Feedback på diskussion till gymnasiearbete om syn och smak

Koppla också till din forskningsfråga! Jag skulle nämna den redan i första stycket någonstans. Det ger arbetet koherens och påminner läsaren om vad resultaten är tänkta att svara på. Hur svarar resultaten på forskningsfrågan? Vilken betydelse får det?

Om du vill skulle du kunna utveckla lite vad du menar med att effekten kan bero på situation är, produkt och metod. Vilka resultat refererar du till här, och vilken relevans har de för just din studie?

Jag saknar lite diskussion om din metod (brukar kallas metoddiskussion). Var metoden lämpad för att besvara forskningsfrågan? Finns det begränsningar med din metod? Och så vidare.

Gustor skrev:

Koppla också till din forskningsfråga! Jag skulle nämna den redan i första stycket någonstans. Det ger arbetet koherens och påminner läsaren om vad resultaten är tänkta att svara på. Hur svarar resultaten på forskningsfrågan? Vilken betydelse får det?

Om du vill skulle du kunna utveckla lite vad du menar med att effekten kan bero på situation är, produkt och metod. Vilka resultat refererar du till här, och vilken relevans har de för just din studie?

Jag saknar lite diskussion om din metod (brukar kallas metoddiskussion). Var metoden lämpad för att besvara forskningsfrågan? Finns det begränsningar med din metod? Och så vidare.

såhär?5. Förväntad diskussion5.1 Koppling till forskningsfrågan

Forskningsfrågan i detta arbete är:

I vilken utsträckning och på vilket sätt skiljer sig deltagarnas beskrivna smakassociationer mellan röda, gula, gröna, blå och ofärgade dryckesprover, när dryckens innehåll är detsamma?

Undersökningen ska alltså inte mäta om dryckens faktiska smak förändras. Alla färgade prover innehåller samma dryck och har därför samma kemiska sammansättning. Det som undersöks är i stället om deltagarna beskriver olika smakassociationer beroende på vilken färg de ser.

Om deltagarna oftare kopplar den röda drycken till bär, den gula till citrus och den gröna till äpple eller päron, skulle det tyda på att färgen påverkar hur den neutrala smaken tolkas. Resultatet skulle då besvara forskningsfrågan genom att visa att deltagarnas beskrivna smakassociationer skiljer sig mellan färgerna, trots att dryckens innehåll är detsamma.

Den blå drycken förväntas ge fler osäkra och varierande svar. En möjlig förklaring är att blå drycker är mindre vanliga i vardagen och därför inte har en lika tydlig gemensam smakassociation som röda, gula och gröna drycker. Vissa deltagare kan koppla blått till blåbär, medan andra kan tänka på godis, energidryck eller någon helt annan smak.

Kontrollgruppen är viktig för att kunna tolka resultatet. Deltagarna i kontrollgruppen får samma dryck utan färg. Om många i kontrollgruppen har svårt att namnge smaken visar det att själva grundsmaken är neutral och svår att identifiera. Om de färgade proverna samtidigt ger tydligare och mer likartade svar kan det stärka tolkningen att färgen har påverkat deltagarnas smakassociationer.

Om svaren däremot är ungefär lika varierade för alla färger och för kontrollprovet, skulle forskningsfrågan besvaras på ett annat sätt. Resultatet skulle då tyda på att färgen inte hade någon tydlig påverkan under just denna undersöknings förhållanden.

5.2 Koppling till hypotesen

Hypotesen är att deltagarna kommer att beskriva olika smaker beroende på dryckens färg, trots att alla färgade prover innehåller samma dryck. Rött förväntas främst kopplas till bär, gult till citrus och grönt till äpple eller päron. Blått förväntas ge fler osäkra eller blandade svar.

Hypotesen får stöd om deltagarnas svar följer dessa mönster. Om den röda drycken exempelvis oftare kopplas till bär än de andra proverna, skulle det tyda på att den röda färgen har skapat en särskild smakförväntning. På samma sätt skulle många citrussvar för den gula drycken och många äppel- eller päronsvar för den gröna drycken stödja hypotesen.

Hypotesen får endast delvis stöd om vissa färger ger de förväntade associationerna medan andra inte gör det. Det är också möjligt att deltagarna uppfattar att dryckerna smakar likadant. I så fall får hypotesen svagare stöd.

Om svaren inte skiljer sig tydligt mellan färgerna får hypotesen inget tydligt stöd. Det betyder inte att undersökningen har misslyckats. En hypotes är en prövbar förutsägelse som ska jämföras med resultaten. Även ett resultat som inte stödjer hypotesen kan bidra med kunskap.

5.3 Koppling till teori och tidigare forskning

Resultatet kan kopplas till teorin om multisensorisk perception. Begreppet innebär att hjärnan kombinerar information från flera sinnen för att skapa en gemensam upplevelse. När en person dricker något används inte bara smakreceptorerna i munnen. Hjärnan bearbetar också information från synen, lukten, minnet och tidigare erfarenheter.

Deltagarna ser dryckens färg innan de smakar. Färgen kan därför skapa en förväntning redan innan drycken når munnen. En röd dryck kan påminna om jordgubb, hallon, körsbär eller röda godissorter. En gul dryck kan påminna om citron eller apelsin, medan en grön dryck kan kopplas till äpple eller päron.

Spence (2019) beskriver att färgton och färgstyrka under vissa förhållanden kan påverka hur smak och arom upplevs. Motoki, Spence och Velasco (2023) visar också att visuella signaler kan påverka smakupplevelsen, men att resultaten varierar mellan olika undersökningar.

