18 svar
327 visningar
JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 23 dec 2017 21:28 Redigerad: 23 dec 2017 22:00

arcsin

Hej

jag har en uppgift där man ska derivera följande uppgift:

gx=arcsine2x-1e2x+1

Jag blir lite osäker, ska man sätta f(x)=arcsin och g(x)=e2-1e2+1

Yngve Online 37922 – Livehjälpare
Postad: 23 dec 2017 21:31 Redigerad: 23 dec 2017 21:36
JnGn skrev :

Hej

jag har en uppgift där man ska derivera följande uppgift:

gx=arcsine2-1e2+1

Jag blir lite osäker, ska man sätta f(x)=arcsin och g(x)=e2-1e2+1

Har du skrivit av rätt? Det finns inget x alls i ditt funktionsuttryck.

Som det står är g(x) en konstant med det ungefärliga värdet 0,76.

Om du har skrivit rätt så gäller det alltså att g'(x) = 0.

JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 23 dec 2017 22:00

nej det blev fel, exponenten ska vara 2x, inte 2

Stokastisk 3597 – Fd. Medlem
Postad: 23 dec 2017 22:06 Redigerad: 23 dec 2017 22:06

Du kan låta

f(x)=e2x-1e2x+1=1-2e2x+1 f(x) = \frac{e^{2x} - 1}{e^{2x} + 1} = 1 - \frac{2}{e^{2x} + 1}

Sedan är då

g(x)=arcsin(f(x)) g(x) = \arcsin(f(x))

Så här kan du använda kedjeregeln för att derivera det.

JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 24 dec 2017 10:30

jag förstår inte riktigt hur du får 1-2e2x+1

Stokastisk 3597 – Fd. Medlem
Postad: 24 dec 2017 10:35

Jag använder att

e2x-1e2x+1=e2x+1-2e2x+1=e2x+1e2x+1-2e2x+1=1-2e2x+1

Jag skriver om det så eftersom det blir lite lättare att derivera.

JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 24 dec 2017 11:03

men var får du 2an från?

Stokastisk 3597 – Fd. Medlem
Postad: 24 dec 2017 11:07

Det gäller att -1=1-2 -1 = 1 - 2 , alltså

e2x-1=e2x+1-2 e^{2x} - 1 = e^{2x} + 1 - 2

JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 24 dec 2017 13:10

okej när jag deriverar får jag sedan 4e2xe2+12 men jag ska ju även ha med arcsin. Svaret ska bli 2e2xe2x+1 men jag förstår inte hur man ska göra, vi har ju nästan svaret redan förutom exponenten i nämnaren och halva täljaren.

Stokastisk 3597 – Fd. Medlem
Postad: 24 dec 2017 13:52

Ja du måste använda kedjeregeln, den ger att

g'(x)=f'(x)1-f(x)2 g'(x) = \frac{f'(x)}{\sqrt{1 - f(x)^2}}

så sätt in f och f' i detta och förenkla.

Guggle 1364
Postad: 24 dec 2017 15:09 Redigerad: 24 dec 2017 16:05

Alternativ lösning:

Vi får sällan glädjen att räkna med de hyperboliska funktionerna och bör därför samvetsgrant tillvarata de få tillfällen som bjuds.

Inför denna uppgift drar vi oss till minnes att

sinh(x)=ex-e-x2,  cosh(x)=ex+e-x2,  cosh2(x)-sinh2(x)=1 \sinh(x)=\frac{e^x-e^{-x}}{2},\quad \cosh(x)=\frac{e^x+e^{-x}}{2},\quad \cosh^2(x)-\sinh^2(x)=1

ddx(tanh(x))=1cosh2(x) \frac{\mathrm{d} }{\mathrm{d} x}(\tanh(x))=\frac{1}{\cosh^2(x)}

Vi ser att de hyperboliska funktionerna är nära besläktade med de trigonometriska funktionerna. En minnesregel är att de trigonometriska formlerna (summor, dubbla vinkeln, trigonometriska ettan) gäller även hypfunktioner med tillägget att vi inför motsatt tecken vid multiplikation av två sinusfunktioner. Derivatorna är också snarlika, kan man derivera tan(x) kan man också derivera tanh(x).

