Ang Dimensionering kopparrören
hej hur har man räknat Rör A: 10x0.8. R=80 pa/m
Rör B: 12x 1,0. R= 60 pa/m
Rör C: 15x1.0. R=60 pa/ m
jag förstår inte detta har man omvandlat från Liter/s till Pa/m?
Är det så att man gör en beräkning av diagrammet
Diagrammet beskriver hur mycket det statiska vätsketrycket minskar längsmed längden av ett rör (effektivt till följd av friktion) och hur detta tryckfall beror av flödets storlek (mer flöde, mer friktion, mer tryckfall per meter) och rördiameter(?) (smalare rör, mer tryckfall per meter).
Då det som driver vätskor genom rör generellt är tryckskillnader så använder man generellt detta förhållande för att gå åt andra gållet, att tryckfallet per meter sätter en begränsning på hur stort vätskeflödet kan bli likt hur man med trycket från sina lungor har svårare att driva luft genom ett tunnt långs sugrör än genom ett kort brett.
Jag är inte hundra hur detta är relevant för dimensioneringen dock, då det inte står hur man ska förhålla sig till tryckfall per meter i uppgiften...
Jag får anta att den där svarta linjen i diagrammet som löper från 100 Pa/m i diagrammet, om den var där från början, sätter en begränsning på hur stort tryckfallet per meter får vara maximalt i röret och att man i så fall helt enkellt ska:
- ta flödet för röret A/B/C som man räknat ut och hitta flödet på x-axeln
-gå uppåt tills dess att man når (100 Pa/m)-linjen
- därefter gå ner igen tills dess att man når första färgade linjen och detta markerar det rör som är passande i sammanhanget samt ger det tryckfall per meter som understiger 100Pa/m men som också är så smalt som möjligt i övrigt.
Varifrån (100 Pa/m) kommer ifrån förstår jag dock inte.
Okej, nu är jag med på var 100 Pa/m troligen kommer ifrån men upplys mig gärna om detta är en korrekt tolkning.
Så i vattenrör där vätskan ska kunna flöda under sin egen vikt, dvs utan yttre tryck så måste rören alltid vara tippade med en liten lutning, exempelvis så att de kan dräneras bara genom att öppnas. Olika standarder för hur mycket lutning rör måste ha varierar men om man tar att en rör på 1 m måste vara tippad så att ena änden är 1cm över den andra i horisontell mening så föreligger det i ett vattenfyllt rör en tryckskillnad mellan ändarna.
Denna tryckskillnad är 100 Pa (från Pascals lag) så statiska trycket till följd av vätskans vikt är 100 Pa/m i rör lutade på detta vis. I avsaknad av extra drivande tryck så sätter detta tryck tillsammans med rörets geometri begränsningen på hur mycket vätska som kan flöda genom röret då fullt utvecklat flöde korresponderar mot att tryckfallet per meter till följd av friktion precis matchar statiska vätsketrycket till följd av vikt.
För att en rördel inte ska utgöra en flaskhals i flödet så måste tryckfallet per meter till följd av friktion understiga 100 Pa/m som en tumregel. Men i övrigt så vill man ju ha ett så smalt rör som möjligt då det är billigare.
SeriousCephalopod skrev:Okej, nu är jag med på var 100 Pa/m troligen kommer ifrån men upplys mig gärna om detta är en korrekt tolkning.
Så i vattenrör där vätskan ska kunna flöda under sin egen vikt, dvs utan yttre tryck så måste rören alltid vara tippade med en liten lutning, exempelvis så att de kan dräneras bara genom att öppnas. Olika standarder för hur mycket lutning rör måste ha varierar men om man tar att en rör på 1 m måste vara tippad så att ena änden är 1cm över den andra i horisontell mening så föreligger det i ett vattenfyllt rör en tryckskillnad mellan ändarna.
Denna tryckskillnad är 100 Pa (från Pascals lag) så statiska trycket till följd av vätskans vikt är 100 Pa/m i rör lutade på detta vis. I avsaknad av extra drivande tryck så sätter detta tryck tillsammans med rörets geometri begränsningen på hur mycket vätska som kan flöda genom röret då fullt utvecklat flöde korresponderar mot att tryckfallet per meter till följd av friktion precis matchar statiska vätsketrycket till följd av vikt.
För att en rördel inte ska utgöra en flaskhals i flödet så måste tryckfallet per meter till följd av friktion understiga 100 Pa/m som en tumregel. Men i övrigt så vill man ju ha ett så smalt rör som möjligt då det är billigare.
Nu ser jag detta som en akademisk uppgift, med svag anknytning till verkligheten.
En rörmokare ser säkert flera andra aspekter på att inte blanda olika dimensioner av småstumpar av rör och ser till att flödet regleras på annat sätt.
Möjligt, men å andra sidan är det väl såhär dimensionering görs i praktiken. Poängen med dimensionering är ju bara att sätta nödvändiga minimigränser och sedan kan det ges större marginaler om det bedöms rimligt.
Var min förmodan om varifrån (100 Pa/m)-gränsen kom ifrån och trådskaparen kan gärna ge svar på om den tolkningen var korrekt eller varifrån den gränsen kom då den föreföll rätt godtycklig för mig annars.
