12 svar
417 visningar
Kovac är nöjd med hjälpen
Kovac 110
Postad: 15 dec 2019 17:29 Redigerad: 15 dec 2019 17:36

Brantast uppför resp. nedför i en riktning (gradient, flervariabelanalys)

Hej, jag skulle behöva lite hjälp med följande uppgift:

Berget Vretos i Grekland beskrivs i lämpliga enheter av

z=1/100(50−x^2−y^2),   x^2+y^2≤50

Vid en vandring från byn Laros med koordinaterna (7,-1,0) till byn Didos med koordinaterna (-1,3,0,4) går man på en stig vars projektion på xy-planet är den räta linjen från (7,-1,0) till (-1,3,0). Var är det brantast uppför respektive nerför i stigens riktning och hur stora är lutningarna där? Fikapausen tar man lämpligen i den punkt där det är plant i stigens riktning. Var är det?

 

Som ni ser har jag tagit fram riktningsvektorn (-2,1)

 - Vektorns längd sqrt(5) och normerat den 1/sqrt(5) * (-2,1) = (-2/sqrt(5), 1/(sqrt(5))

- tagit fram gradienterna f'x = -x/50, f'y = -y/50.

Därefter har jag räknat ut räknat ut riktningsderivatan i P(7,-1,0) vilket jag får till 15/50sqrt(5). Vet dock inte om jag ska göra det här. Svaret ska bli;

Max lutning: 3sqrt(5)/50 

Min lutning: -sqrt(5)/50

fikapaus: P(1,2,0.45).

Hur de får fram dessa värden har jag inte en blekaste aning om. 

PATENTERAMERA 5453
Postad: 16 dec 2019 22:02

Tänk på att när vi går på stigen kan x- och y-koordinaterna parametriseras som

(x, y) = (7, -1) + t(-8, 4), (0  t  1)     (1).

Vi har riktningsderivatan i riktningen e = -2,15 enligt

ze = -1505(x, y)(-2, 1)=1505(2x-y)     (2).

Vi kan nu sätta in parametriseringen av x och y enligt (1) i formeln för riktningsderivatan (2) och får då efter förenkling att

ze = 150515-20t    (3).

Max erhålls då t = 0. Min då t = 1. Lutningen är noll då t = 3/4.

Resten klarar du själv.

Kovac 110
Postad: 17 dec 2019 13:21 Redigerad: 17 dec 2019 13:22
PATENTERAMERA skrev:

Tänk på att när vi går på stigen kan x- och y-koordinaterna parametriseras som

(x, y) = (7, -1) + t(-8, 4), (0  t  1)     (1).

Vi har riktningsderivatan i riktningen e = -2,15 enligt

ze = -1505(x, y)(-2, 1)=1505(2x-y)     (2).

Vi kan nu sätta in parametriseringen av x och y enligt (1) i formeln för riktningsderivatan (2) och får då efter förenkling att

ze = 150515-20t    (3).

Max erhålls då t = 0. Min då t = 1. Lutningen är noll då t = 3/4.

Resten klarar du själv.

Jag har fått den generella riktningsderivatan  1505(2x-y)

jag fattar inte det med parametriseringen för i min bok står det inte något om det. Efter den generella riktningsderivatan står det: "På stigen är x och y kopplade genom linjens ekvation y=12(5-x) så lutningen blir f'v = 1505(2x-12(5-x)) = 1505×52(x-1) = 1205(x-1)"

 

Jag förstår inte hur de får y=12(5-x)ifrån. Jag fattar att de löst ut y från någon formel och stoppat in i den generella riktningsderivatan och förenklat men vilken formel?

 

Sedan står det: "Denna avtar från 3105=3550 vid x=7, till 0 vid x=1, och -1105=-550  vid x=-1". Hur vet man detta? Och hur får man fram den slutgiltiga punkten där lutningen är 0? (dvs där de tar paus)".

