29 svar
49 visningar
AlexanderJansson är nöjd med hjälpen
AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 09:08

Formelskrivning joner

Jag förstår inte vilken metod jag ska använda för att får samma svar som det rödmarkerade texten...

Skulle någon kunna förklara vad som sker på de två första raderna`?

3,14ngvinen_(rebus..) 1096
Postad: 3 mar 09:36 Redigerad: 3 mar 09:38

Hej!

När man skapar en jonförening ska det totalt sett finnas lika många plus-laddningar som minus-laddningar. 

- Så att den totala laddningen blir 0

Det gör att om man har en jon som är envärt negativ (Cl-) måste man ha en jon som också är envärt positiv (Li+ eller OH-)

Men titta vad som händer vid sulfatjonen (SO42-) ser du att den jonen har 2 minus-laddningar/är tvåvärt negativ? Hur många plus laddningar måste vi då lägga till för att den totala jonföreningen ska få laddningen 0 precis som alla våra jonföreningar ska ha!

Jo.. 

-2+2=0

Eller hur?

Vi måste alltså lägga till 2 plus-laddningar för att det ska gå jämnt upp. Men Li+ som är jonen vi har att jobba med har ju bara en plus-laddning. Därför tar vi 2 Li+ (2 litiumjoner = 1 (plusladdning) * 2 = 2 plusladdningar) till en sulfatjon. Det här att vi tar 2 litiumjoner skiver man som Li2

Hänger du med?

När man väl förstår går det ganska lätt och oftast ser man väldigt snabbt vad som saknas. Men nycklarna är dessa:

- Totala laddningen ska vara 0

- Titta på hur stora laddningar jonerna (den positiva och den negativa) har var och en för sig

- Tänk ut vad du måste gångra/"förlänga" varje jons laddning med (dvs hur många joner av varje slag du måste ta) för att plus laddningen och minusladdningen ska gå jämnt upp

 

Skulle något vara oklart så fråga på! :)

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 09:39
3,14ngvinen_(rebus..) skrev:

Hej!

När man skapar en jonförening ska det totalt sett finnas lika många plus-laddningar som minus-laddningar. 

- Så att den totala laddningen blir 0

Det gör att om man har en jon som är envärt negativ (Cl-) måste man ha en jon som också är envärt positiv (Li+ eller OH-)

Men titta vad som händer vid sulfatjonen (SO42-) ser du att den jonen har 2 minus-laddningar/är tvåvärt negativ? Hur många plus laddningar måste vi då lägga till för att den totala jonföreningen ska få laddningen 0 precis som alla våra jonföreningar ska ha!

Jo.. 

-2+2=0

Eller hur?

Vi måste alltså lägga till 2 plus-laddningar för att det ska gå jämnt upp. Men Li+ som är jonen vi har att jobba med har ju bara en plus-laddning. Därför tar vi 2 Li+ (2 litiumjoner = 1 (plusladdning) * 2 = 2 plusladdningar) till en sulfatjon. Det här att vi tar 2 litiumjoner skiver man som Li2

Hänger du med?

När man väl förstår går det ganska lätt och oftast ser man väldigt snabbt vad som saknas. Men nycklarna är dessa:

- Totala laddningen ska vara 0

- Titta på hur stora laddningar jonerna (den positiva och den negativa) har var och en för sig

- Tänk ut vad du måste gångra/"förlänga" varje jons laddning med (dvs hur många joner av varje slag du måste ta) för att plus laddningen och minusladdningen ska gå jämnt upp

 

Hänger du med? 

Skulle något vara oklart så fråga på! :)

Klockrent svar, något som egentligen är irrelevant till lösningen men som är bra om jag ska förstå helheten, är + att den vill oxidera eller reducera? Eftersom antingen kan man tänka sig att + betyder att den behöver en negativ för att bli 0 eller så kan man tänka sig att + är att den behöver en + för att bli 0, hänger du med mitt perspektiv? 

3,14ngvinen_(rebus..) 1096
Postad: 3 mar 09:52 Redigerad: 3 mar 09:59

Förstår precis, klok tanke!

Tänk såhär:

I grundtillstånd har vi bara Li och Cl (dvs inte själva jonerna)

Det är först när dessa två möts som själva jonerna bildas - det sker en redoxreaktion, vilket ju innebär att ett ämne reduceras och det andra oxideras!

