4 svar
645 visningar
Smutstvätt 5346 – Moderator
Postad: 18 aug 2018 Redigerad: 19 aug 2018

Att hjälpa sig själv först

Det händer ganska ofta att det ställs frågor där svaret endast är en sökning bort. Det är såklart inget fel med att ställa sådana frågor, men det tar längre tid för den som frågar, och tar onödig tid från den som svarar. I ett försök att uppmuntra till eget informationssökande finns därför en tråd med tips och tricks för att underlätta er jakt efter kunskap! 

Innehållsförteckning:

  1. En liten Googleskola
  2. Att hitta förståelig information från trovärdiga källor
  3. Wikipedia och trovärdighet

Klistrad av Teraeagle.

Smutstvätt 5346 – Moderator
Postad: 18 aug 2018 Redigerad: 19 aug 2018

En liten Googleskola:

Vi vill slå ett slag för att man gör en snabb sökning innan man frågar! Redan där är mycket vunnet i fråga om tid och effektivitet. Vissa frågor har besvarats flera gånger tidigare, och då kan ni få hjälp omedelbart. Det är dessutom en bra övning i att själv försöka lösa sina problem, innan man ber om hjälp. Nedan följer därför några tips för att vässa era sökförmågor. (Tipsen nedan är anpassade för Google, men liknande funktioner brukar finnas på de flesta sökmotorer)


  • Det kan vara mycket användbart att kunna söka inom en särskild hemsida. Använd då kommandot "site:HEMSIDENAMN SÖKORD". Då får du endast upp resultat från hemsidan i fråga, som har det aktuella sökordet i sig. Om du vill leta inom flera liknande hemsidor, kan du använda kommandot "related:HEMSIDENAMN SÖKORD". Ett exempel kan vara om du letar efter fler hemsidor med liknande innehåll. Då kan du skriva exempelvis "related:www.aftonbladet.se trafikolycka E4". Resultatet som visar är då andra hemsidor som liknar Aftonbladet, som också skriver om trafikolyckor på E4:an, som svt, DN, Expressen, GP, osv. Om du inte hittar något på en sida kan det vara ett lätt sätt att bredda vyerna.
  • Om du gjort en sökning, kan du välja att filtrera resultat efter tidpunkt och språk. Det görs genom att trycka på texten "Verktyg", precis under sökfältet. Då får du en liten meny där du kan välja vilket tidsspann du vill leta inom, samt om du vill ha svar från alla typer av sidor eller endast svenska/annat lands sidor.
  • Om du letar efter ett ordagrant resultat, eller vet om att orden i din sökning är väldigt vanliga, kan du använda citattecken. Skriv då "SÖKORD ETT TVÅ TRE". Då får du endast fram resultat som ordagrant har sökorden i sig. Om du vill ha med ett särskilt sökord, men de andra inte måste vara med, kan du sätta endast ett sökord inom parentes. Exempel: Olycka E4 "lastbil med grönsaker" ger resultat där en lastbil med grönsaker varit med om en olycka på väg E4. När dessa resultat är slut kommer resultat med andra lastbilar med grönsaker, som varit med om andra saker. 
  • Om du inte vill ha ett särskilt sökord i dina resultat, kan du sätta ett minustecken innan sökordet. Sökningen Olycka E4 -lastbil ger resultat som inte involverar en lastbil. 
  • Om du söker efter något kontroversiellt eller något annat som flitigt debatteras, kan det vara en bra idé att försöka ta sig ur filterbubblan när du ska bilda dig en åsikt. Om du tidigare lutat åt något håll politiskt i dina sökningar och nätvanor, kan resultatet annars anpassas efter den åsikt sökmotorn tror att du har/kommer att ha. Resultatet kan bli att du framförallt får fram resultat som visar upp en sida av ett argument, och därmed missar den andra sidans argument. Att ta sig ut ur filterbubblan kan göras på många sätt, men ett enkelt och relativt effektivt sätt är att använda Privat surfläge/Incognitoläge/kärt barn har många namn. Då ger webbläsaren ingen information om vad du tidigare sökt på etc. till sökmotorn, och resultaten blir inte lika vinklade.
  • Det går att söka med bilder! Gå in på Google Images, och tryck på den lilla kameran i sökfältet. Då kan du antingen söka med en egen bild, eller med en bildadress, och få fram andra bilder som liknar den du sökt med. 
Smutstvätt 5346 – Moderator
Postad: 18 aug 2018 Redigerad: 19 aug 2018

Att hitta trovärdig information:

Något av det viktigaste man som elev behöver göra är att värdera sitt källmaterial. Det är svårt, tar tid och inga riktlinjer är skrivna i sten, men alla försök är bättre än ingenting. 


