1 svar
41 visningar
a.kårlin är nöjd med hjälpen
a.kårlin 11
Postad: 31 maj 13:44 Redigerad: 31 maj 15:09

Evolution & Etologi - Instuderingsfrågor

Hej!

Till mitt biologiprov inom evolution och etologi har jag tilldelats dessa instuderingsfrågor.
Jag har försökt besvara frågorna så gott jag kan men skulle väldigt gärna vilja få de kompletterande och få höra hur ni hade besvarat frågorna. Om det är något resonemang som inte håller, någon poäng att lägga till eller någon tydligare förklaring med mera. 

 

1. Varför har det naturliga urvalet hos många fågelarter gynnat färgglada och tjusiga hanar och mer intetsägande och gråa honor?
För alla fågelarter är det grundläggande målet att överleva, vilket innebär att gömma sig från rovdjur och förbli diskret - vilket är varför mer intetsägande och gråa honor gynnats av det naturliga urvalet. Anlaget för att förbli mer dold har inneburit en fördel för överlevnaden. Hanarna vill självklart också överleva, men detta mål korsar med djurens andra mål - att fortplanta sig och föra vidare sitt arv. Parningen för fågelarter går till genom att hanarna letar efter honorna och försöker göra sig så attraktiva som möjligt för att bli valda. Honorna däremot behöver inte göra sig attraktiva eller starka, däremot måste de välja ut vilka hanar som ger ungar med bäst överlevnadsförhållanden - sexuell selektion.
Färgglada och tjusiga hanar tyder på styrka och att hanarna är friska och fria från sjukdomar, vilket gör dem till bra partners utifrån honornas syn. Därmed väljer de flesta honor att välja färgglada och tjusiga hanar vilket gör att de hanar som saknar de egenskaperna dör ut.


2. De flesta fåglar lever i monogama förhållanden. DNA-analyser har dock visat att otrohet bland fåglar är vanligt. Diskutera den evolutionära fördelen med det.
Den sexuella selektion djur går igenom har som syfte att välja ut de mest lämpliga och bästa partnerna, men detta går självklart inte att veta. En hona och hane kan aldrig vara säkra på att deras barn kommer födas med hög chans för överlevnad eller att de ens får några ungar överhuvudtaget. Att vara otrogen innebära att varje djur skaffar ungar med flera olika partners vilket ökar sannolikheten att ungarna överlever.
Att ha flera olika partners innebär även större genetisk variation, flera arvsanlag blandas samman och nya genetiska sammansättningar bildas vilket kan leda till fler bättre och sämre egenskaper. Med tidens gång utvecklas dessa arter med de bättre egenskaperna medan de djur med sämre dör ut.

 

3. Vad kan det finnas för olika för- och nackdelar med att leva i flock?
Flocklivet medför att en grupp djur av samma art lever tillsammans.
Som flock är man en stor grupp vilket innebär att fler kan söka efter mat, fler sökare, bättre resultat. Däremot måste denna maten fördelas på fler djur vilket kan leda till att djuren ändå inte blir mätta eller klarar sig.
I en samlad flock är man även betydligt bättre skyddad mot rovdjur och faller inte offer som ett enkelt byte. Däremot med en större flock innebär högre ljud och tydligare närvaro, vilket gör att djuren lätt blir upptäckta av rovdjur om de försöker dölja sig.
I flocken finns även en rangordning, vilket kan vara till en fördel om du är dominant i flocken - då du får tillgång till mest mat och har mest makt. Om du däremot anses icke-dominant och svag förblir du längst ner i hierarkin och får mindre mängd mat och lägre överlevnadschans.