Det som händer är att Li lämnar en elektron för att bilda Li+ och Cl upptar en elektron (den elektron som Li släppt ifrån sig) för att bilda Cl-

Här kommer din fråga in. Det du ska tänka är kanske snarare än att Li+ vill oxidera är att Li har oxiderat till Li+ och samma för Cl. För i jonföreningen är inte varje jon var för sig neutralt laddade. Det innebär att det i jonföreningen fortfarande finns laddade partiklar såsom Lioch Cl- för när dessa binder flyttas inga elektroner. Det som sker är att jonslagen attraherar varandra genom elektrostatiska krafter mellan + och - . Den totala laddningen i jonföreningen är neutral då det finns lika många plusladdade joner som minusladdade. 

Alltså:

- Reduktioner/oxidationer sker när ex Li blir till Li+

- Oxidation: från neutral till plusladdad

- Reduktion: från neutral till minusladdad

- Det är elektrostatiska krafter mellan + och - som håller ihop jonföreningen (efter att ex Li blivit Li+) men inga elektroner vandrar, jonerna behåller fortfarande sina laddningar.

- Den totala laddningen i jonföreningen blir neutral eftersom det finns lika månda + joner som - joner

Var det svar på din fråga? :)

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 09:59 Redigerad: 3 mar 10:02
3,14ngvinen_(rebus..) skrev:

Förstår precis, klok tanke!

Tänk såhär:

I grundtillstånd har vi bara Li och Cl (dvs inte själva jonerna)

Det är först när dessa två möts som själva jonerna bildas - det sker en redoxreaktion, vilket ju innebär att ett ämne reduceras och det andra oxideras!

Det som händer är att Li lämnar en elektron för att bilda Li+ och Cl upptar en elektron (den elektron som Li släppt ifrån sig) för att bilda Cl-

Här kommer din fråga in. Det du ska tänka är kanske snarare än att Li+ vill oxidera är att Li har oxiderat till Li+ och samma för Cl. För i jonföreningen är inte varje jon var för sig neutralt laddade. Det innebär att det i jonföreningen fortfarande finns laddade partiklar såsom Lioch Cl- för när dessa binder flyttas inga elektroner. Det som sker är att jonslagen attraherar varandra genom elektrostatiska krafter mellan + och - . Den totala laddningen i jonföreningen är neutral då det finns lika många plusladdade joner som minusladdade. 

Alltså:

- Reduktioner/oxidationer sker när ex Li blir till Li+

- Det är elektrostatiska krafter mellan + och - som håller ihop jonföreningen (efter att ex Li blivit Li+) men inga elektroner vandrar, jonerna behåller fortfarande sina laddningar.

- Den totala laddningen i jonföreningen blir neutral eftersom det finns lika månda + joner som - joner

Var det svar på din fråga? :)

Jasså så jonföreningen är det enda som blir neutralt, bra info.

För att klar göra betyder + att en jon har en elektron för lite eller för mycket för att uppnå den mest stabila elektroniska konfigrationen. (Irrelevant fråga för denna uppgiftren eftersom jonföreningar atomerna/molekyklerna förblir joner)

3,14ngvinen_(rebus..) 1096
Postad: 3 mar 10:01 Redigerad: 3 mar 10:02

+ betyder att jonen har en elektron för lite

Tänk att elektroner ju är en negativt laddad partikel, har vi för många sådana blir ämnet negativt men har vi för få så blir ämnet positivt!

En plusladdad jon har fler protoner än elektroner. Eftersom vi aldrig får ändra antalet protoner (eftersom det då blir ett nytt grundämne) ändrar man antalet elektroner, lägger till/tar bort

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 10:02
3,14ngvinen_(rebus..) skrev:

+ betyder att jonen har en elektron för lite

Tänk att elektroner ju är en negativt laddad partikel, har vi för många sådana blir ämnet negativt men har vi för få så blir ämnet positivt!

En plusladdad jon har fler protoner än elektroner. Eftersom vi aldrig får ändra antalet protoner (eftersom det då blir ett nytt grundämne) ändrar man antalet elektroner, lägger till/tar bort

Förstår, logiskt

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 10:04

Finns det någon rad jag bör vara extra vaksamm på, denna uppgift verkar vara så repetetiv så vill därav veta om det finns vågot väsentligt i denna:

3,14ngvinen_(rebus..) 1096
Postad: 3 mar 10:08 Redigerad: 3 mar 10:08

Håller med dig - rätt repetativt. 

