Binomialsatsen
Pluggakuten
I grundskolan får man lära sig kvadreringsregeln
där a och b är vilka (reella) tal som helst. Det kan också hända att man får lära sig kuberingsregeln
Kvadreringsregeln och kuberingsregeln är specialfall av den så kallade binomialsatsen, som talar om vad är då n är ett positivt heltal vilket som helst; då n = 2 blir binomialsatsen kvadreringsregeln och då n = 3 blir binomialsatsen kuberingsregeln.
Binomialsatsen
Om a och b är två tal, som inte är lika med noll, och n är ett positivt heltal så kan man skriva binomet (a+b)n på följande sätt.
Man har infört en speciell beteckning för bråken inom parenteserna ovan:
Om k är ett heltal mellan 0 och heltalet n, så kallas beteckningen
binomialkoefficient och uttalas "n över k". Med denna beteckning kan Binomialsatsen skrivas på ett sätt som är litet mer kortfattat och som visar satsens struktur litet tydligare.
Bevis av Binomialsatsen
Vi ska visa att för vilka tal a och b som helst, som inte är lika med noll, så gäller det att
oavsett vilket positivt heltal n vi än väljer.
Idén bakom beviset är följande: Om vi kan visa att Binomialsatsen är sann då n = 1 och att den är sann för nästa positiva heltal n, så är den sann för alla positiva heltal n.
Bevisets första steg: Visa att Binomialsatsen är sann då n = 1. Vi ska visa att
Det vänstra ledet är (a+b)1=a+b och det högra ledet är
Vi ser att det vänstra ledet är lika med det högra ledet, varför Binomialsatsen är sann för exponenten n = 1.
Bevisets andra steg: Visa att om Binomialsatsen är sann för det positiva heltalet n, så är den också sann för nästa positiva heltal, n + 1. Vi börjar med att skriva det vänstra ledet, (a+b)n+1, på en form som gör att vi kan använda vår kunskap om att Binomialsatsen är sann för det positiva heltalet n.
Vi vet dels att binomet (a+b)n kan skrivas som
och dels att om vi mutiplicerar denna långa summa med talet (a+b) så får vi en annan lång summa.
Sedan samlar vi ihop termer på formen an+1-kbk, där exponenten k kan vara vilket som helst av heltalen 0, 1, 2, ..., n + 1.
Beviset av Binomialsatsen skulle vara klart om vi kunde säga att
Vad gäller det första och det sista av dessa uttryck så gäller
och
för vilka positiva heltal m som helst; speciellt gäller de för de positiva heltalen n och n + 1. Det andra av uttrycken i listan är
Det tredje uttrycket i listan är
Det fjärde uttrycket i listan är
Av dessa uträkningar kan vi se ett mönster som låter oss beräkna det (k-1):a uttrycket i listan, där k är vilket som helst positivt heltal bland heltalen 1, 2, 3, ..., n.
mönstret som bildas kallas Pascals triangel.
Detta innebär att vi har lyckats bevisa att om Binomialsatsen är sann för det positiva heltalet n, så är den också sann för nästa positiva heltal n + 1; därmed är Binomialsatsen sann för vilket positivt heltal n som helst.
Vilket skulle bevisas!