För att hitta vetenskapliga artiklar kan sökverktyget Google Scholar användas. Om det rör sig om medicinska frågor kan sökverktyget PubMed användas. Kom ihåg att du fortfarande måste läsa igenom källan för att värdera den! Det finns mängder med skräp till vetenskap.  Om något verkar för bra för att vara sant, då är det också det. Börja med att kontrollera om studien/publikationen är "referentgranskad" (från engelskans peer review), alltså om några andra vetenskapsmän har granskat publikationen. Då är studien mer trovärdig. Om studien är referentgranskad, gå vidare med följande steg:

  • Författaren: Undersök vem författaren är. Vilken utbildning har hen? Är utbildningen/kvalifikationerna relevanta för studiens ämnesområde? En professor i bakteriell mikrobiologi kan vara en utmärkt källa om det rör sig om bakterier, men kan vara en mindre bra källa om det rör sig om ämnesomsättning hos människor, trots att de båda handlar om biologi på en mikroskopisk nivå. Har hen tidigare publicerat mycket material inom ämnet? Är författaren känd för att vara kontroversiell eller en auktoritet på området?
  • Metod: Det finns mängder av olika sätt att samla information på, vardera har olika trovärdighet. De mest trovärdiga metoderna är metastudier/övergripande studier, samt Randomized Controlled Trial, RCT. En bra tumregel för att undvika de minst pålitliga metoderna är att undvika fallstudier. Vilken typ av undersökning har gjorts? Vilka fallgropar finns i metoden? Hur har författarna gjort för att försöka motverka dessa? Hur stort är urvalet? Hur har urvalsgruppen hittats? Hur många parametrar mäts? Om en studie mäter väldigt många olika parametrar, är det ett varningstecken. Ett sådant exempel kan vara en studie av en viss mat, och studien vill undersöka om maten är bra för hälsan. Studien mäter parametrarna vikt, muskelmassa, energi/trötthet, kolesterol, syreupptagningsförmåga, reaktionsförmåga, minneskapacitet och kondition. Då kan man börja misstänka att ett positivt utslag snarare är slump än en konsekvens av födan. Med tillräckligt många parametrar kommer någon statistiskt sett att förändras lite grann, orelaterat till förändringen som studeras.
  • Resultat: Hur stort är bortfallet, och hur är det sammansatt? Om bortfallet är ungefär likadant i alla kategorier i urvalsgrupperna kan resultatet fortfarande vara relevant, så länge urvalsgruppen som kvarstår är tillräckligt stor. Om en kategori i urvalet (det kan exempelvis vara sådant som ålder, kön, politisk lutning, yrke, inkomst, etc.) däremot är särskilt stor, undersök om författarna har tagit hänsyn till detta i databearbetningen. Om en studie påstår sig kunna dra slutsatser om en hel grupp, trots att delar av gruppen saknas i den insamlade datan, är det inte ett trovärdigt resultat.
  • Diskussion och slutsats: Hur har resultatet bearbetats, och vilka slutsatser har dragits? Är det rimliga slutsatser, rent logiskt? Stämmer slutsatserna med den data som samlats in?
  • Till sist bör en viktig fråga besvaras: Vad säger den breda expertisen i ämnet om resultat som dessa? Som författaren och forskaren Emma Frans formulerade det: "En experts magkänsla är inte bättre än någon annans". Vad säger andra experter om studiens resultat? Om resultaten är alltför häpnadsväckande är de troligen inte sanna. Om en expert säger en sak, försök hitta fler experter på ämnet, och jämför åsikterna. En expert inom klimatforskning kan påstå att klimatförändringarna är påhittade, men om vi tittar på den breda expertisen är forskarna helt överens; klimatförändringarna är på riktigt. Försök därför alltid att hitta flera experter inom ett område att jämföra med.