Nu till uppgiften,

ddxarcsin(e2x-1e2x+1)=ddxarcsin(ex-e-xex+e-x)=ddxarcsin(tanh(x)) \frac{\mathrm{d}}{\mathrm{d} x}\arcsin(\frac{e^{2x}-1}{e^{2x}+1})=\frac{\mathrm{d}}{\mathrm{d} x}\arcsin(\frac{e^{x}-e^{-x}}{e^{x}+e^{-x}})=\frac{\mathrm{d}}{\mathrm{d} x}\arcsin(\tanh(x))

Och med hjälp av minnesreglerna ovan får vi genast (ack du vackra hyperboliska etta)

ddxarcsin(tanh(x))=11-sinh2(x))cosh2(x)1cosh2(x)=1cosh(x)1cosh2(x)-sinh2(x)=1cosh(x) \frac{\mathrm{d}}{\mathrm{d} x}\arcsin(\tanh(x))=\frac{1}{\sqrt{1-\frac{\sinh^2(x))}{\cosh^2(x)}}}\frac{1}{\cosh^2(x)}=\frac{1}{\cosh(x)}\frac{1}{\sqrt{\cosh^2(x)-\sinh^2(x)}}=\frac{1}{\cosh(x)}

Om vi vill kan vi skriva om detta (och sammanfatta) som

darcsin(tanh(x))dx=1cosh(x)=2ex+e-x=2exe2x+1 \frac{\mathrm{d} \arcsin(\tanh(x))}{\mathrm{d} x}=\frac{1}{\cosh(x)}=\frac{2}{e^x+e^{-x}}=\frac{2e^x}{e^{2x}+1}

tomast80 4213
Postad: 24 dec 2017 16:16

Alternativ lösning. Tag sin \sin av båda leden och använd sedan implicit derivering. Blir rätt trevliga och enkla beräkningar.

tomast80 4213
Postad: 24 dec 2017 18:43

Kan poängtera att eftersom arcsin \arcsin ger vinklar i 4:e och 1:a kvadranten där cos \cos är positiv så innebär det att y y ovan är större än 0 0 och därmed förkastas den negativa roten. Det framgick inte så tydligt varför i lösningen ovan.

JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 25 dec 2017 12:18
Guggle skrev :

Alternativ lösning:

Vi får sällan glädjen att räkna med de hyperboliska funktionerna och bör därför samvetsgrant tillvarata de få tillfällen som bjuds.

Inför denna uppgift drar vi oss till minnes att

sinh(x)=ex-e-x2,  cosh(x)=ex+e-x2,  cosh2(x)-sinh2(x)=1 \sinh(x)=\frac{e^x-e^{-x}}{2},\quad \cosh(x)=\frac{e^x+e^{-x}}{2},\quad \cosh^2(x)-\sinh^2(x)=1

ddx(tanh(x))=1cosh2(x) \frac{\mathrm{d} }{\mathrm{d} x}(\tanh(x))=\frac{1}{\cosh^2(x)}

Vi ser att de hyperboliska funktionerna är nära besläktade med de trigonometriska funktionerna. En minnesregel är att de trigonometriska formlerna (summor, dubbla vinkeln, trigonometriska ettan) gäller även hypfunktioner med tillägget att vi inför motsatt tecken vid multiplikation av två sinusfunktioner. Derivatorna är också snarlika, kan man derivera tan(x) kan man också derivera tanh(x).

Nu till uppgiften,

ddxarcsin(e2x-1e2x+1)=ddxarcsin(ex-e-xex+e-x)=ddxarcsin(tanh(x)) \frac{\mathrm{d}}{\mathrm{d} x}\arcsin(\frac{e^{2x}-1}{e^{2x}+1})=\frac{\mathrm{d}}{\mathrm{d} x}\arcsin(\frac{e^{x}-e^{-x}}{e^{x}+e^{-x}})=\frac{\mathrm{d}}{\mathrm{d} x}\arcsin(\tanh(x))

Och med hjälp av minnesreglerna ovan får vi genast (ack du vackra hyperboliska etta)

ddxarcsin(tanh(x))=11-sinh2(x))cosh2(x)1cosh2(x)=1cosh(x)1cosh2(x)-sinh2(x)=1cosh(x) \frac{\mathrm{d}}{\mathrm{d} x}\arcsin(\tanh(x))=\frac{1}{\sqrt{1-\frac{\sinh^2(x))}{\cosh^2(x)}}}\frac{1}{\cosh^2(x)}=\frac{1}{\cosh(x)}\frac{1}{\sqrt{\cosh^2(x)-\sinh^2(x)}}=\frac{1}{\cosh(x)}

