Moment 6 – Inlämningsuppgift i Ekonomistyrning (Ekonomi/Gymnasium)

Förslag:

Ställ upp utbetalningsföljderna för KÖP och HYR.
Beräkna resp nuvärde. Med vilken kalkylräntefot?
Eftersom inbetalningsföljderna blir desamma vid KÖP som vid HYR,
bör man välja det alternativ som har lägst nuvärde för utbetalningarna.

Vem står för utbildningen?

kalkylräntefot är 15%.

Xpectum som står för utbildningen.

ska jag räknar:

K= a*tab C+R*tab B-G=

På tabell C det står 7 år ->15%= 4,160

På Tabell B det står 7 år->15%= 0,376

Jag vet inte hur jag ska räknar fram dem det bli bara fel

Jag har gjord så vid köp:

(Grundinvesterings storlek) G= 40.000 kr per år

(Det årliga inbetalningsöverskottet) a= 50 000kr /år (350 000/7år= 50000)

(Restvärdet) R= 10 000kr

(Kalkylräntan)r = 15%

(Den ekonomiska livslängden) n = 7 år

50 000*4,160= 208 tkr

10 000*0,376=3,76 tkr

208 + 3,76-40= 171.76 tkr

Jag gjord så vid hyr:

(Grundinvesterings storlek) G=40.000 kr per år

(Det årliga inbetalningsöverskottet) a= 160 000 per år

(Restvärdet) R= 10 000kr

(Kalkylräntan)r = 15%

(Den ekonomiska livslängden) n = 7 år

160 000* 4,160= 665,6 tkr

10 000* 0,376= 3,76 tkr

665,6 + 3,76 - 40= 629.36tkr

Vad menar du med "Eftersom inbetalningsföljderna blir desamma vid KÖP som vid HYR".

Jag vet inte om den räkning är rätt :(

Jag tror det är bäst att vi går tillbaka till att beräkna kapitalvärdet.
Då är inbetalningar positiva och utbetalningar negativa.

Vid KÖP är den enda utbetalningen 160 000
och den inträffar vid nutidpunkten (tidpunkt 0).
Låt oss säga att restvärdet kommer efter 7 år (tidpunkt 7).
Det blir en inbetalning på 10 000 vid tidpunkt 7

Övriga inbetalningar bryr vi oss inte om, eftersom de hela tiden är lika för KÖP och HYR.
Eftersom även restvärdet är detsamma för KÖP och HYR, kan vi bortse från det också,
när det gäller att jämföra de båda alternativen.

När man HYR blir det ingen grundinvestering.
Däremot ska hyran betalas med 160 000 kr/år i 7 år.
Inbetalningarna är desamma som vid KÖP, så dem kan vi bortse från vid jämförelsen.

Vad blir då kapitalvärdet för KÖP och HYR?
Båda blir förstås negativa, precis som det står i texten.

----------------------------------
"På Tabell B det står 7 år->15%= 0,376"
Nuvärdet av 1 kr som inträffar om 7 år är 1/(1+0,15)⁷ ≈ 0,376

"På tabell C det står 7 år ->15%= 4,160"
Summa nuvärde av 1 kr om året i 7 år är ca 4,160
Det är summan av de enskilda nuvärdena (kolla i tabell B)
---------------------------------------
Utbildningen på maskinen diskuterar vi i nästa omgång
----------------------------------------

Tillägg: 16 aug 2022 18:41

Andra stycket
Står: Vid KÖP är den enda utbetalningen 160 000
Ska stå: Vid KÖP är den enda utbetalningen 350 000

Ok,

Så ska jag räknar så stället menar du:

160000*4,160 + 3,76= 669,35

(350/7=50+ årliga driftsutbetalningar på 36tkr=86)

86*4,160+ 3,76= 361,52 tkr

Jag förstår inte hur ska jag räknar fram detta jag titta på exempel men det bli bara fel. Hur menar du med "Båda blir förstås negativa, precis som det står i texten".

Menar du att man kan inte räknar fram någonting alls.

Jag förstår att om jag hyr det bli mycket dyrare eftersom 160 000 kr gånger 7 bli då 1120000kr.

