8 svar
119 visningar
Ellinor 270
Postad: 30 nov 19:02

Bestäm den minsta kraften P för att en rotation ska uppstå.

Hej! Jag har problem med följande uppgift:

Så här har jag tänkt: Jag tänkte, efter många om och men, att man kan ta vridmomentet med avseende på B och sätta B till origo.

Sedan beräknade jag en ortsvektor mellan B och kraften P:s verkningslinje, rOA som blev (x1,0,0) och efter det beräknade jag en ortsvektor rOF mellan B och fjäderkraftensverkningslinje och fick den till (0,y1,-d). Jag kom fram till att fjäderkraften borde verka i negativ x-axel riktning så satte dess längd till -ks.

Jag tänker att kraften P bidrar med ett moturs vridmoment och fjäderkraften med ett medurs vridmoment. När dessa är lika tänkte jag att man är vid ett "gränsfall" och att rotation precis är på väg att uppstå. 

Jag tog kryssprodukten och satte (x1i+0j+0k) x Pk = (0i + y1j-dk) x (-ksi). Men då fick jag att Pj =(-ksy1k+dsj)x1 vilket inte kan vara rätt för svaret ska inte uttryckas i termer av y1. Nu vet jag inte hur man kan gå vidare. Stort tack för tips!

SaintVenant 3949
Postad: 1 dec 14:25 Redigerad: 1 dec 14:46

Fjäderkraft

Det första att fundera på är vad kraften i fjädern är. Du har skrivit F=k·sF = k\cdot s, stämmer det verkligen?

Det står i uppgiften att osträckt längd är ss, vad innebär det? Notera att man kan se i bilden att dess längd vid tillfället som ska analyseras är dd.

Friläggning

Du får gärna för mitt intresses skull förklara vad denna bild ska föreställa:

Du skriver friläggning men jag förstår inte... Massa krafter och moment saknas. Har du frilagt alla delar/länkar på något vis? De ligger mest huller om buller. 

Ortsvektor

Du formulerade följande:

Borde inte komponenten i z-led ha storleken hh? Du har skrivit dd men den variabeln mäts i x-led. Du har:

Från B till där fjädern sitter fast i stången har du:

r=(0,y1,-h)\vec{r}=(0,y_1,-h)

Ellinor 270
Postad: 1 dec 18:30

Hej! Oj, tack så mycket, fjäderkraften har jag gjort fel. Den blir väl istället F= k*(d-s)? Sen har jag räknat ut ortsvektorn fel också förstår jag.

 

Sen när det gäller den så kallade friläggningen så har jag jättesvårt att förstå vilka krafter som verkar och vilka man ska ha med när man frilägger i uppgifter. Jag vill gärna bli bättre på det. Tror du att du skulle kunna förklara vilka krafter och moment som jag har missat? Jag har typ försökt frilägga olika delar av röret och ritat ut de krafter som jag tror är med och påverkar.

 

Jag tänker mig kraften P vid A, sedan tänkte jag att jag tar momentet kring B så krafterna där behöver jag inte tänka så mycket på i första deluppgiften (fast de måste jag beräkna senare).

 

Och sedan antar jag att det verkar krafter vid C och D också men eftersom jag varken förstod hur jag skulle uttrycka dem termer som av variabler som jag känner eller förstod exakt vilka krafter de rörde sig om hoppades jag att de inte skulle vara med och påverka momentet. Och de moment som jag har missat förstår jag inte var de skulle komma ifrån eller var de är?

Tack så mycket för hjälpen.

SaintVenant 3949
Postad: 1 dec 21:51 Redigerad: 1 dec 22:18

Det verkar finnas några kunskapsluckor här.

En friläggning som är lämplig här är att rita ut de krafter som verkar på länksystemet som helhet. Det kan du rita genom att bara rita några streck och rita ut krafterna:

Du vet att du har en kraft PP vid A:

Denna skapar då ett moturs moment sett från negativa sidan av y-axeln. Detta motverkas då av fjäderkraften:

Men vad är krafterna i B, C och D? Kan du rita ut dem? Tänk mycket noga på frågeställningen

"PminP_{min}, kraften som krävs för att påbörja rotation".

Ellinor 270
Postad: 2 dec 18:23

Hmm. Jag tror inte det tyvärr...eftersom massan försummas borde en normalkraft finnas vid C men ingen tyngdkraft och likadant för D och B? Och alla normalkrafter är riktade uppåt så de bidrar till moturs-momentet? Kraften som krävs för att påbörja en rotation...kanske måste kraften P, kraften vid B, kraften vid C och kraften vid D tillsammans vara lika stora som fjäderkraften? 

SaintVenant 3949
Postad: 2 dec 22:45 Redigerad: 2 dec 23:01

Ellinor skrev:
Hmm. Jag tror inte det tyvärr...eftersom massan försummas borde en normalkraft finnas vid C men ingen tyngdkraft och likadant för D och B?