Om vi vill kan vi skriva om detta (och sammanfatta) som

darcsin(tanh(x))dx=1cosh(x)=2ex+e-x=2exe2x+1 \frac{\mathrm{d} \arcsin(\tanh(x))}{\mathrm{d} x}=\frac{1}{\cosh(x)}=\frac{2}{e^x+e^{-x}}=\frac{2e^x}{e^{2x}+1}

Vad bra med ett nytt sätt att lösa uppgiften på :) men hur går du från e2x-1e2x+1 till ex-e-xex+e-x

Sedan har vi derivatan för arcsin 11-x2 och i detta fall satte du 11-sinh2xcosh2x vårat x är ju e2x-1e2x+1

Guggle 1364
Postad: 25 dec 2017 12:36 Redigerad: 25 dec 2017 12:46
JnGn skrev :

Vad bra med ett nytt sätt att lösa uppgiften på :) men hur går du från e2x-1e2x+1 till ex-e-xex+e-x

Jag delar både täljare och nämnare med ex e^x

e-x(e2x-1)e-x(e2x+1)=ex-e-xex+e-x=tanh(x) \frac{e^{-x}(e^{2x}-1)}{e^{-x}(e^{2x}+1)}=\frac{e^{x}-e^{-x}}{e^{x}+e^{-x}}=\tanh(x)

Sedan har vi derivatan för arcsin 11-x2 och i detta fall satte du 11-sinh2xcosh2x vårat x är ju e2x-1e2x+1

Ja just det, vårt "x" här blir alltså tanh(x)=sinh(x)cosh(x) \tanh(x)=\frac{\sinh(x)}{\cosh(x)} och den inre derivatan (dvs derivatan av tanh(x) \tanh(x) ) blir 1cosh2(x) \frac{1}{\cosh^2(x)} , dvs den sista faktorn. Slutligen lånar jag in en cosh(x) \cosh(x) under rottecknet (och en blir kvar utanför).

Dx(arcsin(tanh(x)))=11-sinh2(x))cosh2(x)1cosh2(x)=1cosh(x)1cosh2(x)-sinh2(x)=1cosh(x) D_x(\arcsin(\tanh(x)))=\frac{1}{\sqrt{1-\frac{\sinh^2(x))}{\cosh^2(x)}}}\frac{1}{\cosh^2(x)}=\frac{1}{\cosh(x)}\frac{1}{\sqrt{\cosh^2(x)-\sinh^2(x)}}=\frac{1}{\cosh(x)}

JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 25 dec 2017 12:57

okej då är jag med på den biten, sedan har du använd cosh2(x)-sinh2x=1 så vi får 11×1cosh2x=1cosh2x

Sista steget har vi då 1cosh2x  men hur får vi sedan 2ex+e-x=2exe2x+1

Guggle 1364
Postad: 25 dec 2017 13:17
JnGn skrev :

okej då är jag med på den biten, sedan har du använd cosh2(x)-sinh2x=1 så vi får 11×1cosh2x=1cosh2x

Ja, det är den hyperboliska ettan. Men notera alltså att vi måste multiplicera in en cosh(x) under rottecknet för att erhålla uttrycket (den förvandlas då till en cosh²(x)). Kvar blir alltså

11×1cosh(x)=1cosh(x) \frac{1}{\sqrt{1}}\times\frac{1}{\cosh(x)}=\frac{1}{\cosh(x)}

=Sista steget har vi då 1cosh2x  men hur får vi sedan 2ex+e-x=2exe2x+1

Vi multiplicerar både täljare och nämnare med ex e^x , ungefär som tidigare

1cosh(x)=1ex+e-x2=ex·2ex·(ex+e-x)=2exe2x+1 \frac{1}{\cosh(x)}=\frac{1}{\frac{e^x+e^{-x}}{2}}=\frac{e^x\cdot 2}{e^x\cdot(e^x+e^{-x})}=\frac{2e^x}{e^{2x}+1}

Är du med på det?

JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 25 dec 2017 14:39

ja nu förstår jag hur man kan lösa uppgiften med hjälp av de hyperboliska funktionerna :) tack för hjälpen

JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 25 dec 2017 14:59
tomast80 skrev :

Alternativ lösning. Tag sin \sin av båda leden och använd sedan implicit derivering. Blir rätt trevliga och enkla beräkningar.

Jag är med fram tills du sätter cosg(x)=ye2x+1  sedan ser jag att vi får samma svar efter vi deriverar g som ye2x+1

Svara Avbryt
Close