3 svar
118 visningar
Lion 293
Postad: 11 nov 2021 20:48

Frekvens

Torbjörn bygger och flyger modellflygplan. Han spelar in ljudet från planet när det susar förbi honom i full fart. När han analyserar ljudet så ser han att frekvensen för en ton hoppar från 1667 hz till 1336 hz. Hur snabbt körde planet?

1667=fs340+0340-v21336=fs340+0340-v2fs=1336340+0340-v2

Sedan löste jag ut v men det blir 340 vilket är fel. Facit har ist gjort  340+v i en av nämnarna i ekvationerna. Men  fattar inte varför

1667=fs340+0340-v21336=fs340+0340+v2

Bubo Online 7081
Postad: 11 nov 2021 22:06

Flygplanet sänder ut ljud under tiden det rör sig.

Under en sekund skickar det ut ett visst antal svängningar, fs stycken svängningar. Om planet står stilla, så är den första svängningen 340 meter bort när den sista svängningen skickas ut.

Men eftersom planet har rört sig, så är den första svängningen (340 minus v2) meter bort när den sista svängningen skickas ut: Mindre avstånd. Tätare. Fler svängningar per meter.

När sedan alla svängningarna rör sig med 340 m/s mot våra öron, så blir tonen högre.

 

...och motsvarande när planet flyger från oss.

Lion 293
Postad: 12 nov 2021 17:48

Jag förstår inte

Programmeraren Online 3387
Postad: 12 nov 2021 18:35 Redigerad: 12 nov 2021 18:40

Formeln du använder i två varianter gäller då en källa rör sig mot respektive från observatören.

Du har använt samma variant av formeln för båda fallen.

De är inte så lätta att förstå genom att titta på dem, bättre läsa igenom en härledning.

Samma sak som Bubo säger men med andra ord:

Den lägre frekvensen fås när ljudvågorna sträcks ut, när flygplanet åker från observatören. Tänk sig en lång våg ungefär om en stålfjäder och dra i den. Varje våg blir längre. För observatören blir det en lägre frekvens.

Den högre frekvensen är på samma sätt när ljudvågorna trycks ihop, när flygplanet åker mot observatören.

Formlerna kan härledas, borde finnas i fysikboken. Hittade ett exempel här (den har även med rörlig observatör, eventuellt lite överkurs):
http://fragelada.fysik.org/index.asp?id=14937

Svara Avbryt
Close