Men om jag köper en maskin då bli detta bara 350 000kr + årliga driftsutbetalningar på 36 000kr.

på mina övningar gick jätte bra men detta uppgiften har jag försökt men jag förstår inte.

Jag glömde utgifterna för drift vid köp!
Hur är det vid hyra? Står uthyraren för driftsutgifterna?
I båda fallen måste väl vi hålla med personal och råvaror.
Från dem kan vi därför bortse i jämförelsen.
Samma sak med restvärdet och löpande inbetalningar.

Jag såg inte heller att det där "I slutet på år 4" hade med maskinen att göra.

Bara att börja om igen.

HYR
Årliga utbetalningar om 160 kkr. (Är siffran korrekt?)
Betalar man i förskott (det är fråga om hyra) så blir det vid tidpunkterna 0, 1, ..., 6
Annars blir det vid tidpunkterna 1, 2, ... , 7

KÖP
Grundinvestering (utbetalning) 350 kkr vid tidpunkt 0 (Är siffran korrekt?)
Årliga utbetalningar för driften är 36 kkr (1 - 7)
Tillkommer justeringar för 30 kkr vid tidpunkt 4.
Tillkommer kursavgift för anställd 15 kkr, utbetalning vid tidpunkt 0.

Låt oss i fortsättningen uttrycka alla belopp i kkr (tusental kr),
så behöver vi inte säga det varje gång.

På'n igen!
Vad blir då nuvärdena?
Kom ihåg minustecken på utbetalningarna.

Ok, jag tror att jag förstår nu.

Vid köp:

a=(år 1)-> -101*0,8696= -87,829

a= (år 4)-> -116*2,8550)= -331,18

a= (år 2-3)-> - 86 * 2,3216= -199,6576

a=(år 5-7)->-86*4,1604= - 357,7944

Vid Hyr:

a= (år 1- år 7)-> - 156*4,1604= - 649,02

Men jag förstår inte dina beräkningar.
Berätta vad du gör. Mer text!
Vad blev nuvärdena?

Vid köp:

(Grund investerings storlek) G= 40000kr per år

a=(år 1)-> -101*0,870= -87,87 -> Jag har räknad fram år 1 nuvärde summan

a= (år 4)-> -116*2,855)= -331,18 -> Jag har räknad fram år 4 nuvärde summan

a=(år 2,3,5,6,7) -> -86*(4,160 - 0,870 - 2,855)= -37,41 -> Jag har räknad fram nuvärde summan för åren 2,3,5,6,7, måste vi först räkna ut nuvärdesumman för alla 7 åren och därefter räkna bort år 1 och år 4 . Det gör vi enklast genom att ta tabellvärdet för år 7 vid räntan 15% och därefter dra bort tabellvärdet för år 1 och år 4 vid räntan 15%.

(Restvärdet) R= 10 000kr (10 000*0,376=3,76) -> Efter 7 år till räntan 15% finner vi diskonteringsfaktor 0,376 vilket innebär att nuvärdet av R = 3,76

(Kalkylräntan)r = 15%

(Den ekonomiska livslängden) n = 7 år

Då bli det vid köp:

-456,46+ 3,76 - 40 000= -39539,78

Kapitalvärde vid köp bli: -39539,78

Vid hyr:

a= (år 1- år 7)-> - 156*4,160= - 649,02

-649,02 + 3,76 - 40 000= - 39347,22

Kapitalvärde vid köp bli: - 39347,22.

Heja!
Men jag hänger fortfarande inte med.

Så här skulle jag beräkna nuvärdet för HYR (belopp i kkr)

-160 · 4,160 = -665,6 om hyran betalas vid tidpunkterna 1 t o m 7
-160 · (1+3,784) = -765,4(4) om hyran betalas vid tidpunkterna 0 t o m 6

Restvärdet bortser vi från, eftersom det är detsamma i båda alternativen.
Jag förmodar att du fått 3,76 som 10 · 0,376 (nuvärdet av 10 som inträffar om 7 år).
Det behöver vi alltså inte ha med när vi jämför HYR och KÖP.
Strängt taget är vi ute efter skillnaden i nuvärde mellan HYR och KÖP.

