Delta G och K

jag löser biologi och inte kemi men har en fråga:

enligt boken är delta G samma sak för en reaktion som K, jämviktskonstanten.

men om ett delta G är mer negativt än ett annat - hur kommer det sig den reaktionens K är större?

mer negativt <=> högre K-värde?

finns det en enkel kort förklaring jag kan förstå utan att hamna långt in i sådant jag inte löser för detta?

Gibbs fria energi G=H-TS är ett sätt att avgöra åt vilket håll en kemisk reaktion går genom att kombinera entalpi (kemisk energi, ungefär), entropi (oordning, ungefär) och temperatur. Eftersom man inte kan mäta entalpin H eller entropin S utan att relatera detta till något normaltillstånd, jobbar man istället med skillnader i Gibbs fria energi $\Delta G=\Delta H- T\Delta S$ . Om något är i jämvikt, så är $\Delta G=0$ , och detta kan man utnyttja för att beräkna ett värde för jämviktskontanten K om man vet entalpi, entropi och temperatur. Eftersom temperaturen ingår i uttrycket för G, har jämviktskonstanten olika värde vid olika temperaturer.

Är detta svar på dina frågor? Om inte, precis vad är det du undrar? (Jag vet att det är en jättesvår fråga!)

Nej, de är inte likadana men hänger ihop på följande sätt:

$\Delta G^o=-RT\ln K$

Vilket i sin tur är ett specialfall av det mer allmänna:

$\Delta G=\Delta G^o+RT\ln Q$

Teraeagle skrev:
Nej, de är inte likadana men hänger ihop på följande sätt:
$\Delta G^o=-RT\ln K$
Vilket i sin tur är ett specialfall av det mer allmänna:
$\Delta G=\Delta G^o+RT\ln Q$

Ah, så är det ju! Jag är inte insatt i kemi men visst har jag sett den formeln. Tack!
(dock skriver ju boken det extremt och alldeles för kortfattat... :/ det är ju INTE samma sak...)

Smaragdalena skrev:
Gibbs fria energi G=H-TS är ett sätt att avgöra åt vilket håll en kemisk reaktion går genom att kombinera entalpi (kemisk energi, ungefär), entropi (oordning, ungefär) och temperatur. Eftersom man inte kan mäta entalpin H eller entropin S utan att relatera detta till något normaltillstånd, jobbar man istället med skillnader i Gibbs fria energi $\Delta G=\Delta H- T\Delta S$ . Om något är i jämvikt, så är $Delta G=0$ , och detta kan man utnyttja för att beräkna ett värde för jämviktskontanten K om man vet entalpi, entropi och temperatur. Eftersom temperaturen ingår i uttrycket för G, har jämviktskonstanten olika värde vid olika temperaturer.
Är detta svar på dina frågor? Om inte, precis vad är det du undrar? (Jag vet att det är en jättesvår fråga!)

Tack för att du försökte förstå mig att förstå - men Teraeagles svar gav mig lite mer av det jag undrade just här :)

(men känns som jag lär återkomma till försöket att förstå bättre längre fram - men frågar då!)

Svara Avbryt

Visa senaste svar