Smaragdalena Online 78554 – Lärare
Postad: 17 dec 2019 13:59
Kovac skrev:

... Efter den generella riktningsderivatan står det: "På stigen är x och y kopplade genom linjens ekvation y=12(5-x) så lutningen blir f'v = 1505(2x-12(5-x)) = 1505×52(x-1) = 1205(x-1)"

 

Jag förstår inte hur de får y=12(5-x)ifrån. Jag fattar att de löst ut y från någon formel och stoppat in i den generella riktningsderivatan och förenklat men vilken formel?

Det står i uppgiftstexten. 

Vid en vandring från byn Laros med koordinaterna (7,-1,0) till byn Didos med koordinaterna (-1,3,0,4) går man på en stig vars projektion på xy-planet är den räta linjen från (7,-1,0) till (-1,3,0). 

Vilken är funktionen för "den räta linjen från (7,-1,0) till (-1,3,0)"? Lös ut y som en funktion av x.

Kovac 110
Postad: 17 dec 2019 14:29
Smaragdalena skrev:
Kovac skrev:

... Efter den generella riktningsderivatan står det: "På stigen är x och y kopplade genom linjens ekvation y=12(5-x) så lutningen blir f'v = 1505(2x-12(5-x)) = 1505×52(x-1) = 1205(x-1)"

 

Jag förstår inte hur de får y=12(5-x)ifrån. Jag fattar att de löst ut y från någon formel och stoppat in i den generella riktningsderivatan och förenklat men vilken formel?

Det står i uppgiftstexten. 

Vid en vandring från byn Laros med koordinaterna (7,-1,0) till byn Didos med koordinaterna (-1,3,0,4) går man på en stig vars projektion på xy-planet är den räta linjen från (7,-1,0) till (-1,3,0). 

Vilken är funktionen för "den räta linjen från (7,-1,0) till (-1,3,0)"? Lös ut y som en funktion av x.

Då får jag 7x-y = -x+3y --> 8x = 4y --> y= 2x ?

Laguna Online 28621
Postad: 17 dec 2019 14:36
Kovac skrev:
Smaragdalena skrev:
Kovac skrev:

... Efter den generella riktningsderivatan står det: "På stigen är x och y kopplade genom linjens ekvation y=12(5-x) så lutningen blir f'v = 1505(2x-12(5-x)) = 1505×52(x-1) = 1205(x-1)"

 

Jag förstår inte hur de får y=12(5-x)ifrån. Jag fattar att de löst ut y från någon formel och stoppat in i den generella riktningsderivatan och förenklat men vilken formel?

Det står i uppgiftstexten. 

Vid en vandring från byn Laros med koordinaterna (7,-1,0) till byn Didos med koordinaterna (-1,3,0,4) går man på en stig vars projektion på xy-planet är den räta linjen från (7,-1,0) till (-1,3,0). 

Vilken är funktionen för "den räta linjen från (7,-1,0) till (-1,3,0)"? Lös ut y som en funktion av x.

Då får jag 7x-y = -x+3y --> 8x = 4y --> y= 2x ?

Jag vet inte vad din uträkning har för geometrisk tolkning, men en sak som ska gälla för linjen är att (7,-1) ska ligga på den, och 2*7 är inte -1.

Kovac 110
Postad: 17 dec 2019 14:39
Laguna skrev:
Kovac skrev:
Smaragdalena skrev:
Kovac skrev:

... Efter den generella riktningsderivatan står det: "På stigen är x och y kopplade genom linjens ekvation y=12(5-x) så lutningen blir f'v = 1505(2x-12(5-x)) = 1505×52(x-1) = 1205(x-1)"

 

Jag förstår inte hur de får y=12(5-x)ifrån. Jag fattar att de löst ut y från någon formel och stoppat in i den generella riktningsderivatan och förenklat men vilken formel?

Det står i uppgiftstexten. 

