kg*K) och det var även det som de använder i min bok, men i min formelsamling står det att den spec. värmekapaciteten för vatten är 4,19kJ(kg*K) det vill säga 4190J/(kg*K). Varför används två olika? Det blir nämligen ganska stora förändringar om man räknar en uppgift med den ena och sen den andra...

tildix skrev:

En sak som jag undrar över är bara det att du har skrivit den spec. värmekapaciteten för vatten som 4180J/(kg*K) och det var även det som de använder i min bok, men i min formelsamling står det att den spec. värmekapaciteten för vatten är 4,19kJ(kg*K) det vill säga 4190J/(kg*K). Varför används två olika? Det blir nämligen ganska stora förändringar om man räknar en uppgift med den ena och sen den andra...

Jag räknar alltid i grundenheterna och då är det Joule, inte kJoule som det står i formelsamlingen. Det är som att skilja på gram och kilogram—ibland är det smidigare att skriva komprimerat med det enda eller det andra.

Jag upplever räkning med grundenheter som lättast, då behöver man inte alltid vara jättenoggrann med vilka enheter man bollar med.

Smaragdalena skrev:

NEJ! NEJ! NEJ!

betyder alltid temperaturen efter - temperaturen innan. Så är operatorn definierad. Du har samma sak t ek i formeln för k-värde i räta linjens ekvation, Det skulle ju bli tokigt om man alltid tog det stora värdet minus det likka värdet. Ibland SKALL det bli negativt!

Lugna ner dig, människa. Jag presenterar ett sådant tankesätt till TS eftersom att det då alltid blir rätt på uppgifter som dessa. Vi vill hålla ändringen i temperatur positiv.

Ekvationen blir ju enligt ditt resonemang

     

vilket inte alls ger rätt lösning.

Senast redigerat av HighDef (2012-06-02 15:44)

tildix skrev:

Okej nu börjar jag bli lite förvirrad här.. Som HighDef sa blev det fel när jag gjorde enligt Smaragdalenas regel. Men varför blir det fel om det nu är det som är det rätta?

Vi får se vad Smaragdalena har att säga om det. Men så vitt jag vet räknas värmeenergi inte i negativa värden, varför ∆T anges som positiv.

är ett negativt tal ty men i så fall får vi räkna absolutbeloppet av ∆T för att undvika negativa värden för energi och då blir ju just eftersom .

Senast redigerat av HighDef (2012-06-02 15:54)

Smaragdalena skrev:

Tillförd energi är positiv. Bortförd energi är negativ.

4 liter vatten svalnar från 60 till x grader. Värmeinnehållet minskar, tillförd värme är -4(x-50)*k.
60 liter vatten värms från 17 till x grader. Värmeinnehållet ökar, tillförd värme är 60(x-17)*k.
Ökningarna balanserar varandra, 60(x-17)*k=-4(x-50)*k. Vi får precis samma svar.

Det är absolut inget fel att räkna som du gör, men snälla, kalla det inte! Det gör det SÅÅÅ myclet svårare för många elever när det gäller t ex MaB, för att ta de gamla beteckningarna.

Där ser man, okej!