Källmaterial: Larmrapporten, författad av Emma Frans. Utgiven år 2017 av Volante. 


Många vetenskapliga artiklar är låsta. Börja då med att läsa sammanfattningen/abstractet. Om det fortfarande verkar vara en trovärdig och relevant källa, kan du pröva följande:

  • Kontakta författaren. De har ofta rätt att dela med sig av sin artikel, utan att någon licens behövs. Förklara vem du är, varför du vill läsa deras artikel, och fråga snällt om det finns någon möjlighet att få läsa artikeln utan licens. Om du skriver ett vetenskapligt arbete, exempelvis ett projektarbete eller ett gymnasiearbete, erbjud gärna att skicka en kopia när du är klar. 
  • Fråga runt i din närhet, särskilt om du har någon i din familj eller släkt som arbetar inom forskning eller vetenskapliga yrken. Ibland fås då en licens via jobbet, som du kan låna.
  • Undersök om biblioteket i närheten av dig har möjlighet att ta fram artikeln åt dig. 

Wikipedia och trovärdighet:

Att använda Wikipedia som källa bör göras med aktsamhet. Ibland är Wikipedia en mycket bra källa, medan denna källa ibland absolut inte bör användas. 

Bra källa:

  • Fakta om årtal, datum och liknande information.
  • Matematik och kemi, var dock försiktig med lösligheter inom kemin. Den engelska Wikipediasidan är oftast mycket, mycket bättre än den svenska.
  • Förklaringar av ord, samt definitioner av begrepp. Detta är dock mer för dig själv; om du hittar ett begrepp du inte hört tidigare, eller inte förstår, brukar Wikipedia ha mycket bra förklaringar.
  • Översättningar av terminologi: Terminologi brukar sällan finnas i ordböcker, och google translate ger ofta en direktöversatt soppa. Då är en bättre idé att gå in på en wikipediasida, och sedan byta språk, för att få rätt översättning.
  • Väl underbyggda artiklar med många, trovärdiga referenser.
  • Samlingssidor med händelser (exempelvis naturkatastrofer, terrorattentat, regeringsskiften) är ofta kompletta. Notera dock två saker. Den första är att informationen om händelserna, särskilt inom politik, inte nödvändigtvis är varken komplett eller korrekt. Den andra är att detta endast gäller i Nordamerika och Europa. Utanför dessa områden kan du inte lita på att samlingslistorna är ens i närheten av kompletta. Hans Rosling och tillsammans med Gapminder foundation konstaterade efter att ha jämfört den engelska Wikipedia med officiell statistik över antalet terrordåd år 2015 att "Medan nästan alla dödsfall i "väst" fanns med, var bara 25 procent av dem i "resten" med på listorna.1

1 Factfulness, Rosling H., Rosling O., Rosling Rönnlund A. Utgiven av Natur & Kultur år 2018. Sida 147.


Dålig källa:

  • Politik
  • Frågor där det går att ha olika åsikter, eller där det vetenskapliga underlaget är tunt eller spretigt. 
  • Dåligt underbyggda artiklar.
  • Alla artiklar som verkar försöka få dig att tycka en viss sak om något, eller på något annat sätt är vinklade. Om det finns flera legitima åsikter om ämnet/frågan, bör de också presenteras med solida argument, med stöttande fakta i ryggen. I de fall där något är fullt allmänt vedertaget, som klimatförändringarna, finns det ingen annan åsikt med argument värda att presentera utförligt, men så fort det finns två eller fler sidor av en fråga bör båda sidor presenteras ordentligt, och utan inledande värdering. Självklart kan ett argument väga tyngre än det andra, men en eventuell reflektion ska hållas separerad från en presentation. 

Tips! Om den svenska wikipediasidan är för tunn, men den engelska sidan är för svår, titta efter språkvalet "Simple English". Där finns många artiklar skrivna på lätt engelska, utan att offra alltför mycket komplexitet.

Albiki 2450
Postad: 30 aug 2018

Ett lysande initiativ Smutstvätt. Jag hoppas att flera besökare kommer att ta sig tid att läsa dina informativa inlägg i denna tråd. 

Svara Avbryt
Close