4 svar
137 visningar
villsovaa är nöjd med hjälpen
villsovaa 906
Postad: 2 jan 2021 23:01 Redigerad: 2 jan 2021 23:02

Inosin(e)

Hej,

Vad är egentligen "inosine"? På Wikipedia står det:

"Adenine is converted to adenosine or inosine monophosphate (IMP), either of which, in turn, is converted into inosine (I), which pairs with adenine (A), cytosine (C), and uracil (U)."

Och även att det är en nukleosid. 

Så har jag förstått det rätt om jag tolkar det som att adenin, en kvävebas, blir till adenosid (adenin + ribos/sockermolekyl) och sedan på något sett blir till inosin? Hur "konverteras" det till inosin så att säga? 

Förlåt för fumlig fråga...!!!

mag1 8920
Postad: 3 jan 2021 01:16

Inosin spelar flera roller; i de enskilda cellernas metabolism, samt även påverkan på t.ex. våra kroppar.

 

Inosin som nukleosid ingår i nukleotidmetabilismens bägge delar (d.v.s. både under bildningen och nedbrytningen av nukleotiderna), där nedbrytningsprodukter vid behov återanvänds för att bygga upp samma eller liknande nukleotider. 

Under biosyntesen av purin-bas nukleotiderna (AMP/GMP) bildas inosin monofosfat (IMP) under ett av mellanstegen. Mängden inosin reglerar även bildningen av sig själv genom negativ-feedback i biosyntesvägen.

Samtidigt kan inosin bildas från adenosid, genom att en enzym ersätter aminogruppen på position 6 men en keto-grupp, vilket bl.a. sker under nedbrytningen av AMP.

 

Om ribosen spjälkas bort från inosin bildas hypoxantin (endast basen i inosin), och denna kan i andra organismer modifieras (i fler steg) till bl.a koffein eller alkalodier som finns i te, kakaobönan som ger smak och även vissa andra effekter i våra kroppar.

Salter av IMP används även som smakförstärkare, ger umami smaken.

villsovaa 906
Postad: 3 jan 2021 11:46
mag1 skrev:

Inosin spelar flera roller; i de enskilda cellernas metabolism, samt även påverkan på t.ex. våra kroppar.

 

Inosin som nukleosid ingår i nukleotidmetabilismens bägge delar (d.v.s. både under bildningen och nedbrytningen av nukleotiderna), där nedbrytningsprodukter vid behov återanvänds för att bygga upp samma eller liknande nukleotider. 

Under biosyntesen av purin-bas nukleotiderna (AMP/GMP) bildas inosin monofosfat (IMP) under ett av mellanstegen. Mängden inosin reglerar även bildningen av sig själv genom negativ-feedback i biosyntesvägen.

Samtidigt kan inosin bildas från adenosid, genom att en enzym ersätter aminogruppen på position 6 men en keto-grupp, vilket bl.a. sker under nedbrytningen av AMP.

 

Om ribosen spjälkas bort från inosin bildas hypoxantin (endast basen i inosin), och denna kan i andra organismer modifieras (i fler steg) till bl.a koffein eller alkalodier som finns i te, kakaobönan som ger smak och även vissa andra effekter i våra kroppar.

Salter av IMP används även som smakförstärkare, ger umami smaken.

Wow tack för en superbra förklaring! Dock en massa som jag inte riktigt förstår då jag inte gått igenom än, men ska försöka gå igenom det du skrev själv steg för steg nu. Dock har jag en fråga: när du skriver ”bas”, menar du då kvävebas? Du förstår, vi har bara gått igenom adenin, cytosin, guanin och tymin och praktiskt taget stannat där. Har inte heller läst kemi 2. Så jag kan typ inget. Menar du att det finns andra baser utöver dessa?

mag1 8920
Postad: 3 jan 2021 14:39

Jo med bas menade jag kvävebas.

I DNA finns de fyra kvävebaserna du nämnde (i RNA finns uracil istället för tymin). Men under metabolismens uppbyggnad respektive nedbrytning av kvävebaserna så finns det flera olika molekyler där vissa, bl.a. inosin kan agera som kvävebas. Men under syntesen av nytt DNA/RNA sker en kontroll så nukleotider med andra baser inte byggs in.

Kvävebasen i inosin, hypoxantine, kan t.ex. basbara med purin-kvävebaser. Denna typ av basparning kallas wobble basparning och skiljer sig från den klassiska Watson-Crick basparningen (som är begränsad till G:C, A:T i DNA respektive U:A, A:T i RNA). Bilden nedan för Wobble från Wikipedia illustrerar inosin-kvävebasens (I) basparande.

villsovaa 906
Postad: 3 jan 2021 15:02
mag1 skrev:

Jo med bas menade jag kvävebas.

I DNA finns de fyra kvävebaserna du nämnde (i RNA finns uracil istället för tymin). Men under metabolismens uppbyggnad respektive nedbrytning av kvävebaserna så finns det flera olika molekyler där vissa, bl.a. inosin kan agera som kvävebas. Men under syntesen av nytt DNA/RNA sker en kontroll så nukleotider med andra baser inte byggs in.

Kvävebasen i inosin, hypoxantine, kan t.ex. basbara med purin-kvävebaser. Denna typ av basparning kallas wobble basparning och skiljer sig från den klassiska Watson-Crick basparningen (som är begränsad till G:C, A:T i DNA respektive U:A, A:T i RNA). Bilden nedan för Wobble från Wikipedia illustrerar inosin-kvävebasens (I) basparande.

TACK TACK för svaren detta är så intressant!!

Svara Avbryt
Close