Varifrån kommer -40 (för du menar väl inte - 40 000 kkr?) i din uträkning.
(Ditt nuvärde blir ju också orimligt stort, -39,3 Mkr i stället för -689,02 kkr)

Hänger du med på mina uträkningar?
Fråga annars var det tar emot.

Kan du på samma sätt beskriva dina beräkningar för KÖP?

Ok nu förstår jag du menar att jag ska inte räknar med (nuvärdet av 10 som inträffar om 7 år) och inte heller - 40 000 kkr( Avskrivning på företagets maskiner/datorer beräknas bli 40.000 kr per år).

Nuvärde på hyra är -665,6 kkr eller -689,02 kkr hur kommer ni fram till -689,02 kkr?

Jag försökt räknar ut nuvärdesumman för år 1 och år 4 och därefter räkna bort dem 2 åren av dem 7 år.

50+36+15=101 a=(år 1)-> -101*0,870= -87,87

50+36+30=116 a= (år 4)-> -116*2,855= -331,18

50+36= 86 a=(år 2,3,5,6,7) -> -86*(4,160 - 0,870 - 2,855)= -37,41

Efter räkningar av nuvärdesummar räknar man ihop 87,87 + 331,18 + 37,41 =- 456,52

Då nuvärde vid köp bli - 456,52.

Jag vet inte om det stämmer eftersom den ända exempel som jag har från bok är den nedan:

(År 1 - 3 har vi samma inbetalningsöverskott (300 tkr) vilket innebär att vi går in i tabellen vid år 3 vid räntan 12% och kan där utläsa diskonteringsfaktorn 2,402. Genom att multiplicera 2,402 med 300 tkr får vi fram nuvärdesumman för a är 1 - 3. a(år 1 - år 3) = 300 * 2,402 = 720,6 tkr.

För åren 4 - 6 måste vi först räkna ut nuvärdesumman för alla 6 åren och därefter räkna bort de 3 första åren. Det gör vi enklast genom att ta tabellvärdet för år 6 vid räntan 12% och därefter dra bort tabellvärdet för år 3 vid räntan 12% (dvs 4,111 - 2,402). a(år 4 - år 6) = 250 * (4,111 - 2,402) = 427,3 tkr).

(1147,9 = 720,6 + 427,3)

K = 1147,9 + 50,7 - 1000 = + 198,6 tkr. (Investeringen är lönsam)

Vi tar HYR först.
Du skriver:

"Ok nu förstår jag du menar att jag ska inte räknar med (nuvärdet av 10 som inträffar om 7 år) och inte heller - 40 000 kkr( Avskrivning på företagets maskiner/datorer beräknas bli 40.000 kr per år)."

Om man bara är ute efter skillnaden i nuvärde, kan vi bortse från restvärdet.
Frågar texten efter hela nuvärdet (bortsett från löpande inbetalningar) får vi ta med det.
Det kan vi kolla på slutet.

Några avskrivningar kan det dock inte bli fråga om för maskiner vi inte äger.
Inte för dem vi äger heller, eftersom de inte utgör några betalningar.
Avskrivningar hör hemma i en resultatbudget men aldrig i en investeringskalkyl.

"Nuvärde på hyra är -665,6 kkr eller -689,02 kkr hur kommer ni fram till -689,02 kkr?"

Jag fick -665,6 eller -765,4 beroende på om hyran erläggs i efterskott eller i förskott

-689,02 skulle ditt nuvärde ha blivit om du hade räknat med 40 i stället för med 40 000.
Nu avsåg siffran 40 en avskrivning, så den skulle inte ha varit med alls.

Detta kan ju ingen annan se eftersom du inte talar om vad siffran avser.
Lämna inte läsaren i sticket! Berätta vad varje siffra avser. Text!

Om du nu gör om KÖP så att det framgår vad varje siffra står för, så hänger nog även jag med :-)
Vad är 50, 36, 15, 30 ?
Varför står det en nuvärdefaktor på den första raden men en nusummefaktor på den andra?