Vid en vandring från byn Laros med koordinaterna (7,-1,0) till byn Didos med koordinaterna (-1,3,0,4) går man på en stig vars projektion på xy-planet är den räta linjen från (7,-1,0) till (-1,3,0). 

Vilken är funktionen för "den räta linjen från (7,-1,0) till (-1,3,0)"? Lös ut y som en funktion av x.

Då får jag 7x-y = -x+3y --> 8x = 4y --> y= 2x ?

Jag vet inte vad din uträkning har för geometrisk tolkning, men en sak som ska gälla för linjen är att (7,-1) ska ligga på den, och 2*7 är inte -1.

Nej uppenbarligen fel så hur ska jag göra? Är det inte ett enkelt ekvationssystem man löser för att få ut y?

Smaragdalena Online 78554 – Lärare
Postad: 17 dec 2019 14:45

Gör som du lärde dig i Ma2: Du har punkterna ((7,-1) och (-1,3) (z-koordninaten saknar betydelse för den räta linjen eftersom vi tittar å en projektion i xy-planet). Δx=7-(-1)=8,Δy=-1-3=-4\Delta x=7-(-1)=8, \Delta y=-1-3=-4 vilket ger k=ΔyΔx=-48=-12k=\frac{\Delta y}{\Delta x}=\frac{-4}{8}=-\frac{1}{2}. Sätt in k-värdet och koordinaterna från endera punkten i räta linjens ekvation y=kx+m så kan du beräkna att m = 2,5. Du har alltså y=2,5-0,5x eller y=½(5-x).

PATENTERAMERA 5453
Postad: 17 dec 2019 15:18 Redigerad: 17 dec 2019 15:20

Det finns alltid flera sätt att parametrisera en kurva.

Jag valde ett sätt, som är relativt standardmässigt.

I den lösning som boken nämner så har man valt att se x som den oberoende variabeln och y som den beroende variabeln, och detta är ju också en vanlig form av parametrisering. Detta är ju bara en tillämpning av räta linjens ekvation från gymnasiet. Du har två punkter i x-y-planet. Använd tvåpunktsformeln för att ta fram räta linjens ekvation.

Vi kan även utgå från min parametrisering för att hitta den ekvation som används i boken.

Vi har som sagt följande parametrisering (en av många möjliga)

x = 7 - 8t

y = -1 + 4t

 t  1

Vi kan nu istället välja x som oberoende parameter och lösa ut t som en funktion av x från den första ekvationen.

t = (7 - x)/8, där -1  x  7.

Vi kan nu sätta in detta uttryck för t i den andra ekvationen och får då efter förenkling att

y = (5 - x)/2.

Om vi sätter in detta uttryck i formeln för riktningsderivatan så får vi precis som boken säger att

ze = 1205(x-1), men kom i håg mellan vilka värden x kan variera.

Uppenbarligen blir riktningsderivatan noll då x = 1. Riktningsderivatans största värde får man då x är så stort som möjligt (x = 7) och dess minsta värde då x är så litet som möjligt (x = -1).

dr_lund 1177 – Fd. Medlem
Postad: 17 dec 2019 15:31 Redigerad: 17 dec 2019 16:04

Adams har en bra figur om riktningsderivata:

Stigens (L i figuren) projektion i xy-planet är viktig information för lösandet av uppgiften. Vi  startar i punkten (7,-1) och slutar

i punkten (-1,3). PATENTERAMERA:s parameterframställning är elegant, men vi kan alternativt bestämma L:s ekvation (t ex med den välbekanta enpunktsformeln)

y+1=4-8(x-7)y+1=\dfrac{4}{-8}(x-7), varav y=-x+52y=\dfrac{-x+5}{2}. Överens?

Riktningsderivatan: Duf(a,b)=f(a,b)uD_{\mathbf{u}}f(a,b)=\nabla f(a,b)\bullet \mathbf{u}, där

u=152-1\mathbf{u}=\dfrac{1}{\sqrt{5}} \begin{bmatrix}2\\-1\end{bmatrix}.

