Feedback på bakgrund till gymnasiearbete om syn och smak

Jag tycker det är tydligt och välskrivet.

Jag missade att du har delat upp bakgrund och teori, och antog att detta avsnitt även berörde teoretisk bakgrund.

En sak du skulle kunna göra för att lyfta texten ytterligare är att lägga till något i första stycket om din frågeställning. Vad är problemet din studie försöker lösa? Kanske har du en forskningsfråga du kan formulera. Varför är det du gör relevant och intressant? Varför ska vi bry oss? Svåra frågor, jag vet. 

Ett exempel på forskningsfråga skulle kunna vara 

"I vilken utsträckning påverkar färger den upplevda smaken?" 

En bra forskningsfråga är sällan en ja/nej-fråga, utan en mer öppen fråga. En bra studie karaktäriseras av att resultatet faktiskt svarar på forskningsfrågan. Till exempel är den faktiska smaken inte något du mäter, utan det handlar om människors upplevda smak som de återger till dig. En sådan sak är relevant för hur forskningsfrågan kan formuleras.

Det kan vara bra i bakgrunden att motivera syftet och hur du kommit fram till det. Vad ledde dig till att undersöka hur syn påverkar smak? Fanns det en lucka i forskningen kring detta, ville du undersöka om ett tidigare resultat gick att reproducera, ...

I en vetenskaplig artikel behöver egentligen alla påståenden man gör stödjas av forskning, dvs. att man citerar tidigare forskning eller literatur. Detta är förstås ett orimligt högt krav när det gäller ett gymnasiearbete. Men ett sätt att höja nivån skulle kanske kunna vara att stödja något av det du skriver med en referens till litteratur eller forskning. Det är oftast i en artikels inledning och teori/bakgrund som man finner som mest referenser till tidigare forskning, men betydligt mindre i t.ex. resultat-delen.

Vissa påståenden är så allmänt kända eller vedertagna att man knappast behöver en referens. Till exempel din första mening om att människan använder olika sinnen för att tolka värden är så självklar att ingen referens skulle behövas ens i en forskningsartikel. Det är alltså mer specifika påståenden man brukar behöva underbygga. Till exempel din koppling mellan färgsättning av drycker och hur smaken upplevs. Är det för att påverka smaken man färgsätter drycker? Finns det någon tidigare forskning om hur smak kan påverkas av andra sinnen?

När du påstår att två personer kan uppleva samma dryck på olika sätt, och att syn påverkar smakupplevelsen, känns det lite som du antar en slutsats av din studie. Även om dessa saker är sanna skulle jag antingen referera till tidigare forskning för att stödja detta, och fundera på vad din studie bidrar med inom fältet (om du låtsas att du gjort en vetenskaplig studie). En möjlighet är att se ditt gymnasiearbete som ett försök att reproducera detta redan visade forskningsresultat. Alternativt låta bli att göra ett sådant påstående (antingen ta bort helt, eller formulera som fråga eller som en möjlighet snarare än en sanning).

Gustor skrev:

Jag tycker det är tydligt och välskrivet.

Jag missade att du har delat upp bakgrund och teori, och antog att detta avsnitt även berörde teoretisk bakgrund.

En sak du skulle kunna göra för att lyfta texten ytterligare är att lägga till något i första stycket om din frågeställning. Vad är problemet din studie försöker lösa? Kanske har du en forskningsfråga du kan formulera. Varför är det du gör relevant och intressant? Varför ska vi bry oss? Svåra frågor, jag vet. 

Ett exempel på forskningsfråga skulle kunna vara 

"I vilken utsträckning påverkar färger den upplevda smaken?" 

En bra forskningsfråga är sällan en ja/nej-fråga, utan en mer öppen fråga. En bra studie karaktäriseras av att resultatet faktiskt svarar på forskningsfrågan. Till exempel är den faktiska smaken inte något du mäter, utan det handlar om människors upplevda smak som de återger till dig. En sådan sak är relevant för hur forskningsfrågan kan formuleras.

Det kan vara bra i bakgrunden att motivera syftet och hur du kommit fram till det. Vad ledde dig till att undersöka hur syn påverkar smak? Fanns det en lucka i forskningen kring detta, ville du undersöka om ett tidigare resultat gick att reproducera, ...

I en vetenskaplig artikel behöver egentligen alla påståenden man gör stödjas av forskning, dvs. att man citerar tidigare forskning eller literatur. Detta är förstås ett orimligt högt krav när det gäller ett gymnasiearbete. Men ett sätt att höja nivån skulle kanske kunna vara att stödja något av det du skriver med en referens till litteratur eller forskning. Det är oftast i en artikels inledning och teori/bakgrund som man finner som mest referenser till tidigare forskning, men betydligt mindre i t.ex. resultat-delen.