Tanken i din uppställning är helt rätt.
Börja med att föra alla betalningar till rätt tidpunkt.
Lättast att följa om man gör en kolumn för varje tidpunkt (från 0 till 7), tycker jag.
En rad för varje slags utbetalning/inbetalning. Text ute till vänster.
Det är den svåra biten, att få med rätt värden och föra dem till rätt tidpunkt.
Resten är bara räkning med lämpliga räntefaktorer.

Vad bra det kan bli!
Jag ser fram emot din nya presentation av KÖP-alternativet.

Vad är 50, 36, 15, 30 ?

50 kommer från köpta maskinen 350 000kr som jag har delat i 7år på grund av att livslängden är beräknad till 7 år enligt text (350 000/7)= 50 000kr.

36 kommer från årliga driftsutbetalningar på 36.000kr per år.

15 kommer från en anställd på tillverkningsavdelningen ska åka på kurs för 15.000kr.

30 kommer från år 4 behöver man omjusterar viktiga maskindelar till en kostnad av 30.000kr.

Jag vet inte hur man räknar från tidpunkt 0-7 så har jag räknat från tidpunkt 1-7.

Menar du att jag ska göra så här?

50+36+15=101 a=(år 1)-> -101*0,870= -87,87

50+36=86 a= (år 2)->- 86*1,626= -139,84

50+36=86 a= (år 3)-> -86*2,283= -196,34

50+36+30=116 a= (år 4)-> -116*2,855= -331,18

50+36=86 a= (år 5)-> -86*3,352= -288,27

50+36=86 a= (år 6)-> -86*3,784= - 325,424

50+36= 86 a=(år 7) -> -86*4,160= - 357,76

Hur ska jag göra nu?

Ska jag räknar ihop alla resultat?

Eller ska jag räknar så:

50+36=86 a=(år 1-7) ->- 86*4,160= -357,76

Jag uppskattar jätte mycket att du hjälper mig jag vill lära mig detta det är väldigt viktigt för mig.

Bra!
Nu hänger jag med.

50 kommer från köpta maskinen 350 000kr som jag har delat i 7år på grund av att livslängden är beräknad till 7 år enligt text (350 000/7)= 50 000kr.
Det står väl inget om att vi köper maskinen på avbetalning? (Tänkte du kanske på avskrivningar?)
Vi får nog vackert betala 350 kkr när maskinen är installerad. (Här är vi bara ute efter betalningar)
Det sker vid nutidpunkten, dvs tidpunkt 0.

36 kommer från årliga driftsutbetalningar på 36.000kr per år.
Betalar vi dem i början eller slutet på varje år? Noggrannare än så räknar vi inte här.
Alltså vid tidpunkterna 0, 1, ..., 6 eller 1, 2, ..., 7 ?

15 kommer från en anställd på tillverkningsavdelningen ska åka på kurs för 15.000kr.
När ska kursavgiften betalas?
I början eller slutet på år 1? Vid tidpunkt 0 eller tidpunkt 1?

30 kommer från år 4 behöver man omjusterar viktiga maskindelar till en kostnad av 30.000kr.
När ska arbetet betalas?
I början eller slutet på år 4? Vid tidpunkt 3 eller tidpunkt 4?

När du bestämt hur betalningarna ska ligga i tiden, är den svåra biten klar!
Resten är räkning med räntefaktorer. Det kan man göra på flera sätt:

Ett sätt är att beräkna summa nuvärde för var och en av dessa fyra betalningsföljder
och sedan lägga ihop ihop dem för att få det sammanlagda nuvärdet.

Ett annat sätt är att placera ut alla betalningar vid rätt tidpunkt,
addera betalningarna vid varje tidpunkt,
multiplicera varje summa med sin nuvärdefaktor,
och slutligen lägga ihop alla dessa produkter.

(Ibland kan man ta genvägar via en eller annan nusummefaktor,
så som man gör i exemplet du gav sist i inlägg #11. I praktiken
gör man alla beräkningar i ett kalkylprogram på en dator.
Datorn beräknar även nödvändiga räntefaktorer.)

Gör ännu en version av KÖP!

[I ditt senaste inlägg ser jag att du använder nusummefaktorer
där det borde vara nuvärdefaktorer. Tänkt fel eller tittat i fel tabell?
Undvik att tala om år, då vet vi inte om det är i början eller slutet av året.
Tala i stället om tidpunkter så blir det entydigt.]