Det kluriga blir nog i ex rad 5 när man ska balansera tvåvärda och trevärda laddningar. Då kan man behöva ha flera av båda jonslagen och inte bara en. Här gäller det att använda sina mattekunskaper i förlängning :)

Och glöm inte heller att när man tar flera av en sammansatt jon måste man sätta den inom parantes för att visa att man tagit flera stycken av hela den sammansatta jonen. ex (SO4)2 då har man tagit två sulfatjoner.

Annars bör det inte vara några konstigheter alls!

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 10:10
3,14ngvinen_(rebus..) skrev:

Håller med dig - rätt repetativt. 

Det kluriga blir nog i ex rad 5 när man ska balansera tvåvärda och trevärda laddningar. Då kan man behöva ha flera av båda jonslagen och inte bara en. Här gäller det att använda sina mattekunskaper i förlängning :)

Och glöm inte heller att när man tar flera av en sammansatt jon måste man sätta den inom parantes för att visa att man tagit flera stycken av hela den sammansatta jonen. ex (SO4)2 då har man tagit två sulfatjoner.

Annars bör det inte vara några konstigheter alls!

så (SO4)2 betyder att de sammansatt två  sulfat joner

3,14ngvinen_(rebus..) 1096
Postad: 3 mar 10:15 Redigerad: 3 mar 10:17

Nästan.. det betyder att de "tagit" två stycken av den sammansatta jonen: sulfatjon

Det finns några sammansatta joner man borde lära sig utantill, några exempel finns i uppgiften: sulfatjonen SO42-eller hydroxidjonen OH- eller nitratjonen NO3- osv.

Sammansatta joner är alla jonslag som består av fler än ett grundämne och som har en bestämd total laddning. Ex har vi OH- som består av fler än ett grundämne (både O och H) - check! Och som har en total bestämd laddning (minus ett) - check!

Men precis (SO4)2 betyder att man använder 2 stycken sulfatjoner (dock inte att man sammansatt dem, sammansatt tillhör ett annat begrepp om man ska vara petig!)

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 10:17
3,14ngvinen_(rebus..) skrev:

Nästan.. det betyder att de "tagit" två stycken av den sammansatta jonen: sulfatjon

Det finns några sammansatta joner man borde lära sig utantill, några exempel är i uppgiften: sulfatjonen SO42-

eller hydroxidjonen OH- osv. Sammansatta joner är alla jonslag som består av fler än ett grundämne och som har en bestämd total laddning. Ex har vi OH- som består av fler än ett grundämne (både O och H) - check! Och som har en total bestämd laddning ( minus ett) - check!

Men precis (SO4)2 betyder att man använder 2 stycken sulfatjoner (dock inte att man sammansatt dem, sammansatt tillhör ett annat begrepp!)

blir förvirrad då det jag menade innan förmodligen beskrivs med en siffra före ämnet? när blir det siffra innan ämnet när blir det en nedsänkt siffra efter ämnet eller efter en parantes

3,14ngvinen_(rebus..) 1096
Postad: 3 mar 10:32

Riktigt bra fråga - det förvirrar många!!

För att beskriva detta tar vi ett exempel: Syre, O

2O = två syre atomer

Detta innebär att vi har två syreatomer som finns fritt för sig själva utan bindning.

Så här blir det:

O2= En syre molekyl 

Detta innebär att vi har två syreatomer som sitter ihop tillsammans i en syremolekyl med en bindning.

Såhär blir det:

2 O2 = 2 stycken syre molekyler

Detta innebär att vi har två stycken syremolekyler där de två syreatomerna i molekylen sitter ihop i en bindning MEN de två syremolekylerna sitter inte ihop med en bindning.

Såhär blir det:

Om man har fler än ett ämne då?

(SO4)2 = två sulfatjoner som sitter ihop i tillsammans med en bindning (fungerar inte i verkligheten men detta är bara ett exempel) Detta är precis samma som syremolekylen låstas att det istället för SO4 står O. Anledningen till att vi har parantes är helt enkelt för att visa att vi har två av hela SO4 jonen, i O har vi bara ätt ämne så då är parantesen onödig.

2 SO4 = två sulfatjoner var för sig

Cr2(SO4)3 = en molekyl där 2 Cr sitter ihop med 3 SO4 men där ALLA atomer binder med bindningar till varandra.

Hänger du med?

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 10:39 Redigerad: 3 mar 10:42
3,14ngvinen_(rebus..) skrev:

Riktigt bra fråga - det förvirrar många!!