Tyngdkraften skulle komma från massan på hela länksystemet och agera i dess masscentrum. Det är normalt inget som du distribuerar ut i punkterna B, C och D utan vidare. Men mycket riktigt ska tyngdkraften försummas eftersom massan på länksystemet försummas.

Och alla normalkrafter är riktade uppåt så de bidrar till moturs-momentet?

Normalkrafter är per definition krafter som agerar normalt till en yta. De behöver inte agera "uppåt". Men du är något på spåren här, även om det skulle kunna vara så att momentet från fjäderkraften och momentet från PP tar ut varandra.

Kraften som krävs för att påbörja en rotation...kanske måste kraften P, kraften vid B, kraften vid C och kraften vid D tillsammans vara lika stora som fjäderkraften? 

Du är på god väg men borde systematisera det lite för att göra det enklare för dig. Det gängse sättet att göra på är att dela upp det i alla led. Alltså, x-led, y-led och z-led. Sedan räknar du kraft- och momentjämvikt. 

Kom ihåg koordinatsystemet som de ställt upp för problemet:

Alltså ska vi ha Fx=0,Fy=0Mx=0\displaystyle \sum F_x = 0, \sum F_y = 0 \sum M_x = 0 osv.

kanske måste kraften P, kraften vid B, kraften vid C och kraften vid D tillsammans vara lika stora som fjäderkraften? 

Ja, du har förstått rätt. Eftersom du i detta problem vill ha statisk jämvikt måste det vara kraftjämvikt i x-led. Alltså kan inte fjäderkraften agera själv i x-led, det måste finnas reaktionskrafter i B, C eller D som motverkar fjäderkraften. Men tänk på att PP agerar i z-led, så den kan inte motverka fjäderkraften i en kraftjämvikt.

Liten ledning

För punkterna B och C är det uppenbart från bilden att stöden där inte kan ta upp några krafter eller moment i y-led då de är vad jag skulle kalla glidleder eller andra kanske kallar fria gångjärnsleder.

De kan bara ta upp krafter i x- och z-led samt moment i x- och z-led. 

Kan du rita ut dessa okända krafter och moment?

Tips kan hämtas från tabeller som denna:

Ytterligare ledning

Sedan kan du ta andra genvägar genom att göra om problemet till ett tvådimensionellt problem och kapa ännu fler okända, men det kan vi ta när du kommit lite längre.

Ellinor 270
Postad: 4 dec 20:32 Redigerad: 4 dec 20:33

Hej! Tack så mycket för svar. 
Jag har försökt rita ut alla krafter och moment nu med hjälp av tabellen:

För punkten D använde jag mig av (1) i tabellen och för C och B använde jag mig av (6) i tabellen. Tycker du att detta ser rätt ut?

Jag förstår att minst en av krafterna i x-led vid B eller C behöver vara negativa för att ta ut fjäderkraften. 
När jag försöker föreställa mig rotationen som fjäderkraften och P ger upphov till föreställer jag mig att röret börjar rotera kring y-axeln. Stämmer det? 


Tusen tack. 

PATENTERAMERA Online 6033
Postad: 4 dec 21:02

SaintVenant 3949
Postad: Igår 10:18 Redigerad: Igår 11:29

Du är på god väg. Om du nu beräknar momentet kring y axeln lagd genom punkterna B och C, vad får du då?

Notis om moment:

Något moment vid A kring y finns inte (MAy=0M_{Ay}=0). I den punkten finns nämligen inget randvillkor som kan ta upp last utan enbart den yttre lasten PP.

Sedan finns inget moment vid punkten som fjädern sitter fast i (MfyM_{fy}). Först och främst sitter den i en ring runt länken:

Sedan kan det nog antas att fjädern sitter fast i ringen i någon form av Ball-and-socket joint. Jämför med när du har en kabel eller ett snöre som drar med en kraft, du får då inget moment i fästpunkten.

Om du tar bort dessa moment, hur många okända har du då i din momentekvation?

Tillägg om antal okända

Antal okända

Man kan alltid börja en friläggning med alla krafter och alla moment i varje punkt för alla olika randvillkor. Problemet då blir naturligtvis att du måste ha lika många ekvationer som okända för att fullständigt lösa ett problem. För ett 3D-problem har du 6 st jämviktsekvationer, kraft och moment i varje riktning. I din nuvarande friläggning har du 10 st okända.

När du har för många okända är systemet statiskt obestämt (statically indeterminant). Det är vad PATENTERAMERA hänvisar till. Alltså att man ofta behöver rationalisera bort krafter och moment för att kunna lösa ett problem. Detta kan vara svårt. Fördelen med dina studier i mekanik är att det normalt nästan uteslutande rör sig om statiskt bestämda problem.

Alltså är problemet formulerat så att man kan bortse från friktion, att vissa krafter och moment kan strykas osv.

Svara
Close