Tack för hjälpen av er båda.så 0.0096 liter/S är strax innan 0;01 och 0;0143 liter/s är mellan 0;01 och 0;02?
tack
SeriousCephalopod skrev:Möjligt, men å andra sidan är det väl såhär dimensionering görs i praktiken. Poängen med dimensionering är ju bara att sätta nödvändiga minimigränser och sedan kan det ges större marginaler om det bedöms rimligt.
Var min förmodan om varifrån (100 Pa/m)-gränsen kom ifrån och trådskaparen kan gärna ge svar på om den tolkningen var korrekt eller varifrån den gränsen kom då den föreföll rätt godtycklig för mig annars.
Om man studerar färgkodningen i diagrammet i uppgiften, så anar man var tumregeln 100 Pa/m kommer ifrån. Man vill dimensionera för relativt tunna (kostnads-effektiva) rör, som vid runt 100 Pa/m håller sig på rätt sida om övergångsfasen till turbulenta flöden.
SeriousCephalopod skrev:Okej, nu är jag med på var 100 Pa/m troligen kommer ifrån men upplys mig gärna om detta är en korrekt tolkning.
Så i vattenrör där vätskan ska kunna flöda under sin egen vikt, dvs utan yttre tryck så måste rören alltid vara tippade med en liten lutning, exempelvis så att de kan dräneras bara genom att öppnas. Olika standarder för hur mycket lutning rör måste ha varierar men om man tar att en rör på 1 m måste vara tippad så att ena änden är 1cm över den andra i horisontell mening så föreligger det i ett vattenfyllt rör en tryckskillnad mellan ändarna.
Denna tryckskillnad är 100 Pa (från Pascals lag) så statiska trycket till följd av vätskans vikt är 100 Pa/m i rör lutade på detta vis. I avsaknad av extra drivande tryck så sätter detta tryck tillsammans med rörets geometri begränsningen på hur mycket vätska som kan flöda genom röret då fullt utvecklat flöde korresponderar mot att tryckfallet per meter till följd av friktion precis matchar statiska vätsketrycket till följd av vikt.
För att en rördel inte ska utgöra en flaskhals i flödet så måste tryckfallet per meter till följd av friktion understiga 100 Pa/m som en tumregel. Men i övrigt så vill man ju ha ett så smalt rör som möjligt då det är billigare.
Radiator-vatten är trycksatt med som minst typiskt 0.5bar (50*103Pa) högst upp i huset/byggnaden. Så mycket av dina resonemang i detta inlägg kunde du justera.
Ja .det jag inte förstår är punkt B och C ?
jag menar punkt B eller Rör B är 12 x 1;0. R = 60 pa/m
och punk C eller Rör C är 15 x 1;0. R=60 pa/m
men på Diagrammet är de på samma linje Dvs 60?
kan ni förklara lite mer?
tusen tack
Affe Jkpg skrev:SeriousCephalopod skrev:
...
Radiator-vatten är trycksatt med som minst typiskt 0.5bar (50*103Pa) högst upp i huset/byggnaden. Så mycket av dina resonemang i detta inlägg kunde du justera.
Uppenbarligen var jag på ett felspår om var 100Pa/m kommer från men mitt argument handlar ju om tryckgradienter och jag ser inte hur det påverkas specifikt av vad absoluta trycket är. Gradienter till följd av vikt är ju desamma oavsett övertryck men spelar ingen roll om vätskan inte flödar inertiellt vilket den inte lär göra här.
Låter dig svara på följdfrågan från ts.
SeriousCephalopod skrev:Affe Jkpg skrev:SeriousCephalopod skrev:
...
Radiator-vatten är trycksatt med som minst typiskt 0.5bar (50*103Pa) högst upp i huset/byggnaden. Så mycket av dina resonemang i detta inlägg kunde du justera.
Uppenbarligen var jag på ett felspår om var 100Pa/m kommer från men mitt argument handlar ju om tryckgradienter och jag ser inte hur det påverkas specifikt av vad absoluta trycket är. Gradienter till följd av vikt är ju desamma oavsett övertryck men spelar ingen roll om vätskan inte flödar inertiellt vilket den inte lär göra här.
Låter dig svara på följdfrågan från ts.
Gradienter till följd av vikt är har inget relevant inflytande ett radiatorsystem. Fundera över parallellen med t.ex. att en hiss alltid har en motvikt. I ett radiatorsystem flödar vattnet däremot under betydande inflytande av temperaturskillnaden mellan varm och kall sida. En förhållandevis liten cirkulationspump behövs för att övervinna (det lilla) tryckfallet i rören, få vattnet att cirkulera vid låga radiatortemperaturer samt för att garantera flöde för dimensionerad max uteffekt.
Jag skrev att det uppenbarligen inte spelade roll.
Ts hade däremot en följdfråga.
charlie2016 skrev:Ja .det jag inte förstår är punkt B och C ?
jag menar punkt B eller Rör B är 12 x 1;0. R = 60 pa/m
och punk C eller Rör C är 15 x 1;0. R=60 pa/m
men på Diagrammet är de på samma linje Dvs 60?
kan ni förklara lite mer?
tusen tack
Se mina blåa ringar i figur i tidigare inlägg
För B gäller ca 0.014 liter/s. Blåa ringen markerar rör med minsta möjliga dimension
För C gäller ca 0.024 liter/s. Blåa ringen markerar rör med minsta möjliga dimension
Händelsevis råkar de två blå ringarna B och C motsvara rördimensioner och vattenflöden som resulterar i liknande tryckfall på ca 60 Pa/m
Nu förstår jag mig på det affe
tusen tack