Vissa påståenden är så allmänt kända eller vedertagna att man knappast behöver en referens. Till exempel din första mening om att människan använder olika sinnen för att tolka värden är så självklar att ingen referens skulle behövas ens i en forskningsartikel. Det är alltså mer specifika påståenden man brukar behöva underbygga. Till exempel din koppling mellan färgsättning av drycker och hur smaken upplevs. Är det för att påverka smaken man färgsätter drycker? Finns det någon tidigare forskning om hur smak kan påverkas av andra sinnen?

När du påstår att två personer kan uppleva samma dryck på olika sätt, och att syn påverkar smakupplevelsen, känns det lite som du antar en slutsats av din studie. Även om dessa saker är sanna skulle jag antingen referera till tidigare forskning för att stödja detta, och fundera på vad din studie bidrar med inom fältet (om du låtsas att du gjort en vetenskaplig studie). En möjlighet är att se ditt gymnasiearbete som ett försök att reproducera detta redan visade forskningsresultat. Alternativt låta bli att göra ett sådant påstående (antingen ta bort helt, eller formulera som fråga eller som en möjlighet snarare än en sanning).

Tack så jätte mycket för kommentaren! Är det bra så: 1.1 Bakgrund

Människan använder flera sinnen samtidigt för att tolka sin omgivning. När vi äter eller dricker registrerar smakreceptorerna i munnen grundsmakerna sött, surt, salt, beskt och umami. Den upplevelse som i vardagen kallas smak påverkas dock även av lukt, syn, minnen och tidigare erfarenheter. Hjärnan kombinerar alltså information från flera sinnen och skapar en gemensam upplevelse. Detta kallas multisensorisk perception.

Idén till detta gymnasiearbete väcktes genom ett intresse för placeboeffekten och frågan om hjärnans förväntningar kan påverka människans upplevelser. Utifrån detta valdes syn och smak som undersökningsområde, eftersom samspelet mellan dessa sinnen kan testas genom ett kontrollerat smakexperiment. I undersökningen hålls dryckens innehåll och verkliga smak konstant, medan färgen förändras. Det som mäts är därför inte dryckens faktiska smak, utan vilken smak deltagarna själva upplever och beskriver.

Färg är ett synintryck som hjärnan registrerar innan en person har smakat på en dryck. I vardagen förekommer återkommande kopplingar mellan färger och olika smaker. Rött kan exempelvis kopplas till jordgubb, hallon eller körsbär, gult till citron eller apelsin och grönt till äpple eller päron. Genom tidigare erfarenheter av frukter, godis, förpackningar och drycker kan sådana kopplingar skapa förväntningar på hur något borde smaka.

Tidigare forskning visar att färg under vissa förhållanden kan påverka hur människor bedömer smak och arom. Spence (2019) beskriver att både färgton och färgstyrka kan påverka den multisensoriska smakupplevelsen. En systematisk översikt av Motoki, Spence och Velasco (2023) visar också att visuella signaler, till exempel färg och form, kan påverka smakupplevelsen. Resultaten skiljer sig dock mellan olika studier och kan påverkas av bland annat vilken produkt som testas, deltagarnas tidigare erfarenheter och hur experimentet genomförs. Därför går det inte att utgå från att färgen alltid påverkar smaken.

Detta gymnasiearbete genomförs därför som ett mindre reproduktionsförsök av tidigare forskning. Syftet är inte att upptäcka ett helt nytt fenomen, utan att undersöka om liknande resultat kan observeras i en egen, kontrollerad undersökning med gymnasieelever och andra deltagare. Arbetets forskningsfråga är:

I vilken utsträckning påverkar färgen på en dryck vilken smak deltagarna upplever och beskriver, när dryckens innehåll är detsamma?

Frågan är relevant eftersom kunskap om hur färg påverkar smakupplevelsen kan vara betydelsefull vid utformning av mat, drycker och förpackningar. Om färg skapar särskilda förväntningar kan det påverka hur en produkt uppfattas, även när innehållet inte förändras. Ämnet är också biologiskt intressant eftersom det handlar om hur hjärnan bearbetar och kombinerar information från olika sinnen.

Arbetet kan även jämföras med placeboeffekten. Placeboeffekten visar att förväntningar och sammanhang kan påverka hur en behandling eller kroppslig känsla upplevs (Wager & Atlas, 2015). Detta gymnasiearbete undersöker inte läkemedel och är därför inte ett medicinskt placeboexperiment. Kopplingen används endast för att förklara hur hjärnans förväntningar kan påverka människans upplevelser. I smaktestet kan dryckens färg skapa en förväntning, men undersökningens resultat får avgöra om denna förväntning faktiskt påverkar deltagarnas svar.

Ämnet passar naturvetenskapsprogrammet eftersom arbetet kopplar samman biologi, människans sinnen, nervsystemets bearbetning av information, experimentell metod och statistik. Genom att formulera en prövbar forskningsfråga, kontrollera variabler, samla in data och kritiskt diskutera resultat och felkällor används ett naturvetenskapligt arbetssätt.