5 svar
84 visningar
Santa 271
Postad: 29 okt 2022 00:32

Bekämpningsmedel och biologiska mångfalden

Hej alla!

 

Jag skulle behöva hjälp med hur påverkar bekämpningsmedel den biologiska mångfalden.

Det jag har fått fram är som följande :

Bestånden av världens vilda ryggradsdjur som däggdjur, fåglar, fiskar, groddjur och kräldjur har i genomsnitt minskat med ungefär 70 procent dem senaste 50 åren, enligt Living Planet Report 2020. Förlust av livsmiljöer och jordbrukets expansion är bland de dominerande orsakerna bakom dagens förlust av arter. 

Vissa bekämpningsmedel kan även i låga doser slå ut humlor och bisamhällen. Det är extra allvarligt att pollinatörer som bin och humlor drabbas så hårt av bekämpningsmedel. De är viktiga för vår matförsörjning, och för kvalitén på den mat vi äter. Insekter är även viktiga för att bearbeta jorden och som naturliga fiender till skadegörare. Som föda åt fåglar och andra djur är de en viktig del i näringskedjan. Utan insekterna rubbas balansen i naturen. 

Bekämpningsmedel sprids vidare i naturen genom vatten, jord och luft. Vissa av dessa ämnen bryts ner väldigt långsamt och kan finnas kvar i naturen i decennier. De kan lagras i levande vävnad hos djur och anrikas i näringskedjan, speciellt hos rovdjur.  

 

Jag förstod inte riktigt den sista delen som är tjock markerad. Skulle någon kunna förklara den till mig?

Tack på förhand 

mag1 8923
Postad: 29 okt 2022 09:49

De kan lagras i levande vävnad hos djur och anrikas i näringskedjan, speciellt hos rovdjur.  

 

Jag förstod inte riktigt den sista delen som är tjock markerad. Skulle någon kunna förklara den till mig?

Ämnen som finns i maten vi/djur/insekter m.m. äter, används som energi (kolhydrater, fett, proteiner) och en del används för att bygga upp kroppen. Kroppen består av celler av olika slag, och celler av t.ex. en typ, eller celler som bildar ett organ, beskrivs ofta som vävnad. Exempel på detta är muskelvävnad (består mest av muskelceller), fettvävnad (mest fettceller) och organet lever (där flera olika typer av leverceller bildar vävnaden lever). Så vävnad är ett sätt att dela in och beskriva en kropps celler. Cellerna i de olika vävnaderna har lite olika egenskaper, vilket gör att de olika ämnena i kroppen lättare lagras i en vävnad än i en annan. Och kan inte kroppen göras sig av med ämnen, samlas det mer och mer av ämnet i vävnaden under den tiden som individen lever.

 

I fettvävnad lagras lätt de ämnen, som kan lösas/blandas i fett (de kallas fettlösliga). Och eftersom en kropp har en viss mängd fett så lagras även fettlösliga ämnen i fettvävnaden. Vissa bekämpningsmedel är fettlösliga och kan därför lagras i fettvävnaden.

Så om t.ex. en sorts insekt äter en växt besprutad med ett fettlösligt bekämpningsmedel, så hamnar bekämpningsmedlet i insektens fett. Och ju mer insekten äter desto mer av bekämpningsmedlet lagras. Äter sedan en groda massor av insekterna följer bekämpningsmedlet med, och hamnar i grodan. Men eftersom en groda äter många många insekter, så får grodan också i sig mer av bekämpningsmedlet, som då lagras i högre mängder i grodan. Det är vad som menas med anrikas, att i detta fall ett ämnes mängd ökar i djuret som äter insekten. Och samma sker när ett rovdjur äter många många grodor, då lagras den större mängden bekämpningsmedlet från varje groda i rovdjuret.

100 insekter med en liten mängd bekämpningsmedel äts av en groda =>varje groda får 100 gånger så mycket av bekämpningsmedel

Rovdjuret äter 100 grodor, var och en med med 100 insekters bekämpningsmedel i sig => så rovdjuret får 100x100 av mängden bekämpningsmedel.

Mängden bekämpningsmedel ökar med varje steg. Insekten, grodan, rovdjuret är ett exempel på en näringskedja, där näringen (och andra ämnen som bekämpningsmedel) förs uppåt i näringskedjan.

 

Insekten i exemplet äter ganska små mängder av bekämpningsmedlet, och mängden blir högre i grodan, och till slut ännu högre i rovdjuret (genom anrikningen). Mängden av ett ämne, som bekämpningsmedlet, påverkar hur stor påverkan ämnet får på en kropp. Är mängden liten påverkas inte cellerna så mycket och de kan klara sig ganska bra. Men om mängden blir väldigt hög (som i rovdjuret efter anrikningen) kommer cellerna att påverkas och skadas, eller inte klara av sitt uppdrag. Detta göra att djuret t.ex. inte kan fortplanta sig lika lätt, och kan till och med slås ut.

Santa 271
Postad: 29 okt 2022 17:58

Tack så mycket! Det har förklarat mycket för mig. 

mag1 8923
Postad: 29 okt 2022 19:38

För all del. Kul att det hjälpte till.

Det var många begrepp i en och samma mening, tillsammans med en vinkling till rovdjuren, så utan att känna till begreppen och sammanhanget blir det knepigt att förstå hela budskapet.

Amalfaour 270
Postad: 1 nov 2022 10:18

Är detta åk 9

Santa 271
Postad: 1 nov 2022 11:40

Ja

Svara Avbryt
Close