8 svar
1191 visningar
dajamanté är nöjd med hjälpen!
dajamanté 5228
Postad: 20 maj 2017

Blodvolym

Hej!

Jag har prov i morgon och jag fortfarande småfastnar på sådana uppgifter:

En mätning av blodvolymen hos en människa kan göras på följande sätt. En liten mängd radioaktiv vätska med känd aktivitet injiceras i en blodåder. Efter någon tid - minst 10 minuter - har den aktiva vätskan blandats till en jämn koncentration i blodet. Ett blodprov med känd volym tas och dess aktivitet registreras. Man får då ett mått på aktivitetens utspädning och kan beräkna totala blodvolymen.

Vid en sådan mätning användes som injektionsvätska 10,0 ml serum-albumin, innehållande nukliden I-131, vars halveringstid är 8,0 dygn. Dess aktivitet mättes med en detektor, som registrerade 21150 pulser per s. Efter 15 min togs ett blodprov med volymen 10,0 ml, som placerades i den förut nämnda detektorn. Den registrerade nu 3536 pulser per minut. De angivna aktiviteterna är korrigerade för bakgrundsstrålning. Vi kan anta att ingen injicerad vätska tränger ut genom blodkärlens väggar. Beräkna blodvolymen.

Man räknar aktivitetet utanför kroppen, den innanför kroppen, delar den första med den andra och multiplicerar med 0.01 liter blod för att få den total volym, dvs 4,26.

Grejen är jag är inte riktigt med hur man tänkar, om jag har en liknande uppgift i framtiden....

Hur aktiviteten spädder ut sig i blodet exakt?

Läraren sa också att man använder sig av den här typ av metod för att bestämma om en ämne har läkt i organer. Hur funkar det?

Joden fördelar sig jämnt i hela blodvolymen. Om du hade gjort en mätning på hela blodet (hur nu det skulle ha gått till) skulle du ha fått fram samma värde som du fick för hela jod-provet innan det sprutades in i kroppen. Det som gäller nu är att aktiviteten för blodprovetaktiviteten för hela blodet = volymen för blodprovetvolymen för hela blodet. Du vet tre av de här sakerna (eftersom aktiviteten för hela blodet = aktiviteten för joden som injicerades), så du kan räkna ut den fjärde, d v s blodvolymen.

dajamanté 5228
Postad: 20 maj 2017

Tack. Ska föröka att komma ihåg det.

Vet du vad han menade med att bestämma om ett ämne hade läkt i organer?

Jag skulle tro att läraren inte sa läkt i organer utan läckt ut från något organ, kan det stämma? (Att läcka är ungefär att rinna ut,men måste vara oavsiktligt.)

dajamanté 5228
Postad: 20 maj 2017

Jo det var något i den här ände, att man injiceras med en substans och hittar man mindre i blodet betyder det att den har trängt in sig i organen, eller tvärtom! Och att det används i sjukvården för att bestämma... Något.

DenDanne 272
Postad: 14 apr 2019

Är på en liknande uppgift. Hur kommer det sig att man inte bryr sig om tiden (15 min) som har gått efter att man tog blodprovet? 

DenDanne skrev:

Är på en liknande uppgift. Hur kommer det sig att man inte bryr sig om tiden (15 min) som har gått efter att man tog blodprovet? 

Jodisotopen har en halveringstid på 8,0 dygn (2 värdesiffror). Hur stor del av joden har sönderfallit efter 10 minuter?

DenDanne 272
Postad: 14 apr 2019

Inte ens en procent har sönderfallit, så man kan alltså bortse från det. Men hade det gått att tagit hänsyn till att den sönderfallit och få in tiden i beräkningen på något sätt?

DenDanne skrev:

Inte ens en procent har sönderfallit, så man kan alltså bortse från det. Men hade det gått att tagit hänsyn till att den sönderfallit och få in tiden i beräkningen på något sätt?

Om man hade valt en isotop med kortare halveringstid och/eller valt en längre tid skulle man ha behövt ta hänsyn till att mängden av den radioaktiva isotopen förändras (ochom tiden ä rlängre kanske man skulle behövt ta hansyn till att en del av isotopen avges genom t ex urinen). Man har förmodligen valt denna isotop just därför att man inte behöver räkna med tidsberoendet.

Svara Avbryt
Close