5 svar
36 visningar
ödlan123 66
Postad: 8 feb 2021

Diagram för arter på olika ö-typer (Immigration och Extinction)

Hej Alla! Jag har biologiprov på fredag och det ingår att vi ska kunna de olika faktorerna som påverkar antalet arter på öar beroende på hur stora de är, avstånd, etc. Som ni kan se på bilden har jag tre diagram som visar sambandet mellan och E. Jag förstår inte hur jag ska läsa av grafern, skulle någon bara kunne hjälpa mig att förstå hur man använder dessa grafer och så kan jag sedan förstå sambanden själv. Tack!

mag1 1529
Postad: 8 feb 2021

Hej ödlan123!

Bilderna visar sambandet mellan det totala antalet arter på en ö (number of species), som en effekt av både immigrationen och utrotandet.

I den översta grafen visas hur det ser ut i ett tänkt ekosystem, ett referenssystem (d.v.s. inte en av scenarierna för öarna).

När finns det inte finns några arter i detta ekosystem (längst till vänster i grafen) kommer många nya arter kunna immigrera utan att något utdöende sker, det finns gott om plats för nya arter. Ökar vi antalet arter och immigrationen fortsätter (vi rör oss åt höger i grafen) kommer det finnas plats för färre nya arter (det finns redan andra arter där) men nya kan etablera sig, om det samtidigt dör ut några befintliga arter. Vid den streckade linjen (S) där korsas (I) och (E) fås ett mått på hur detta ekosystem reglerar antalet arter, nedåt genom utrotande och uppåt genom utrotande.

 

Bilden i mitten - med de olika storlekarna på öarna sker utdöendet olika, för att antalet arter kan inte bli lika högt för den mindre ön, vilket ses direkt i vid vilket artantal som korsningspunkter sker.

 

Kommer du vidare nu?

ödlan123 66
Postad: 8 feb 2021
mag1 skrev:

Hej ödlan123!

Bilderna visar sambandet mellan det totala antalet arter på en ö (number of species), som en effekt av både immigrationen och utrotandet.

I den översta grafen visas hur det ser ut i ett tänkt ekosystem, ett referenssystem (d.v.s. inte en av scenarierna för öarna).

När finns det inte finns några arter i detta ekosystem (längst till vänster i grafen) kommer många nya arter kunna immigrera utan att något utdöende sker, det finns gott om plats för nya arter. Ökar vi antalet arter och immigrationen fortsätter (vi rör oss åt höger i grafen) kommer det finnas plats för färre nya arter (det finns redan andra arter där) men nya kan etablera sig, om det samtidigt dör ut några befintliga arter. Vid den streckade linjen (S) där korsas (I) och (E) fås ett mått på hur detta ekosystem reglerar antalet arter, nedåt genom utrotande och uppåt genom utrotande.

 

Bilden i mitten - med de olika storlekarna på öarna sker utdöendet olika, för att antalet arter kan inte bli lika högt för den mindre ön, vilket ses direkt i vid vilket artantal som korsningspunkter sker.

 

Kommer du vidare nu?

Ja okej förstår bättre nu, alltså ju längre höger vi går i x-axeln desto fler antal arter får vi på ön. Därmed kommer immigrationen att minska då konkurrensen är rätt så hög då arten redan etablerat sig på ön, Men samtidigt om vi har många arter (höger om x-axeln) kommer även att utrotandet att öka i och med att det inte finns plats för alla då  de bäst anpassade individerna klarar sig och överlever. Är detta resongemang korrekt? Kan man resonera från andra perspektiv? Tack!!

mag1 1529
Postad: 9 feb 2021

Ja, i princip. "Immigrationen" ser ut att vara etablering av nya arter på ön (d.v.s. inte alla arter som kommer dit och inte lyckas överleva).

Ökar antalet arter kommer konkurrensen göra att fler dör ut, som du skrev. Vid (S) kommer systemet nå en form av jämvikt, då immigrationen och utrotandet är i balans. Och med det i åtanke blir skillnaden mellan ötyperna i de två nedre graferna tydligt.

ödlan123 66
Postad: 9 feb 2021
mag1 skrev:

Ja, i princip. "Immigrationen" ser ut att vara etablering av nya arter på ön (d.v.s. inte alla arter som kommer dit och inte lyckas överleva).

Ökar antalet arter kommer konkurrensen göra att fler dör ut, som du skrev. Vid (S) kommer systemet nå en form av jämvikt, då immigrationen och utrotandet är i balans. Och med det i åtanke blir skillnaden mellan ötyperna i de två nedre graferna tydligt.

Alltså när vi har lika många som dör ut och lika många som immigrerar når vi en jämpunkt och därmed kan vi bestämma teoretiskt sätt hur många arter det finns på öan (ungefärligt). 

mag1 1529
Postad: 11 feb 2021

Alltså när vi har lika många som dör ut och lika många som immigrerar når vi en jämpunkt och därmed kan vi bestämma teoretiskt sätt hur många arter det finns på öan (ungefärligt).

Nja, de olika (S) anger snarare vid vilket antal arter som igen av immigration eller utrotning dominerar. Och artantalet när de olika systemen når (S) beror på systemets förutsättningar (t.ex. storlek/avstånd).

Svara Avbryt
Close