Fylogenetik
Har lite svårt att förstå om det handlar om själva homologa struktur (proteiner+ dna) eller endast dna & även nu har jag lite frågor gällande: Fylogenetik= släktträd skap kopplat till detta.
så här har jag förstått det.
Annoted genom/ annoterat
genom
Ger info om
1. DNA sekvensen
2. Förmodliga ENSKAP
som som GENEN kommer
ge i JÄMFÖRELSE med
andra gener
Jämförs med andra proteiners funktion & andra gensekvenser
Ex-Organismer metabola kapacitet → kartläggs Mha. en pathways (inkuderade FLERA enzymer) som är kodat i ett GENOM
Jämförelse av HOMOLOGA
GENER →
LEDTRÅD om arters
gemensamma uppkomst
hur lång TID deras prekursor gav upphov till 2 St
linjer av ÖDEN
STORA ANTAL SEKVENS (I DNA) SKILLNADER → desto tidigare tillbaka i historien har de skilts åt (DIVERGERAR).
Släktträd → kartlägger HUR LÅNGT ifrån 2 St ORGANISMER är besläktade från varandra
Genomets Δ (ändringar)→ resultat av behovet för organismen.
- Ex. nya strukturer, processer , regulatoriska processer🔄
- Ex. enklare jästceller → ska ha gener som KODAR för bildning av KÄRNMEMBRAN (finns ej hos BAKTERIER 🧫 eller arker 👾)
-Ex. Ryggradsdjur → gener kodar för UTVECKLING av RYGGRAD🦵🩻 (karaktär av DÄGGDJUR 🐒)
frågor
1. Heter det anoterade gener på svenska?
2. Innebär :STORA ANTAL SEKVENS (I DNA) SKILLNADER → desto tidigare tillbaka i historien har de skilts åt (DIVERGERAR).
Exempelvis att om man tar en svampcell och en svamp cell från 1700 talet och konstaterar att de är homologa. Vs en svamp cell & svampcell från 1000 talet. Att FÖRMODLIGEN genomet hos 1000 kommer ha större skillnader pga längre tid till specialseing?
Inte helt enkelt att följa med i dina tankegångar (för min egen del), men frågorna tror jag att jag kan greppa vad du menar.
1. Ja, så kallas det på svenska.
2. Ja, i princip. Ju mindre homologa två arters genom är, desto mer sannolikt är det att de divergerade tidigt under evolutionen.
Gällande svampexemplet - om det är en och samma art, så kommer genomet inte hinna utvecklas tillräckligt för att det skall divergera, under endast 700-1000 år. Pyttesmå skillnader i nukleotidsekvensen kan uppstå när som helst, men för att det skall klassas som en divergens mellan genomen, behöver det vara större skillnader. Det krävs m.a.o. längre tider för att divergens skall uppstå, helt enkelt för att det krävs längre tid för evolutionen att leda till större skillnader.
Som jämförelse är skillnaden mellan två människors DNA är i storleksordningen 0.1%. Mellan schimpans och människa 1%, medans möss delar 40% av vår DNA sekvens.
Vid jämförelser mellan arters genom brukar de icke-kodande delarna av DNA inte användas, jämförelsen sker istället med proteinkodande gener. Men hela genom kan också jämföras. Divergensen beror m.a.o på vilka delar av DNA som jämförs.