Hej jag förstår inte hur det går till att räknar från tidpunkt 0

-160 · (1+3,784) = -765,4(4) om hyran betalas vid tidpunkterna 0 t o m 6

Kan du förklarar för mig vad kommer 1 ifrån?

-160 · (1+3,784) = -765,4(4) om hyran betalas vid tidpunkterna 0 t o m 6

160 ligger redan i nutidpunkten (tidpunkt 0)
Det är redan ett nuvärde. Nuvärdefaktor = 1

3,784 är nusummefaktorn för 6 år, från och med 1 till och med 6,
dvs summa nuvärde för 1 om året från och med 1 till och med 6.
Den är lika med summan av de enskilda nuvärdefaktorerna från och med 1 till och med 6.
----------------------------------
"På Tabell B det står 7 år->15%= 0,376"
Nuvärdet av 1 kr som inträffar om 7 år är 1/(1+0,15)⁷ ≈ 0,376 kr

"På tabell C det står 7 år ->15%= 4,160"
Summa nuvärde av 1 kr om året i 7 år är ca 4,160 kr
Det är summan av de enskilda nuvärdena (kolla i tabell B)
---------------------------------------

Tillägg: 18 aug 2022 13:01

Står:
3,784 är nusummefaktorn för 6 år, från och med 1 till och med 6,
dvs summa nuvärde för 1 om året från och med 1 till och med 6.
Den är lika med summan av de enskilda nuvärdefaktorerna från och med 1 till och med 6.

Ska stå:
3,784 är nusummefaktorn för 6 år, från och med tidpunkt 1 till och med tidpunkt 6,
dvs summa nuvärde för 1 om året från och med tidpunkt 1 till och med tidpunkt 6.
Den är lika med summan av de enskilda nuvärdefaktorerna
från och med tidpunkt 1 till och med tidpunkt 6.

Jag har placera ut alla betalningar vid rätt tidpunkt, multiplicera varje summa med sin nuvärdefaktor (Tabell B).

350+15=365 a= (Tidpunkt 0) -> -365*0,870= -317,55

a= (Tidpunkt 0-6) -> - 36*(1 + 0,432)= - 51,552

a= (Tidpunkt 4) -> -30*0,5718= - 17,154

Och sedan lägga ihop ihop dem för att få det sammanlagda nuvärdet.

317,55 + 51,552 + 17,154= - 386,256

Nuvärde vid köp är: - 386,256

Bra!

Lätt att följa här där vi vet vad siffrorna står för,
men i din lösning till uppgiften måste du förstås
ange vad de står för.

350+15=365 a= (Tidpunkt 0) -> -365*0,870= -317,55
Rätt belopp och rätt tidpunkt men fel nuvärdefaktor.
Beloppet ligger ju redan i tidpunkt 0! Här är nuvärdefaktorn = 1.

Vad står a för? Är a lika med en tidpunkt?

a= (Tidpunkt 0-6) -> - 36*(1 + 0,432)= - 51,552
Du väljer att föra betalningarna till tidpunkterna 0 – 6.
Det får du göra, men det bör du då ange i din lösning.
Den första betalningen får då nuvärdefaktorn 1
För nuvärdet av de övriga sex borde det stå en nusummefaktor för 6 år, 1 - 6.

a= (Tidpunkt 4) -> -30*0,5718= - 17,154
Du verkar välja att placera betalningen i tidpunkt 4
Men du multiplicerar den med nuvärdefaktorn för tidpunkt 3.
Hur vil du ha det?

Annars allt väl!

Nu kan du nog samla dig till ett fullständigt lösningsförslag,

a= (Tidpunkt 4) -> -30*0,5718= - 17,154
Du verkar välja att placera betalningen i tidpunkt 4
Men du multiplicerar den med nuvärdefaktorn för tidpunkt 3.
Hur vil du ha det?

Bortse från detta inlägg
Skulle blivit redigering till förra inlägget.
Tryckte fel

a= Det årliga inbetalning/Det årliga utbetalning

Hej jag förstår inte vad du menar med:

Rätt belopp och rätt tidpunkt men fel nuvärdefaktor.
Beloppet ligger ju redan i tidpunkt 0! Här är nuvärdefaktorn = 1.

