Elektron transportkejdan interaktion mellan e- och proteiner
hej! Jag har två frågoa gällande elektrontransportkedjan
1.I nedan bok i min kurslitteratur undrar jag när man ”säger proteinerna", menar själva enzymerna i komplexen eller själva komplexen i sin helhet? Vad menar man med ”och på ”vilket sätt” påverkas proteinerna och HUR kan de påverkas.
2. Gällande H+ gradienten. Förstår jag att denna drivs/ bildas av flödet av e- av FADH2 resp NADH. Men förstår inte RIKTIGT vart själva ph och laddnings skillnaderna blir. Som jag förståt det blir det…
pH gradient: över inre membran
Potentialskillnad över inre membranet: insida (intermembran) (+) & utsida matrixen (-)
pH & Potentialskillnad: gör att H+ strävar efter utjämning skillnad, dvs kommer vilja strömma tillbaka över innermembran→driver ATP syntes. Se bild nedan.
Fråga: Jag förstår inte riktigt här.. gäller det då att först strömmer H+ över inremembran från matrix. För att sedan bilda en H+ gradient (Ph & laddning). För att sen igen strömma tillbaka?
1. Det gäller generellt för proteinerna inom elektrontransportkedjan - oavsett om dessa proteiner sitter i komplex, eller är enskilda.
2. Ja protoner transporteras ut ur mitokondriens matrix, mot koncentrationsgradienten, d.v.s. koncentrationen av protoner är högre mellan membranen, jämfört med inuti matrix. Det motsvarar ett "arbete", vilket konsumerar energi, och den energin fås från de reaktioner elektronerna får att ske.
Eftersom det är en elektrokemisk potential (både koncentrations- och laddningsskillnad) mellan utsidan och insidan av matrixmembranet, kommer protonerna utanför att strömma in i matrix igen om det går. Och det är precis det som kan ske, genom ATP-syntaset.
En förenklad liknelse är att ATP-syntaset fungerar som en generator/pump i ett vattenkraftverk. Finns det gott om vatten (protoner) som finns högre upp (lägesenergi för vattnet, och elektrokemisk potential för protonerna) kan vattnets flöde nedåt få generatorn att snurra. Och precis liknande sker i ATP-syntaset, protonerna strömmar genom detta protein och får det att fysiskt rotera (!), och under rotationen kopplas ADP till en fosfatgrupp, med ATP som produkt.
Så hela syftet med att i elektrontransportkedjan spendera energi på att transportera ut protoner från matrix, är att med ATP-syntaset kunna använda denna (elektrokemiska potential)energi och bilda ATP, när protonerna strömmar in igen.
1. Men hur menar man förstår inte riktigt HUR de påverkar proteinerna?
2. Okej så man kan säga att
1) arbete(mekanism energi) utförs av komplexen i sammarbete med e-
2)Mekaniska energi—> går till att pumpa H+ UT FRÅN matrixen
3) Uppstår en ”obalans” i det naturliga tillståndet dvs. De tillstånd med lägsta energi innehåller uppnås ej pga. ph ändring & laddning. (Naturens generella regel: lägsta energi innehåll) strävas alltid.
4) H vill då ”jämna ut” denna energi obalans och pumpar därför tillbaka till matrixen. (Utför ett mekaniskt arbete—> mekanism energi—> atp syntetas snurrar—>ATP)
Maddefoppa skrev:1. Men hur menar man förstår inte riktigt HUR de påverkar proteinerna?
Jag förstår inte vad du menar. Syftningen till vad "de" är, framgår inte. Prova att formulera om frågan, gärna tydligt.
Maddefoppa skrev:2. Okej så man kan säga att
1) arbete(mekanism energi) utförs av komplexen i sammarbete med e-
2)Mekaniska energi—> går till att pumpa H+ UT FRÅN matrixen
3) Uppstår en ”obalans” i det naturliga tillståndet dvs. De tillstånd med lägsta energi innehåller uppnås ej pga. ph ändring & laddning. (Naturens generella regel: lägsta energi innehåll) strävas alltid.
4) H vill då ”jämna ut” denna energi obalans och pumpar därför tillbaka till matrixen. (Utför ett mekaniskt arbete—> mekanism energi—> atp syntetas snurrar—>ATP)
Det är nästan så pass förenklat att det är svårt att hålla kopplingen till det som sker.
Hur elektrontransportkedjan och den oxidativa fosforyleringen sker finns beskrivet på nivå från gymnasiet och uppåt, vad står det i den biokemibok du använder? Är det texten i bilden från boken du använder?
Ibland kan det bli så förenklat i texten att det kan vara svårt att fylla i de "luckor" som man anar. Har du ett universitetsbibliotek nära kan det vara värt att klia ner dit och låna en biokemibok på universitetsnivå och läsa hur det är beskrivet på ett annat sätt. Eller söka fram motsvarande information på nätet.
För universitetsnivå används olika böcker, beroende på vilken nivå som biokemi läses på.
Här är några exempel från, från mer basic nivå till mer avancerad nivå: Lippincott Illustrated Reviews: Biochemistry, Lehninger Principles of Biochemistry, Stryer Biochemistry.
Tack! De två böckerna har jag redan läst både två:) Är man nörd så är man. Men har dyslexi & språkstörning så får ibland svårt att ”tolka” vad som står.
Hela flöden eller sammanhang är svårt att beskriva kortfattat.
Ett helt flöde av händelser som t.ex. elektrontransportkedjan/oxidativa fosforyleringen, tycker jag är enklare att angripa i bitar. Och sedan sätt in dessa bitar i hela flödet.
Ofta slutar det med ett återkommande mellan helhet och detaljer, motsvarande:
helhet => bitarna => helheten igen (med mer kunskap om bitarna) => nya frågor om bitarna => bitarna i mer detalj => ..... Och så går det vidare tills man är nöjd eller tiden tar slut.
Och det kan bli knepigt att via text som t.ex. detta forum, beskriva vad det är man fastnat vid. Eller vad det är som man behöver få hjälp med.
En sammanfattning betyder nästan alltid mer för den som skrivit sammanfattningen, än vad någon som läser en annan persons sammanfattning tolkar in i sammanfattningen. Den som skrev sammanfattningen behöver ju välja vad som skall skrivas och välja bort sådant som är "självklart". En längre text om ett ämne, är dessutom för mycket att få "feedback" på, från ett forum som PA - det tar för för mycket tid i anspråk.
Jag tycker det är enklare att svara på lite smalare frågor, än öppna frågor om komplicerade flöden.
Där ett exempel på större öppna frågor är liknande den du skrev "stämmer den här sammanfattningen av elektrontransportkedjan". Den kan stämma bra för en person som redan har de "självklara" och "enkla" delarna memorerade i huvudet. Medans en annan person ser att det finns luckor, som på högre nivåer behöver fyllas i på t.ex. en tenta.
Det är svårt att veta vad frågeställaren vet, och om den kunskapen räcker för t.ex. ett kunskapskrav under en kurs.
Okej tack för svar:) Men jag undrade just bara liksom HUR elektronerna påverkar komplexen allosteriskt. Vad det liksom innnebär:)
Maddefoppa skrev:Okej tack för svar:) Men jag undrade just bara liksom HUR elektronerna påverkar komplexen allosteriskt. Vad det liksom innnebär:)
Är du med på hur alloster reglering fungerar?
Nej det är det jag inte förstår:)
Vilken definition av alloster är du bekant med? Hur skulle du beskriva en alloster reglering av ett enzym?
