2 svar
4982 visningar
Rosi100000 är nöjd med hjälpen
Rosi100000 14 – Fd. Medlem
Postad: 14 okt 2017 18:39

Kemi labbrapport om okända ämnen, behöver hjälp med rättning

Jag skulle skriva en labbrapport om okända kända ämnen i provrör. Och det jag behöver hjälp med är:

Jag skulle behöva hjälp med att förbättra min labbrapport på något sätt. Och jag undrar även om det finns något sätt man kan påvisa att det är sackaros i provröret. Jag skrev innan att man kunde göra Trommers prov, men läraren sa att man inte kunde det eftersom det inte kan påvisa sackaros, utan bara glukos, fruktos, osv. Men här kommer labbrapporter:

 

Inledning
Uppgiften gick ut på att ta reda på vilket ämne som befann sig i vilket provrör, med hjälp av deras egenskaper och olika indikatorer.

Vår hypotes var:

Provrör 1 = Ättiksyra/Etansyra (CH₃COOH) - Skarp stickande lukt, transparent.
Provrör 2 = Koksalt (NaCl) -  Vita flingor, ingen doft
Provrör 3 = Sackaros (C12H22O11) - Små kristaller, Ingen doft
Provrör 4 = Potatismjöl - Vitt puder/mjölaktigt ämne, lite glittrigt, ingen doft
Materiell
Provrörsställ med provrör för de 4 ämnena
4 st Bägare - 200 ml
Pipett
AgNO3 (silvernitrat)
C20H14O4 (fenolftalein)
pH-stickor
I₂ (Jodlösning)

Utförande

Vi började med att undersöka provrör 1 (CH₃COOH), och hällde 10 ml i en bägare. Jag droppade i några droppar av indikatorn fenolftalein  C20H14O4 , för att se om ämnet var surt eller basiskt. Jag antecknade allt eftersom under hela laborationen.

Vi testade även att använda indikatorn pH-papper, och testade att doppa i provrör 1 för att se vilken färg den fick, dvs ungefärligt pH-värde.

Sedan gjorde jag en lösning där jag blandade 1 dl H2O med 1 tsk av provrör 2 (NaCl) - (koksaltlösning), för att sedan kunna testa om vår hypotes stämde med hjälp av AgNO3.

Jag droppade i några droppar av AgNO3 i lösningen av provrör 2. Vi observerade färgen och utseendet på lösningen och dess yta, och om det blev en reaktion.

Vi testade sedan att droppa C20H14O4  i en ny lösning av provrör 2.

Efter dessa två experiment undersökte vi provrör 4 (potatismjöl). Jag droppade ett par droppar av I₂ i en bägare med en tsk av provrör 4. Vi analyserade vad som hände med ämnet, hur det reagerade med I₂.

Vi hällde lite av provrör 4 i en annan bägare och droppade ett par droppar av indikatorn C20H14O4 i för att se hur det reagerade. Alltså vilket pH-värde det skulle indikera på. Men även om utseendet och lukten skulle ändras.

Till sist undersökte vi provrör 3 genom att först göra en lösning med H2O, och sedan droppade vi ett par droppar av C20H14O4 som skulle indikera på en basisk, sur eller neutral lösning.


Resultat


Provrör
Fenolftalein
pH - papper
Silvernitrat
Bas/syra
Andra observationer
Stärkelse indikering med jod


1
Färglös
Mörkorange
inte testat
Surt ämne


Nej


2
Lila
inte testat
Vit fällning
Basiskt ämne
Grumligt från silvernitrat
Nej


3
Färglös
inte testat
inte testat
Surt ämne


Nej


4
Färglös
inte testat
inte testat
Surt ämne
Doften ändrades av fenolftalein. Fastnade i botten av jod. Blev grumligt av H2O
Ja

 


Slutsats
Vår hypotes stämde överens med resultatet. De fyra provrören innehöll det vi trodde, och hur och varför vi kom fram till det ska jag förklara nu.

Ättiksyra CH₃COOH - Provrör 1


Vi kom fram till att ämnet i provrör 1 var ättiksyra på grund av dess egenskaper. Lukten var skarp och stickande, och vätskan var genomskinlig vilket liknas med ättiksyra som vi kände igen lukten av.

Det färgades inte av C20H14O4 - vilket betyder att det är ett surt ämne med ett ungefärligt pH-värde på 3,0 = Svag syra: vilket betyder att det bara är en del syramolekyler som släpper ifrån sig H+, därför blir det inte lika surt som i en stark syra där alla syramolekyler släpper ifrån sig H+.

Och pH-pappret blev mörk-orange vilket indikerar på ett måttligt surt ämne.

