1 svar
27 visningar
Fysiker19 Online 456
Postad: Idag 14:12

Divergensen och rotation av hastighetsfält och accelerationsfält

Hej!

 

Jag undrar hur man ska börja på div v, rotv och de andra? 

SeriousCephalopod Online 2849
Postad: Idag 14:50 Redigerad: Idag 14:56

Olika alternativ.

Alt 1: Identiter

När man är inne på 3:e/4:e året av en vektorkalkylintensiv ingenjörsutbildning har man ofta lärt sig eller känner diverse vektorkalkylidentieter. Drygt hälften följer bara samma mönster som produktregeln (fg)' = f'g + g'f så man behöver inte egentligen memorera alla.

Med denna metod så har vi

·(a×b)=(×a)·b-a·(×b)\nabla \cdot (\mathbf a \times \mathbf b) = (\nabla \times \mathbf a) \cdot \mathbf b - \mathbf a \cdot (\nabla \times \mathbf b)

×(a×b)=a(·b)-b(·a)+(b·)a-(a·)b\nabla \times (\mathbf a \times \mathbf b) = \mathbf a (\nabla \cdot \mathbf b) - \mathbf b (\nabla \cdot \mathbf a) + (\mathbf b \cdot \nabla)\mathbf a - (\mathbf a \cdot \nabla) \mathbf b

och sedan så är återkommande identieter att

·r=3\nabla \cdot \mathbf r = 3

×r=0\nabla \times \mathbf r = 0

r=r^\nabla r = \hat{\mathbf{\mathbf r}}

vilka är rätt lätta att härleda.

Sedan köttar man bara på med dessa identieter. Eftersom ω\mathbf \omega är en konstant vektor blir nästan alla termer 0.

Alternativ 2 Fakta: Man kan memorera fakta om speciella fält och kan dem utantill. 

Stelrotationsfältet i exempel är ett av de återkommande grundfälten i fysik och har därmed egenskaper man med fördel kan lära sig utantill. Det är exempelvis lösningen till A=konstant\nabla A = konstant-ekvationen och är välkänt som ett divergensfritt fält med konstant rotation som dyker upp i elektrodynamiken med exempelvis Faradays lag och Amperes lag

Ramgaard diskuterar stelkroppsrotation som EXEMPLET på ett fält vars rotation har en konkret geometrisk tolkning korresponderande på sidor 74-76.

Mathews i Vector Calculus gör detsamma om än i kortare format i avsnitt 3.4.1 på sida 60

Man kan därmed memorer svaren på div v och rot v utantill och sedan tillämpa dem på div a och div a som man kanske inte memorerat.

Alternativ 3: Komponentanalys.

I detta fall så får man skriva ut vv i koordinater, exempelvis kartesiska där vi väljer ω=ω(0,0,1)\mathbf \omega = \omega (0,0,1) och x=(x,y,z)\mathbf x = (x,y,z), utför kryssprodukten med determinantregeln  och sedan använder man koordinatrepresentationen för analysen.

Detta är effektivt vad Ramgaard gör i sin presentation.

Svara
Close