Antalet ickemetaller i en kovalent bindning

På gymnasiet är en bindning alltid mellan två atomer  (på universitetet kan man träffa på 2-elektron3-centerbindningar, jag tror att det handlade om bor och nånting annat).

Men ibland finns det väll bindningar såsom kolsyra (H₂CO₃) som består av 3 olika typer av ickemetaller? Räknas inte kolsyra som en typ av kovalent bindning?

Jovisst, men varje bindning i H₂CO₃ är antingen mellan en kolatom och en syreatom eller mellan en syreatom och en väteatom.

Jahaa, så när man räknar ut skillnaden i elektronegativitet så subtraherar man antingen kolatomens och syreatomens elektronegativiteter med varandra eller väteatomens och syreatomens elektronegativitet med varandra? Stämmer detta? Om ja, kommer skillnaden i elektronegativitet då vara densamma mellan kolatomen och syreatomen, samt väteatomen och syreatomen?

karisma skrev:

Jahaa, så när man räknar ut skillnaden i elektronegativitet så subtraherar man antingen kolatomens och syreatomens elektronegativiteter med varandra eller väteatomens och syreatomens elektronegativitet med varandra? Stämmer detta?

Ja, det stämmer.

Om ja, kommer skillnaden i elektronegativitet då vara densamma mellan kolatomen och syreatomen, samt väteatomen och syreatomen?

Nej. Slå upp värdena och kolla!

Smaragdalena skrev:

Om ja, kommer skillnaden i elektronegativitet då vara densamma mellan kolatomen och syreatomen, samt väteatomen och syreatomen?

Nej. Slå upp värdena och kolla!

Betyder det här att en molekyl, som t.ex. H₂CO₃ som vi nu pratar om, kan bestå av flera olika typer av kovalenta bindningar eftersom att skillnaden i elektronegativitet hos atomerna kan variera?

Nja, det är två varianter av polär kovalent bindning, jag skulle se det som samma typ.

Okej, men skulle det kunna finnas molekyler som består av två olika typer av kovalenta bindningar?

Vad menar du med två typer av kovalent bindning?

T.ex. polärt kovalenta bindningar och opolärt kovalenta bindningar. 

Det går inte att dela upp det i två olika typer, det är ett kontinuerligt spektrum från rent kovalenta  bindningar (t ex Cl₂)via polära kovalenta bindningar (t ex HCl) till jonbindningar (t ex NaCl).

Okej, men ibland brukar man ju säga att en molekyl både består av waandervalsbindningar och kovalenta bindningar, hur menar man då? Då består ju molekylen av 2 olika typer av bindningar. 

Nej, vdW-bindningar verkar  mellan olika molekyler, kovalenta  bindningar bygger upp själva molekylen.

Jag förstår inte riktigt skillnaden mellan de intermolekylära bindningarna och de övriga bindningarna (såsom kovalenta bindningar, metallbindningar och jonbindningar) är...

Intermolekylära bindningar är mellan olika molekyler (tänk på internationell, som handlar om saker mellan olika länder). När de bryts, smälter eller kokar ämnet - molekylerna går inte sönder.

Smaragdalena skrev:

Intermolekylära bindningar är mellan olika molekyler (tänk på internationell, som handlar om saker mellan olika länder). När de bryts, smälter eller kokar ämnet - molekylerna går inte sönder.

Okej..Och hur är det med de övriga typer av bindningarna då? (Alltså kovalenta bindningar, jonbindningar och metallbindningar)? Är det bindningar mellan olika atomer inuti molekylen istället för mellan olika molekyler?

Jonbindningar och kovalenta bindningar är starka bindningar, d v s de kan "bygga upp ett rent ämne" alltså salter  respektive molekyler. Om en jonbindning eller en kovalent bindning bryts, så sker det en kemisk reaktion - det bildas alltså något annat ämne. Övriga bindningar håller ihop molekyler (eller molekyler och joner när det gäller jon-dipolbindning,  eller atomer med varandra när det gäller metallbindning) med varandra, och när de bryts så smälter eller kokar ämnet. Utan svaga bindningar skulle vi inte ha några vätskor alls, bara fasta ämnen (salter och jättemolekyler som diamant) och gaser.

Okej då förstår jag, tack!