 

Koksalt/Natriumklorid NaCl - Provrör 2


Till provrör 2 kom vi genom denna undersökning fram till att det var koksalt NaCl. Det hade formen av flingsalt, och med hjälp av de olika indikatorerna kunde vi ta reda på om hypotesen stämde.

Jag vet att vi hade kunnat använda en konduktivitetsmätare för att se om lösningen ledde ström, men vi tänkte inte så långt. Då hade vi kunnat bevisa att vår hypotes stämde eftersom vi vet att NaCl leder ström i H2O.

Koksalt leder ström eftersom det i en vattenlösning har delats upp i joner. I vattenlösningen delar jonerna i NaCl upp sig i positiva och negativa joner. Dessa kan bära med sig elektriska laddningar, de är "fria". I kristallform är jonerna dragna till varandra och är inte uppdelade. Detta är anledningen till att en saltlösning har högre ledningsförmåga, högre konduktivitet, än tex. “vanligt vatten”.

En sammanfattning är att en lösning av NaCl i H2O utgör alltså en elektrolyt, dvs lösningens joner kan leda elektricitet. Man måste med andra ord ha tillgång till antingen elektroner som rör på sig, eller joner som rör på sig i en vätska, t.ex H2O.


När vi hade droppat AgNO3 i koksaltlösningen bildades det en vit grumlig fällning, vilket påvisade att det fanns kloridjoner i lösningen. Det svårlösliga saltet silverklorid AgCl bildades och föll ner till botten = fällning.


Reaktions formel:

Ag+ + NO3- + Na+ + Cl- ----->  AgCl + NO3- + Na+

Na+- och NO3- jonerna deltog ej i reaktionen eftersom de var "åskådarjoner" (motjoner).

Man kan även skriva reaktionen: AgNO3 + NaCl -------> AgCl + NaNO3

Jag testade även att droppa ett par droppar med C20H14O4 i en ny lösning av koksalt, som skulle indikera på ph-värdet. Lösningen blev lila vilket indikerar på en basisk lösning.

 


Sackaros C12H22O11 - Provrör 3


När vi gjorde denna undersökning med provrör 3 så visste vi inte riktigt hur vi skulle göra. Men vi testade iallafall att droppa C20H14O4 i lösningen, och den blev transparent. Det indikerade alltså på att lösningen var sur. Med en syra menar man ett ämne som i t.ex. vattenlösningar kan avge protoner. De protoner som avges är i form av positiva vätejoner.

 

 

Potatismjöl - Provrör 4

 

Denna undersökning om provrör 4 var lätt att förstå eftersom jag såg att det var stärkelse i form av potatismjöl redan när vi undersökte egenskaperna.

 

Det märkliga med undersökningen var att jodlösningen inte färgade stärkelsen blå, vilket det ska då jod används som reagens på stärkelse. Men min hypotes om vad vi gjorde fel var nog att vi inte löste upp potatismjölet med H2O innan vi droppade I₂ i. Men det är bara de allra minsta stärkelsemolekylerna som kan lösas i kallt vatten.

 

Påvisningen av stärkelse med jodlösning kan beskrivas såhär:

Stärkelse är en polysackarid som är sammansatt av många enheter av monosackariden glukos. Kedjorna är vridna som spiraler och det finns två slags typer av kedjor i stärkelse: amylos och amylopektin. När I3- eller I5- (Jodid kan slå sig samman med en jodmolekyl och bilda I3- (trijodidjon) eller med två jodmolekyler och bilda I5- ) lägger sig i amyloskedjans centrum bildas en stark blåsvart färg vilket indikerar på att det finns stärkelse.


Doften ändrades däremot av C20H14O4 , men jag har ännu inte kommit fram till varför det blev så. Men fenolftalein indikerade på att det var surt genom att lösningen var transparent, och pH-värdet var 6,0.

 

 


Felkällor


En sak som kan påverka resultatet är hur rena provrören är. För att kunna få ett så bra resultat som möjligt så måste all material och utrustning vara rena, så att det ämne eller lösning man ska undersöka inte blandas med andra ämnen. Alltså så att inte andra ämnen kan påverka resultatet.
Se även till att göra om laborationen några gånger, eftersom det också kan påverka resultatet. Då kan man testa på olika sätt, och verkligen förstå vad det är som händer.

En felkälla till provrör 4 är att man ska göra en lösning av ämnet innan man droppar jodlösningen i, eftersom ämnet annars klumpar sig och fastnar i botten.

Använd konduktivitetsmätare till provrör 2 eftersom det kan göra det lättare att ta reda på vilket ämne det är, och om det leder ström.

Rosi100000 14 – Fd. Medlem
Postad: 15 okt 2017 13:59

Du kan skriva lite mer om hur socker fungerar i en vattenlösning, dvs att det är ett polärt ämne.

Testa att göra en tabell för att förtydliga i resultatet!

Svara Avbryt
Close