Menar du att jag ska räknar med 1:an eller att jag måste räknar med Tabell B det står 7 år->15%= 0,376"

-365*(1+0,870)= -682,55 eller -365*0,376=-137,24

För nuvärdet av de övriga sex borde det stå en nusummefaktor för 6 år, 1 - 6.

Menar du att jag ska göra räknar med nusummefaktor och inte med nuvärdefaktorn 1. Och det skulle ser ut så:

- 36*(1 + 3,785)= - 172,26

Du verkar välja att placera betalningen i tidpunkt 4
Men du multiplicerar den med nuvärdefaktorn för tidpunkt 3.

Nej jag har använd mig av tabell B nuvärdefaktor "På Tabell B det står 4 år->15%= 0,5718.

Ok jag tror att du menar att jag ska räknar så:

-30*(1+0,572)= - 47,16

Robb skrev:
a= Det årliga inbetalning/Det årliga utbetalning

Du menar nog "årets sammanlagda betalning" eller "årets nettobetalning"
Det är ett enstaka belopp vid denna tidpunkt
"Årlig betalning" betyder att den inträffar flera år i följd

Hej jag förstår inte vad du menar med:

Rätt belopp och rätt tidpunkt men fel nuvärdefaktor.
Beloppet ligger ju redan i tidpunkt 0! Här är nuvärdefaktorn = 1.

Belopp vid tidpunkt 0 ligger redan i nutidpunkten.
De ÄR redan nuvärden som de står. (Multiplicera man med 1 händer ingenting)

För nuvärdet av de övriga sex borde det stå en nusummefaktor för 6 år, 1 - 6.

Menar du att jag ska göra räknar med nusummefaktor och inte med nuvärdefaktorn 1. Och det skulle ser ut så:

- 36*(1 + 3,785)= - 172,26

Ja. Men nusummefaktorn är med sex siffror 3.78448 ≈ 3,784 med tre decimaler

Du verkar välja att placera betalningen i tidpunkt 4
Men du multiplicerar den med nuvärdefaktorn för tidpunkt 3.

Nej jag har använd mig av tabell B nuvärdefaktor "På Tabell B det står 4 år->15%= 0,5718.

Du har rätt! Jag läste fel bland mina siffror....
Du har multiplicerat med nuvärdefaktorn för 4 år

Ok, tack!

Nuvärde vid hyran: - 765,4

(Tidpunkt 0-6) -160*(1+3,784)= - 765,4

Nuvärde vid köp: - 901,934

(Tidpunkt 0)-> -365*(1+0,870)= -682,55

(Tidpunkt 0-6)-> - 36*(1 + 3,784)= - 172,224

(Tidpunkt 4)-> -30*(1+0,572)= - 47,16

Nu lägger jag ihop dem för att få det sammanlagda nuvärdet vid köp.

682,55 + 172,224 + 47,16= 901.934

Jag undrar om jag förstår rätt om man hyr man behöver inte betala driftsutbetalningar på 36.000 kr och man behöver inte heller betala för "I slutet av år 4 behöver man omjustera viktiga maskindelar till en kostnad av 30.000 kr".

12. Avskrivning på företagets maskiner/datorer beräknas bli 40.000 kr per år. Dessutom planerar man att utöka sin maskinpark och göra en så kallad expansionsinvestering. Frågan är om man ska köpa eller leasa maskinen. Antingen köper man maskinen för 350.000 kr. Man får dåårliga driftsutbetalningar på 36.000 kr som fördelas jämnt över året. Livslängden är beräknad till 7 år och restvärdet till 10.000 kr. I slutet av år 4 behöver man omjustera viktiga maskindelar till en kostnad av 30.000 kr. I samband med köpet måste en anställd på tillverkningsavdelningen åka på kurs för 15.000 kr. Om maskinen hyrs kostar det 160.000 kr/år (utbildning ingår).

Du skriver:
"Jag undrar om jag förstår rätt om man hyr man behöver inte betala driftsutbetalningar på 36.000 kr och man behöver inte heller betala för "I slutet av år 4 behöver man omjustera viktiga maskindelar till en kostnad av 30.000 kr"."