För att beskriva detta tar vi ett exempel: Syre, O

2O = två syre atomer

Detta innebär att vi har två syreatomer som finns fritt för sig själva utan bindning.

Så här blir det:

O2= En syre molekyl 

Detta innebär att vi har två syreatomer som sitter ihop tillsammans i en syremolekyl med en bindning.

Såhär blir det:

2 O2 = 2 stycken syre molekyler

Detta innebär att vi har två stycken syremolekyler där de två syreatomerna i molekylen sitter ihop i en bindning MEN de två syremolekylerna sitter inte ihop med en bindning.

Såhär blir det:

Om man har fler än ett ämne då?

(SO4)2 = två sulfatjoner som sitter ihop i tillsammans med en bindning (fungerar inte i verkligheten men detta är bara ett exempel) Detta är precis samma som syremolekylen låstas att det istället för SO4 står O. Anledningen till att vi har parantes är helt enkelt för att visa att vi har två av hela SO4 jonen, i O har vi bara ätt ämne så då är parantesen onödig.

2 SO4 = två sulfatjoner var för sig

Cr2(SO4)3 = en molekyl där 2 Cr sitter ihop med 3 SO4 men där ALLA atomer binder med bindningar till varandra.

Hänger du med?

Skulle man då kunna säga att =
I ett hypotetiskt omöjligt scenario, där två SO joner har  en slags enskild bindning och en sammansatt bindning

PArantesen är viktig därför att man ska förstå att två joner är sammansatta, den separerar 2an och 4an

3,14ngvinen_(rebus..) 1096
Postad: 3 mar 10:50 Redigerad: 3 mar 10:52

Jamen nästan..

Dock är det i så fall SO4 jonerna som har den "särskilda bindningen"

såhär ser en SO4 jon ut..

En (SO4)2 måste ju då bli två sådana som sitter ihop med varandra, vilket ju din bild i princip visar :)

Egentligen innebär 2an utanför parantesen att ifall man räknar ALLA atomer av varje slag får man 1*2 = 2S och 4*2 = 8 O 

Man liksom multiplicerar in i parantesen, om du vill se ifall det stämmer kan man ju räkna antal S och O i 2 st joner enligt bilden ovan

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 10:52 Redigerad: 3 mar 10:54
3,14ngvinen_(rebus..) skrev:

Jamen nästan..

Dock är det i så fall SO4 jonerna som har den "särskilda bindningen"

såhär ser en SO4 jon ut..

En (SO4)2 måste ju då bli två sådana som sitter ihop med varandra, vilket ju din bild i princip visar :)

Aa jo jag ritade väldigt amatör level, en till fråga, vad är skillnad mellan en jon och att en atom inte har sin bästa elektroniska konfigration, i periodiska system t.ex är det joner man ser där eftersom de inte är i t.ex ädelgas tillstånd?

EDITED, så du menar att min bild skulle vara korrekt ifall jag endast visade att det satt ihop vid en punkt

3,14ngvinen_(rebus..) 1096
Postad: 3 mar 10:59

Nu är vi nästan kanske ute på djupt vatten med tanke på att detta exempel ju inte alls fungerar i praktiken MEN skulle säga att så länge de två "röda" molekylerna står för SO4 och inte SO joner så skulle det kunna "stämma" :) 

Nej joner är enbart laddade partiklar - i p.s ser vi oladdade atomer i grundtillstånd inte joner. 

Joner finns inte heller fritt, i naturen vill ämnena vara oladdade. Så de vill både ha ett fullt yttre elektronskal och vara neutralt laddade (inte vara fria joner) visst är de kräsna..

För att uppnå sin bästa elektroniska konfiguration så finns det olika sätt, vissa gör det genom kovalenta bindningar (ickemetall - ickemetall) och andra genom jonbindningar (ickemetall - metall)

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 11:04
3,14ngvinen_(rebus..) skrev:

Nu är vi nästan kanske ute på djupt vatten med tanke på att detta exempel ju inte alls fungerar i praktiken MEN skulle säga att så länge de två "röda" molekylerna står för SO4 och inte SO joner så skulle det kunna "stämma" :) 

Nej joner är enbart laddade partiklar - i p.s ser vi oladdade atomer i grundtillstånd inte joner. 

Joner finns inte heller fritt, i naturen vill ämnena vara oladdade. Så de vill både ha ett fullt yttre elektronskal och vara neutralt laddade (inte vara fria joner) visst är de kräsna..