 

4. Varför kan det vara bra att undvika konflikter i djurvärlden? Vilka olika strategier finns det för att undvika konflikter i djurvärlden?
Alla djur har som mål att överleva och fortplanta sig, konflikter står i vägen för detta. Att konkurrera om djurens ungar överlevnad är ett sämre alternativ än att föda ungarna vid olika tider på året, då alla kan överleva. Att undvika konflikter innebär att göra överlevnaden lättare och undvika att lägga energi på något som inte ger fördelar.
Äggkläckning vid olika tidpunkter på året, feromoner som signalerar beteenden för djur, kamouflage är alla exempel på hur man undviker konflikter eller livshotande situationer för överlevnad. Rangordningssystem gör det även lättare för flockar och djur att samleva då det finns en tydlig ordning om vilka som styr och vilka som viker sig undan.

 

5. Ibland kan man hitta egenskaper/attributer hos en art som tycks försämra deras funktion (t.ex. att påfågelhanens stjärtfjäder är så stor att den inte kan flyga).
a. Vad kallas det urval som gjort att påfågeln utvecklat sin stjärtfäder?
b. Hur kan sådana egenskaper ha uppkommit? Förklara!
Denna typ av urval kallas könsurval, även kallat sexuell selektion. Påfågeln har utvecklat sin stjärtfjäder eftersom den varit ett tecken på en frisk och attraktiv hane vilket har attraherat honor och lett till att den egenskapen förts vidare. De första hanarna med en stjärtfjäder var antagligen starkare, friskare och bättre anpassade till miljön än de utan. Detta la honorna märke till och eftersom de vill föda ungar med höga chanser att överleva valdes dessa hanar. Så påfågeln må ha förlorat förmågan att flyga men den har istället fått en högre chans att överleva och att föda vidare sitt arv.

 

6. Honor väljer ofta partner med betydligt större omsorg än hannen. Varför är det ofta så?
Lek- och parningssystemet i naturen är uppbyggt så att hanarna är ivriga att hitta en hona och därmed gör sig så attraktiva och bäst lämpade som möjligt, de vill bara få ungar - bryr sig sällan om omständigheterna. Honorna är inte ivriga utan väldigt försiktiga med potentiella partners och vilka ungar de skulle kunna få. Hanar söker kvantitet medan honor söker kvalité. Hanarna vill skaffa många ungar snabbt och lätt medan honor långsamt vill skaffa kvalitativa ungar.

 

7. Selektionen/naturliga urvalet har gynnat tydliga och hederliga (oftast) signalbeteenden. Hur kan man förklara detta faktum?
Tydliga och hederliga signalbeteenden mellan djur har inneburit en tydligare kommunikation. Därmed lättare att samordna sig, samarbeta, leta partners, varna varandra och skydda sig. Med tydligare signalbeteenden nås denna information effektivare fram och blir lättare förstådd.

 

8. Motsatsen till egoism är altruism, dvs. handlingar som hjälper andra, men som kan vara ofördelaktiga för hjälparen (t.ex. att hjälparen riskerar bli tagen av ett rovdjur). Altruistiska beteenden är vanliga hos djur som lever i flock. Hur kan altruistiska beteenden uppkomma? Förklara!
Altruistiska beteenden i en flock kan innebära döden för hjälparen men överlevnad för flocken. Ett beteende som missgynnar individen men gynnar kollektivet. Dessa beteenden uppkommer genom imitation främst, och i efterhand tar ungar efter sina föräldrar genom präglingen. Låt oss säga att en bäver ryter ifrån och signalerar när ett rovdjur är nära, detta ger en varningssignal för flocken och leder till att de kan fly och överleva. Bävern, hjälparen, blir däremot ett större och tydligare offer för rovdjuren i närheten och minskar sina överlevnadschanser. Flocken i efterhand förstår den hjälp de faktiskt fick av de altruistiska beteendet och väljer att ta efter den ursprungliga bävern, så att flocken kan överleva i framtiden.

Tack i förhand!


Lägg varje fråga i en egen tråd. Eftersom du gjort nya trådar för varje fråga (bra!) låses denna tråd. /Smutstvätt, moderator 

Gör en tråd för varje fråga. Bra att du har skrivit dina svar!

Tråden är låst för fler inlägg

Close