Så har jag också tolkat uppgiften. Annars borde det ha stått i texten. Kolla/fråga läraren!
Lite märkligt är det nog. Jfr leasingavtal för bilar.
Där får den som hyr betala driftkostnaderna.

Vänta nu – om man hyr kan man inte få något restvärde på maskinen.
Då lämnar man bara igen den. Hur står det i texten?
Vi kanske måste ha med restvärdet som pluspost vid KÖP?

Du ser, den svåra biten är att få in rätt belopp vid rätt tidpunkter.
Resten är beräkningar med räntefaktorer.

--------------------------------------------------------------

* Nuvärdet vid hyra är korrekt beräknat

* Nuvärdet vid köp stämmer inte

(Tidpunkt 0)-> -365*(1+0,870)= -682,55
Varifrån kommer 0,870?
Det du skrivit stämmer, om man betalar 365 både vid tidpkt 0 och tidpukt 1,
Var det inte 360? Kolla!

(Tidpunkt 0-6)-> - 36*(1 + 3,784)= - 172,224
Helt korrekt, 36 vid tidpkt 0 och 36 vid tidpkt 1 t o m 6

(Tidpunkt 4)-> -30*(1+0,572)= - 47,16
Varifrån kommer nuvärdefaktorn?
Det du skrivit stämmer, om man betalar 30 både vid tidpkt 0 och vid tidpukt 4.
Du gjorde rätt i ett tidigare inlägg.
Hur kom det sig att du ändrade dig?

Utan minustecken skulle man kunna ställa upp det så här:
( nus(6) = [nusummefaktor 6 år] = 3,7841; nuv(4) = [nuvärdefaktor 4 år] = 0,5718 )

Är du med på det?
Det var så jag menade i inlägg #12 och #14

(Tidpunkt 0)-> -365*0,870= -682,55

Varifrån kommer 0,870?

Den kommer ifrån nuvärdefaktor på tabell B det står 1 år->15%= 0,8696 ≈ 0,870

Det du skrivit stämmer, om man betalar 365 både vid tidpkt 0 och tidpukt 1,
Var det inte 360, förresten? Kolla!

Nej det var inte, det är 350 + 15 = 365 (maskin + utbildning)

Ska jag räknar separat:

(Tidpunkt 0)-> -350*0,870= -304,5

(Tidpunkt 0)-> -15*0,870= -13,05

(Tidpunkt 0-6)-> - 36*(1 + 3,784)= - 172,224

Helt korrekt, 36 vid tidpkt 0 och 36 vid tidpkt 1 t o m 6

Jo, jag som tittat fel nu stämmer det, hoppas jag.

(Tidpunkt 4)-> -30 * 0,5718= - 17,154

Nu lägger jag ihop dem för att få det sammanlagda nuvärdet vid köp.

304,5 + 13,05 + 172,224 + 17,154= - 506,928

Nuvärde vid köp är: - 506,928

Nuvärde vid hyran är: - 765,4

Både 350 (grundinvesteringen) och 15 (kursavgiften) inträffar vid tidpunkt 0.
De befinner sig redan i nutidpunkten. De ÄR redan nuvärden.
De behöver inte räknas om, dvs de har nuvärdefaktorn 1.

0,870 är [nuvärdefaktor 1 år]
Det är nuvärdet av 1 kr som inträffar vid tidpunkt 1
Man måste skilja på år och tidpunkter.

OK?
Kolla igen vad det står om räntefaktorerna i din kursbok.

Ok då bli det nuvärde vid köp: - 554,37 ?

350+15+172,224+17,374= 554,374

(Tidpunkt 4)-> -30 * 0,5718= - 17,154
var det ju?

I slutsvaret kan det räcka med 1 decimal
Och så var det restvärdet vid köp! Pluspost

"Och så var det restvärdet vid köp! Pluspost"

Menar du att jag ska räknar så?

-554,37+ 3,76= -550,61

Nuvärde vid köp: -550,61

Ja, du räknade ju ut värdet i början av tråden.

Tack så mycket för hjälp jag lärde mig jätte mycket.