Att effekten kan bero på situation, produkt och metod är relevant för detta arbete.

Situationen kan påverka deltagarnas svar genom exempelvis belysning, ljud, miljö, instruktioner och om deltagarna känner sig observerade. Ett smaktest i en skola kan därför ge andra resultat än ett test i ett laboratorium eller under en vanlig måltid.

Produkten har också betydelse. I denna undersökning används en neutral söt-syrlig dryck utan en tydlig fruktsmak. Det kan göra att färgen får större möjlighet att påverka deltagarnas associationer. Om drycken i stället hade haft en stark och lätt igenkännbar fruktsmak hade deltagarna kanske känt igen grundsmaken oavsett färg.

Metoden kan också påverka resultatet. I denna studie ska deltagarna själva beskriva vilken smak de upplever. Öppna frågor ger deltagarna stor frihet, men kan också skapa många olika svar som är svårare att jämföra. Fasta svarsalternativ hade gjort analysen enklare, men hade samtidigt kunnat styra deltagarna mot vissa smaker.

Undersökningen kan därför inte visa att färg alltid påverkar smak. Den kan endast visa om färgen verkar ha påverkat deltagarnas svar under de förhållanden som användes i denna studie.

5.4 Koppling till placeboeffekten

Placeboeffekten används i arbetet som en teoretisk jämförelse för hur förväntningar kan påverka människors upplevelser. Vid placebo kan en persons förväntningar och sammanhanget runt en behandling påverka hur exempelvis smärta eller förbättring upplevs.

På liknande sätt kan dryckens färg skapa en förväntning om hur drycken borde smaka. Om en deltagare ser en röd dryck kan personen förvänta sig jordgubb eller hallon. Denna förväntning kan sedan påverka hur den neutrala smaken tolkas och beskrivs.

Undersökningen är dock inte ett medicinskt placeboexperiment. Den innehåller inga läkemedel eller behandlingar. Placeboeffekten används endast för att visa att hjärnan inte enbart tar emot information passivt, utan också tolkar upplevelser utifrån tidigare erfarenheter, förväntningar och sammanhang.

Om en deltagare beskriver den röda drycken som jordgubb betyder det därför inte att personen medvetet hittar på. En möjlig förklaring är i stället att färgen påverkar hur hjärnan tolkar sinnesinformationen.

5.5 Metoddiskussion

Metoden är i huvudsak lämplig för att besvara forskningsfrågan eftersom samma grunddryck används i alla färgade prover. Den huvudsakliga planerade skillnaden mellan proverna är färgen. Detta gör det möjligt att jämföra deltagarnas smakassociationer och undersöka om färgen kan ha haft betydelse.

En styrka är att undersökningen innehåller en kontrollgrupp som får ofärgad dryck. Kontrollgruppen gör det möjligt att undersöka om grundsmaken är svår att namnge även utan färg. Det minskar risken att all osäkerhet automatiskt förklaras med färgen.

Andra styrkor är att samma mängd dryck, samma temperatur och samma typ av glas ska användas. Deltagarna får också vatten mellan proverna och provordningen varierar mellan deltagarna. Dessa åtgärder minskar risken att andra faktorer påverkar resultatet.

Metoden har samtidigt flera begränsningar. Samma deltagare ska smaka flera färgade prover. Efter några prover kan deltagarna upptäcka att dryckerna smakar likadant. Det kan påverka deras senare svar. Även om provordningen varierar går det därför inte att helt utesluta en ordningseffekt.

Det finns också en risk att deltagarna pratar med varandra och avslöjar undersökningens syfte. Om en deltagare förstår att färgen är den viktiga variabeln kan personen svara utifrån vad hen tror att undersökningen vill visa. Testet bör därför genomföras på ett sätt som minskar möjligheten för deltagarna att diskutera med varandra.

En annan begränsning är att deltagarnas svar måste delas in i kategorier, exempelvis bär, citrus och äpple eller päron. Kodningen kan påverkas av undersökarens egen bedömning. För att minska risken används ett kodningsschema som bestäms innan resultaten analyseras.

Urvalet kan också påverka resultatet. Om de flesta deltagarna är elever från samma skola och har liknande ålder och kulturell bakgrund kan de ha liknande erfarenheter av mat, drycker och förpackningar. Resultatet kan därför inte automatiskt generaliseras till hela befolkningen.

Antalet deltagare påverkar också resultatets tillförlitlighet. Ett större antal deltagare minskar risken att enskilda svar får för stor betydelse. En större och mer varierad deltagargrupp hade därför gjort resultatet mer generaliserbart.

Metoden är alltså lämplig för att undersöka forskningsfrågan på gymnasienivå, men begränsningarna innebär att resultaten måste tolkas försiktigt.

5.6 Samlad bedömning

Om deltagarnas smakassociationer följer tydliga färgmönster skulle resultatet tyda på att färg kan påverka hur en neutral drycks smak tolkas och beskrivs. Det skulle stödja teorin om att smakupplevelsen är ett samspel mellan flera sinnen och hjärnans tidigare erfarenheter.

Om mönstren är svaga eller otydliga kan slutsatsen i stället bli att färgen inte hade någon tydlig påverkan under undersökningens förhållanden. Resultatet behöver då diskuteras i relation till grundsmaken, antalet deltagare, provordningen och andra möjliga felkällor.

För att dra mer generella slutsatser skulle framtida studier behöva använda fler deltagare, en mer varierad deltagargrupp och en tydligare blindning. Det skulle också vara intressant att jämföra olika åldersgrupper eller kulturella grupper, eftersom kopplingen mellan färg och smak kan påverkas av tidigare erfarenheter.