Gradienten =150-x-y\nabla =\dfrac{1}{50} \begin{bmatrix}-x\\-y\end{bmatrix}

Allt detta  ger Duf=1505(2x-y)D_{\mathbf{u}}f=\dfrac{1}{50\sqrt{5}}(2x-y). Sätt in y=-x+52y=\dfrac{-x+5}{2}, varav

Duf=1505(2x-5-x2)=1205(x-1)D_{\mathbf{u}}f=\dfrac{1}{50\sqrt{5}}(2x-\dfrac{5-x}{2})=\dfrac{1}{20\sqrt{5}}(x-1).

Notera att i startpunkten (x=7) har vi största värdet på  DufD_{\mathbf{u}}f, medan i slutpunkten (x=-1) har vi minsta värdet på riktningsderivatan. Duf=0D_{\mathbf{u}}f=0 då x=1. Då återstår att lösa ut sökta koordinaterna (x,y,z) ur denna information, det fixar du på egen hand, eller hur?

Återkoppla gärna!

Kovac 110
Postad: 17 dec 2019 22:02
dr_lund skrev:

 

Notera att i startpunkten (x=7) har vi största värdet på  DufD_{\mathbf{u}}f, medan i slutpunkten (x=-1) har vi minsta värdet på riktningsderivatan. Duf=0D_{\mathbf{u}}f=0 då x=1. Då återstår att lösa ut sökta koordinaterna (x,y,z) ur denna information, det fixar du på egen hand, eller hur?

Återkoppla gärna!

Då är jag med. Lite frågor. 

1. Är riktningsderivatans högsta värde = brantast lutning på stigen i detta fall? Samma med lägsta värdet? Hur vet jag vilken av de två lutningarna jag fått som är uppför resp. nedför? Har det med minustecknet framför att göra? Dvs -550 lutningen är också den brantaste lutningen nedför i backens/linjens riktning pga minustecknet?

2. Varför gör man inget med koordinaterna från städerna? Kunde man inte använda de också?

3. Vi gjorde ju en förenkling av f'v=1505(2x-y) och räknade ut y med hjälp av de två punkterna som angavs och sedan stoppade in i formeln. Var man tvungen att göra såhär? Det går inte annars eller?

Kovac 110
Postad: 17 dec 2019 22:03
PATENTERAMERA skrev:

 

Då är jag med. Konstigt att man inte kan multicitera. Men mina frågor till Dr_Lund är riktade till dig också om du vill svara :)

dr_lund 1177 – Fd. Medlem
Postad: 18 dec 2019 10:47 Redigerad: 18 dec 2019 10:50

Jag ska försöka besvara dina frågor.

1. Är riktningsderivatans högsta värde = brantast lutning på stigen i detta fall? Samma med lägsta värdet? Hur vet jag vilken av de två lutningarna jag fått som är uppför resp. nedför? Har det med minustecknet framför att göra? Dvs −5√50lutningen är också den brantaste lutningen nedför i backens/linjens riktning pga minustecknet?

Svar: Från envariabelanalysen är det välbekant att derivatan mäter en förändring. Tänk på samma sätt här.

Positiv derivata - tillväxt, negativ derivata - avtagande. Funktionsytan stiger som brantast då vi har det största positiva värdet på derivatan, analogt för fallet då ytan stupar som brantast.

2. Varför gör man inget med koordinaterna från städerna? Kunde man inte använda de också?

Svar: Jämför med envariabel analysen: Ändringskvoten ΔyΔx\dfrac{\Delta y}{\Delta x} mäter en genomsnittlig förändring. Inte samma sak som att mäta förändringen med derivata.

3. Vi gjorde ju en förenkling och räknade ut y med hjälp av de två punkterna som angavs och sedan stoppade in i formeln. Var man tvungen att göra såhär? Det går inte annars eller?

Svar: Förenklingen gjordes för att nedbringa antalet obekanta. Det underlättar kalkylen.

Svara Avbryt
Close