För att uppnå sin bästa elektroniska konfiguration så finns det olika sätt, vissa gör det genom kovalenta bindningar (ickemetall - ickemetall) och andra genom jonbindningar (ickemetall - metall)

Förstår nästan, men för att klargöra så i periodiska systemet ser man joner?

Och min billd där beskriver jag rätt genom att tänka att de röda ringarna är 4 Sulfat joner som blir en jon, som vill bildar en jonbindning med en annan sulfatjon som utgörs av 4 sulfat joner.

3,14ngvinen_(rebus..) 1096
Postad: 3 mar 11:08

I periodiska systemet ser man inte joner, där ser man atomer dvs oladdade partiklar.

 

Och, ja så skulle man nog kunna säga om bilden men vill återigen påpeka att det är rätt svårt att lägga värdering i eftersom två sulfatjoner inte vill binda till varandra på det sättet! Bara så att jag inte lär dig något fel nu :)

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 11:11
3,14ngvinen_(rebus..) skrev:

I periodiska systemet ser man inte joner, där ser man atomer dvs oladdade partiklar.

 

Och, ja så skulle man nog kunna säga om bilden men vill återigen påpeka att det är rätt svårt att lägga värdering i eftersom två sulfatjoner inte vill binda till varandra på det sättet! Bara så att jag inte lär dig något fel nu :)

Vad är skillnaden mellan att vilja nå den bästa elektroniska konfigrationen/ädelgasstruktur och att vara laddad, då båda påståendena gör atomen lätt reaktionsbar

3,14ngvinen_(rebus..) 1096
Postad: 3 mar 11:13 Redigerad: 3 mar 11:13

Skillnaden är att det med laddningen ger upphov till joner som i sin tur ger upphov till reaktioner som bildar jonföreningar - detta är en annan typ av förening (med andra egenskaper) än ex molekylföreningar.

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 11:14 Redigerad: 3 mar 11:16
3,14ngvinen_(rebus..) skrev:

Skillnaden är att det med laddningen ger upphov till joner som i sin tur ger upphov till reaktioner som bildar jonföreningar - detta är en annan typ av förening än ex molekylföreningar.

Så först blir två atomer en molekyl inann jonföreningar kommer till fråga? Eftersom en jonförening sker mellan två joner, en molekyl kan vara en jon, men ej har jonbindning då endast två atomer ger en slags bindning

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 11:18

Blir förvirrad då detta är en jon men endast enskild atom,

3,14ngvinen_(rebus..) 1096
Postad: 3 mar 11:21 Redigerad: 3 mar 11:23

Nuuu är jag nog med dig!

Sårhär:

Joner är inte samma sak som atomer.

Jonföreningar/sammansatta joner är inte samma sak som molekyler.

Joner/jonföreningar/sammansatta joner består eller är laddade partiklar. Atomer/molekyler består/är inte laddade partiklar. Detta får man inte råka blanda ihop, då blir det tokigt, så tänk att detta är något heeelt förbjudet att ha fel på :)

 

Bilden är en alltså en bild på en enskild JON (den får man ALDRIG kalla för atom eftersom den ju är laddad, i så fall blir kemi-gudarna oerhört upprörda :))

Så nej, en molekyl kan INTE vara en jon. I så fall är det en sammansatt jon/jonförening och man brukar kalla tex KCl för en formelenhet, inte en molekyl.

 

Verkar det logiskt?

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 11:27 Redigerad: 3 mar 11:29
3,14ngvinen_(rebus..) skrev:

Nuuu är jag nog med dig!

Sårhär:

Joner är inte samma sak som atomer.

Jonföreningar/sammansatta joner är inte samma sak som molekyler.

Joner/jonföreningar/sammansatta joner består eller är laddade partiklar. Atomer/molekyler består/är inte laddade partiklar. Detta får man inte råka blanda ihop, då blir det tokigt, så tänk att detta är något heeelt förbjudet att ha fel på :)

 

Bilden är en alltså en bild på en enskild JON (den får man ALDRIG kalla för atom eftersom den ju är laddad, i så fall blir kemi-gudarna oerhört upprörda :))

Så nej, en molekyl kan INTE vara en jon. I så fall är det en sammansatt jon/jonförening och man brukar kalla tex KCl för en formelenhet, inte en molekyl.

 

Verkar det logiskt?

Alltså det finns inget logiskt med påståendet, hur kan jag urskilja saker och ting, det enda jag vet är att +/- står för jon. OCh att ämnena i periodiska systemet är i sitt gruntillstånd 0 laddad inte JON, men som i grundtillståndet inte uppnår den bästa elektroniska konfigrationen. Betyder den bästa elektroniska konfigrationen att den blir svår reagerbar och stabil? Och jon betyder vadå?

