Centrala innehållet - Historia 1b

Har du tittat på Skolverkets sammanfattning av Historia 1b? Det finns även kommentarer till det centrala innehållet som är mycket informativa.

Smutstvätt skrev :

Har du tittat på Skolverkets sammanfattning av Historia 1b? Det finns även kommentarer till det centrala innehållet som är mycket informativa.

Vilka är dessa kommentarer som du nämner? Kan du kopiera hela kommentarsdelen och skicka den här?

Den texten är lång, och troligtvis upphovsrättsskyddad, vilket medför svårigheter att publicera hela här. Gå in på länken, bläddra ned till de gröna, kursspecifika länkarna. Tryck på Historia 1b. Precis i början finns en rubrik som heter Centralt innehåll, där det finns en länk som kort och gott heter "kommentar". Där har de sammanställt en del kommentarer till kursens centrala innehåll.

Smutstvätt skrev :

Den texten är lång, och troligtvis upphovsrättsskyddad, vilket medför svårigheter att publicera hela här. Gå in på länken, bläddra ned till de gröna, kursspecifika länkarna. Tryck på Historia 1b. Precis i början finns en rubrik som heter Centralt innehåll, där det finns en länk som kort och gott heter "kommentar". Där har de sammanställt en del kommentarer till kursens centrala innehåll.

Jo precis det där visste jag redan med kommentarerna, men jag vet inte exakt vad det är man ska kunna från historiaboken eftersom de hänvisar i vissa innehåll till hur man ska reflektera kring vissa historiska skeenden och dyl. Jag har svårt att förstå vilka delar av kursboken som jag ska läsa in, förutom det som specifikt framgås under ''förändringsprocesser'' och ''människors roll''. Finns det inte någon annanstans en sammanfattning på vad man ska kunna från en Historia 1b lärobok?

Det är svårt att säga vad du behöver kunna utan att veta hur din lärare har lagt upp kursplanen. När jag läste denna kurs prioriterade vår lärare en tung genomgång av mer nutida historia framför att göra samma djupdykning i exempelvis medeltiden. Din lärare kan mycket väl välja att göra tvärtom, utan att något är fel. Historiekurserna handlar mycket mer om översikt och att kunna applicera kunskap för att analysera, än endast fakta.

Både förändringsprocesser och människors roll är mer övergripande. Förändringsprocesser handlar om att kunna reflektera över hur förändringar sker i olika historiska sammanhang, kunna jämföra och dra slutsatser från dessa. Det kräver en övergripande kunskap kring mänsklighetens historia. Människans roll handlar om vilka förhållanden det funnits mellan människa och samhälle genom historien. Hur har stat och samhälle sett på människan och olika människor? Hur har detta influerat möjligheter till förändring? Finns det individer som sticker ut, och kanske till och med ensamt gjort stora förändringar? Vilka var dessa, och vilka möjligheter hade de som möjliggjorde detta?

Smutstvätt skrev :

Det är svårt att säga vad du behöver kunna utan att veta hur din lärare har lagt upp kursplanen. När jag läste denna kurs prioriterade vår lärare en tung genomgång av mer nutida historia framför att göra samma djupdykning i exempelvis medeltiden. Din lärare kan mycket väl välja att göra tvärtom, utan att något är fel. Historiekurserna handlar mycket mer om översikt och att kunna applicera kunskap för att analysera, än endast fakta.

Både förändringsprocesser och människors roll är mer övergripande. Förändringsprocesser handlar om att kunna reflektera över hur förändringar sker i olika historiska sammanhang, kunna jämföra och dra slutsatser från dessa. Det kräver en övergripande kunskap kring mänsklighetens historia. Människans roll handlar om vilka förhållanden det funnits mellan människa och samhälle genom historien. Hur har stat och samhälle sett på människan och olika människor? Hur har detta influerat möjligheter till förändring? Finns det individer som sticker ut, och kanske till och med ensamt gjort stora förändringar? Vilka var dessa, och vilka möjligheter hade de som möjliggjorde detta?

Jag gör en prövning på distans som ska avslutas under 2 veckor, därav har jag inte direkt någon lärare som kan förklara vad man ska kunna och inte. Det är elevens egna ansvar under prövning. Jag förstod det här med förändringsprocesser och människors roll, men tack för att du förtydligade det lite mer. Jag förstod inte de resterande innehållen som ''Att använda historia'', ''Granskning, tolkning och användning'', ''Frågeställningar'', ''Epokindelning''. 

Det hade varit mycket tydligare om man fick veta vilka delar av läroboken som man ska konkret kunna, det var mer tydligt om man t.ex. kollade på Samhällskunskap 1b på skolverket där det förklarades vad man skulle kunna ifrån kursen.

Att använda historia handlar främst om historiebruk. Hur används historia på olika sätt i olika sammanhang? Här kommer även en tung dos källkritik in. Nazisterna framhöll stolt sina förintelseläger, medan resten av världen såg och ser förintelsen som en av mänsklighetens största katastrofer. Det är samma historia, men som belyses på olika sätt. 

Granskning, tolkning och användning handlar om att sätta källor i sitt sammanhang, samt att kunna analysera och använda källor för att besvara olika frågor. Även här kommer källkritik in i bilden, samt att kunna reflektera över hur och när en källa är trovärdig och inte. Ett tydligt exempel är kungars tidningar från medeltiden. Dessa källor är usla för att förstå hur befolkningen verkligen levde, men fantastiska källor i fråga om propaganda och kungarnas marknadsföring.

Frågeställningar innehåller kunskapskrav kring att kunna förstå, formulera och besvara frågor på ett sätt som knyter samman historiska skeenden och processer, samt ger sammanhang till olika händelser. Dessa olika frågeställningar ska sträcka sig över längre perioder, och används i arbete med historiska förändringsprocesser.

Epokindelning handlar om hur vi delar in tid, och varför. Dessutom är epokindelningarna ofta löst dragna. Det finns egentligen endast en epok som har ett fast datum. De andra epokindelningarna görs på grund av kulturella, historiska och politiska förändringar som storskaligt förändrar de flesta människornas liv under perioden. 

Enligt Skolverket ska följande ämnesområden behandlas och behärskas av eleven:

• Den europeiska epokindelningen
• Problem med just denna epokindelning, och kunskaper kring att många indelningar gjorts i efterhand, samt varför just dessa gjorts då.
• Den industriella revolutionen och demokratiseringen av Europa under arton- och nittonhundratal
• Viktiga, globala, historiska förändringar som jämställdhetsträvan, migration, mänskliga rättigheter, samt diktaturer, folkmord och kolonialism.
• Diskussioner och frågeställningar kring långtgående historiska processer, både i dåtid och nutid, exempelvis befolkningsutveckling, utveckling av jordbruk, demokrati och könsroller.
• Olika syn på historiskt källmaterial, samt hur dessa kan användas inom kultur samt för att försöka ändra olika situationer i samhället.
• Källkritik, samt hur källkritikens grundpelare används för att bestämma en källas riktighet samt hur denna ska tolkas.
• Hur grupper och individer relaterar till och använder historia för att bygga en identitet i både politik, samhälle och vardag.
• Historiens betydelse för identitetsbildning, samt hur denna identitet och detta källmaterial påverkar och används i aktuella konflikter. 
• Reflektion i dessa ovanstående punkter utifrån olika perspektiv, såsom ekonomi, religion, politik och sociala förhållanden, samt kön och sexualitet, etnicitet, ålder och social bakgrund.