11 svar
88 visningar
RisPris är nöjd med hjälpen
RisPris 398
Postad: 31 okt 2021 20:39 Redigerad: 31 okt 2021 20:39

hydrolys av omättade fettsyror och ökat tryck

känner mig väldigt osäker på denna fråga men hur påverkar tryck reatkionen av en omättade syra i denna reaktion? 

 

omättad syra +H2 dubble pil[Ni] mättad fett syra vet inte vart jag ska börja med le chartlier och analysera några tips?

 
mag1 8932
Postad: 31 okt 2021 20:46

Hydrolys är klyvning med vatten.

Men det du skrev i frågan är en hydrogenering, i princip en "väteaddition".

Börja med att rita upp reaktionen inklusive produkt.

RisPris 398
Postad: 1 nov 2021 05:53

Ja, du har rätt skrev fel menade väte addition,

mag1 8932
Postad: 1 nov 2021 19:53

Nu ser det bättre ut. Ökar trycket för att mer vätgas pumpas in påverkas jämvikten (enligt Le Chateliers princip), men ökas trycket genom tillförsel av t.ex. en inert gas påverkas inte jämvikten.

RisPris 398
Postad: 2 nov 2021 07:11

Hmmm, intressant jag förstår du tänker men det stod någonting i facit att man skulle fokusera på aggregations formen  på  produkten och reaktanten

mag1 8932
Postad: 2 nov 2021 13:35

Jo, den ena reaktanten är en gas (men det är formen vätgas har, vilket är bekant). Och skall trycket ökas går det genom att öka mängden gas.

Hur tror du fettsyrornas aggregationstillstånd är, och skiljer det sig innan/efter hydrogeneringen?

RisPris 398
Postad: 2 nov 2021 16:21
mag1 skrev:

Jo, den ena reaktanten är en gas (men det är formen vätgas har, vilket är bekant). Och skall trycket ökas går det genom att öka mängden gas.

Hur tror du fettsyrornas aggregationstillstånd är, och skiljer det sig innan/efter hydrogeneringen?

innan lär den väl vara i fast form och efter i flytande form ser dock inte hur det är relevant med trycket riktigt. Jag förstår vad du menar med väte, eftersom de ökar trycket genom att tillsätta väte 

 
mag1 8932
Postad: 3 nov 2021 13:48
RisPris skrev:

Hmmm, intressant jag förstår du tänker men det stod någonting i facit att man skulle fokusera på aggregations formen  på  produkten och reaktanten

Du skrev om aggregationstillståndet för reaktanten, men specificerade inte vilken du menade (bra att göra, så går det snabbare i nästa fråga/svar).

Fettsyrans aggregationstillstånd kan du ju faktiskt ta reda på, istället för att gissa. Ta en titt på t.ex. wikipediasidan för produkten (heptanoic acid) - så får du veta.

RisPris 398
Postad: 3 nov 2021 18:45
mag1 skrev:
RisPris skrev:

Hmmm, intressant jag förstår du tänker men det stod någonting i facit att man skulle fokusera på aggregations formen  på  produkten och reaktanten

Du skrev om aggregationstillståndet för reaktanten, men specificerade inte vilken du menade (bra att göra, så går det snabbare i nästa fråga/svar).

Fettsyrans aggregationstillstånd kan du ju faktiskt ta reda på, istället för att gissa. Ta en titt på t.ex. wikipediasidan för produkten (heptanoic acid) - så får du veta.

 

reaktant omättad syra: ingen aning vet inte vart på wiki jag hittar det (men flytande form är mest troligt)

produkt: fast

 

vet inte riktigt hur jag tänkte innan.

 
mag1 8932
Postad: 3 nov 2021 20:14

Om du hade provat att t.ex. googla namnet för produkten, som jag skrev "heptanoic acid" skulle du på wikipedia direkt hittat smält- och kokpunkt för denna korta fettsyra:

https://en.wikipedia.org/wiki/Enanthic_acid

Svenska wikipedia är för litet för att ha med föreningar som denna, men "boiling point" och "melting point" är ganska lätta att hitta på sidan (om inte bara sök på sidan).

RisPris 398
Postad: 4 nov 2021 09:15 Redigerad: 4 nov 2021 09:17

Vänta lite ska sakta ner lite. Ok

 

så bp 225 och mp -7.5 den är med andra ord flytande som produkt

 

är den då i gas form tidigare?

mag1 8932
Postad: 4 nov 2021 11:15

Precis, om temperaturen är samma som i bilden du visade (ca 200°C) så är produkten flytande, och troligtvis även den omättade reaktanten.

Så då är det endast vätgasen som är i gasfas. Vad som händer beror på hur trycket ökas, för det skiljer sig om trycket ökar för att mer vätgas tillförs, en annan inert gas tillförs, eller om volymen t.ex. pressas samman (samma mängd partiklar men mindre volym).

Svara Avbryt
Close