3 svar
300 visningar
midepau 57
Postad: 13 feb 2018 13:02

Är kopplingen mellan masstal och atommassa överkurs i högstadiet?

Hej, nu vill jag använda jag er som kontrollgrupp för mitt jobb igen. Säg ifrån om det är otillbörligt utnyttjande av pluggakuten.

I högstadiets NO-undervisning ingår begreppen isotoper och masstal. Men det verkar inte som att atommassa brukar tas upp redan i högstadiet?

Jag arbetar med att göra tecknade filmer, och skrev till en lärare som svar på en annan fråga att det var en film på gång om kopplingen mellan masstal och atommassa. Exemplet som jag har tänkt ta upp är följande:

- Det finns en enhet för massa som heter atommassenheten. Enheten förkortas "u". Atommassenheten är vald så att en atom med ett visst antal kärnpartiklar (ett visst masstal) väger ungefär lika många u. En atom med tre protoner och fyra neutroner väger alltså ungefär 7 u.

- De två naturligt förekommande isotoperna av klor är Cl-35 och Cl-37. Kloratomer väger alltså antingen ungefär 35 u eller 37 u. Ungefär 3/4 av alla kloratomer är den lättare varianten och bara 1/4 är den tyngre, så den genomsnittliga atommassan kommer vara närmare 35 än 37.

- Vi kan beräkna den genomsnittliga atommassan så här: Om vi tar fyra kloratomer så kommer tre av dem väga ungefär 35 u, och den fjärde ungefär 37 u. I genomsnitt blir det alltså ( 3 · 35 + 37 ) / 4 = 35.5 u. Och titta, det är den siffran som står under klor i periodiska systemet.

Läraren som jag beskrev detta för tyckte att det lät som överkurs som inte hörde hemma på högstadiet, utan bara passade på gymnasiet. Vad säger ni som går/nyss gått i högstadiet eller undervisar på högstadiet, är det för tidigt att ta upp det?

Smaragdalena 54128 – Lärare
Postad: 13 feb 2018 13:37

Det känns som Ke1, fast då skulle man ha med kopplingen till mol och molmassa. 

SeriousCephalopod 2156
Postad: 13 feb 2018 14:01 Redigerad: 13 feb 2018 14:04

Vad är överkurs? Om frågan är huruvida kemiundervisningen i grundskolan måste behandla atommassenheten så är svaret nej. Inga begrepp överhuvudtaget återfinns egentligen i ämnesplanerna och även om det centrala innehållet kräver att man ska behandla "Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar." så har du ju rätt så stor intolkningsfrihet. 

Begrepp kommer mer in i kunskapskraven där förmågorna man ska uppvisa bland annat är att man ska kunna använda kemiska begrepp för att kunna visa på samband och föra resonemang om materiens oförstörbarhet och så vidare.

Så den verkliga frågan blir då; Kommer de här begreppen att vara användbara för att eleverna ska kunna visa på de förmågor (förankrade i kunskapskraven) som du vill att de ska uppvisa? Kommer det användas i något experiment, skrivuppgift, eller prov på något meningsfullt sätt?

Om det är så att det inte finns någon plan, utan att det endast bygger på vana, ja då kan det vara vettigare att prioritera andra saker, men om det kan användas för att möta kunskapskrav eller uppnå ämnets syfte så kan det vara vettigt oavsett om det "brukar" behandlas. Begrepp i isolering är ganska meningslösa. 

midepau 57
Postad: 13 feb 2018 15:11

Smaragdalena: ja, syftet med atommassa kanske blir lite hängande i luften när det inte används för substansmängdsberäkningar. Och det tycker jag är en för stor burk att öppna på högstadiet.

SeriousCephalopod: Bra svar!

Svara Avbryt
Close