DVS är den bästa elektroniska konfigrationen en jon för många ämnen?

3,14ngvinen_(rebus..) 1096
Postad: 3 mar 11:36 Redigerad: 3 mar 11:38

Inte helt lätt detta, jag håller med.

Jon = en laddad enhet/partikel. (Med risk för förvirring kallar vissa detta för en laddad atom/molekyl)

P.S är ett sätt att ordna ämnen där man valt att ha de i atom-tillstånd. De representeras var och en för sig och har ingen laddning (de är alltså inte joner)

Men precis som du säger är atomerna mycket sällan i detta tillstånd i verkligheten (förutom ädelgaserna)

Detta eftersom de vill uppnå ädelgasstruktur, få full oktett, få den bästa elektroniska konfigurationen.

Det gör de på olika sätt, antingen genom att dela på elektroner i en kovalent bindning, eller för metaller i en metall bindning eller genom just JONBINDNING. 

Nu kikar vi på jonbindningar. 

Precis som du säger är detta för många ämnen ett sätt att uppnå en bästa elektroniska konfigurationen.

Detta då ett ämne som vill avge en elektron (oxideras) kan bli positivt laddad  och bilda en jon

Och ett ämne som vill uppta en elektron (reduceras) kan bli negativt laddad och bilda en jon

Två joner (en positiv och en negativ) kan mötas, binda till varandra genom elektrostatiska krafter mellan + och - vilket vi kallar en jonbindning, och en JONFÖRENING har bildats. Denna jonförening är "stabil"

 

När ett ämne på något vis uppnåt ädelgasstruktur/den besta elektroniska konfiguratinen brukar man anse den som svårt reagerbar och stabil.

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 11:40 Redigerad: 3 mar 11:43
3,14ngvinen_(rebus..) skrev:

Inte helt lätt detta, jag håller med.

Jon = en laddad enhet/partikel. (Med risk för förvirring kallar vissa detta för en laddad atom/molekyl)

P.S är ett sätt att ordna ämnen där man valt att ha de i atom-tillstånd. De representeras var och en för sig och har ingen laddning (de är alltså inte joner)

Men precis som du säger är atomerna mycket sällan i detta tillstånd i verkligheten (förutom ädelgaserna)

Detta eftersom de vill uppnå ädelgasstruktur, få full oktett, få den bästa elektroniska konfigurationen.

Det gör de på olika sätt, antingen genom att dela på elektroner i en kovalent bindning, eller för metaller i en metall bindning eller genom just JONBINDNING. 

Nu kikar vi på jonbindningar. 

Precis som du säger är detta för många ämnen ett sätt att uppnå en bästa elektroniska konfigurationen.

Detta då ett ämne som vill avge en elektron (oxideras) kan bli positivt laddad  och bilda en jon

Och ett ämne som vill uppta en elektron (reduceras) kan bli negativt laddad och bilda en jon

Två joner (en positiv och en negativ) kan mötas, binda till varandra genom elektrostatiska krafter mellan + och - vilket vi kallar en jonbindning, och en JONFÖRENING har bildats. Denna jonförening är "stabil"

 

När ett ämne på något vis uppnåt ädelgasstruktur/den besta elektroniska konfiguratinen brukar man anse den som svårt reagerbar och stabil.

Menar du att atomerna blir joner när de väl reagerar med varandra? Men att dess standard jon laddning i reaktionen går att se i P.S. Alltså om en atom vill ha 3 elektroner för att uppnå ädelgas struktur och den andre vill ge ifrån 3, så blir de joner där man använder +/- för att beskriva dem i en reaktion där de jonbinder sig.

+/- visas endast i jonförenande reaktioner.

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 12:28 Redigerad: 3 mar 13:39

Jag tror jag fattar, Joner är en icke metalliska och metallisk ämnena som blir en jonbindning efter en rektion, där jonföreningen blir neutralt ladad. Och dess ädelgasstruktur / bästa elektroniska bindnignen i P.S endast beskriver vad den måste reagera med för att uppnå en jonbidning som blir neutral.

????

AlexanderJansson 749
Postad: 3 mar 12:58

3,14ngvinen_(rebus..) 1096
Postad: 3 mar 17:53

Så kan man absolut beskriva det! 

Bra jobbat :)

Svara Avbryt
Close