Gammal NP-fråga
Hejsan!
Kollade på lite gamla NP i biologi som finns ute på nätet och hade behövt lite hjälp med följande fråga:
https://arkiv.edusci.umu.se/npno9/tidigare-prov/vt16/npno9-vt16-biologi-delprov-a2.pdf
Jag har skrivit ett svar på frågan, men undrar nu vad ni hade svarat på den frågan, lite för att se om det kanske hade funnits något bättre jag hade kunnat skriva i mitt svar.
Nedan följer mitt svar, det känns dock på tok för långt, så vet inte vad jag gjort fel, vet inte ens om jag verkligen följt instruktionen så att inte alla mina argument är samma, med tanke på att jag nämner global uppvärmning några gånger, men det orsakas av olika faktorer.
Förslag 1 fokuserar mest på att ha en så stor mängd träd i så ung ålder som möjligt, 1–80 år. Detta eftersom att de växer som snabbast då. Lägst är antalet träd mellan 81–120 år som är på 10 %, lika lite som andelen döda träd. Enbart 20 % av träden är över 120 år. Detta är dåligt för den biologiska mångfalden i skogen – dessa har störst biologisk mångfald och tillsammans 3000 rödlistade arter som riskerar att dö ut. Det blir även färre träd som binder till sig koldioxid, vilket leder till att det blir mer koldioxid i atmosfären, vilket leder till global uppvärmning p.g.a. växthuseffekten. Förslag två å andra sidan har mindre andel yngre träd och större andel äldre träd. Detta gynnar den biologiska mångfalden genom att djur och speciellt rödlistade arter får ett större habitat och inte behöver konkurrera lika mycket om boplats och mat. Däremot gynnas inte produktionen av detta, eftersom att man måste såga ner mer av de yngre träden som inte hunnit växa till sig än. Då får man ut mindre när man sågar ner träden, då dessa ofta är de största träden eftersom att de har fått växa till sig under längst tid, och man får då ut mer virke från ett träd. Jag anser att alternativ 2 är det bästa. Genom detta kan man ändå dra slutsatsen att förslag 1 är bättre för produktionen, medan förslag 2 är bättre för den biologiska mångfalden och de rödlistade arterna.
En fördel med det alternativet jag valt är att det blir kvar fler större träd (eftersom att träden blir större med tiden), vilket gör att det binds mer koldioxid från atmosfären, vilket kan göra att halten växthusgaser i atmosfären minskar och den globala uppvärmningen bromsas. En annan fördel med förslag 2 är att den biologiska mångfalden räddas genom att behålla flera gamla träd samt döda, eftersom att det är här den biologiska mångfalden är som störst. Genom att bevara den biologiska mångfalden får vi en balans inom ekosystemen där ingen population är för stor, men inte där för många arter dör ut heller. Detta leder i sin tur bland annat till att vi dels skyddar ekosystemtjänsterna som vi är beroende av, t.ex. djur som utför pollinering. En tredje fördel är att andelen medelåldriga träd samt avverkningsmogna träd är ganska hög. Detta är bra för skörden eftersom att det är i detta stadie som träet kan användas för att bland annat skapa biobränsle, som är ett mer miljövänligt alternativ till andra fossila bränslen, då biobränslet är ett förnybart bränsle och släpper ut mindre växthusgaser än andra fossila bränslen, vilket kan sakta ner den globala uppvärmningen. En nackdel med förslag 2 är att det odlas få nya träd. Det betyder att när de äldre träden till slut dör och sakta bryts ner igen, kommer det inte finnas lika många nya träd som kan fylla deras plats, och på så vis kan de nya träden inte binda till sig lika mycket koldioxid, vilket i längden leder till högre halt koldioxid i atmosfären och en eventuell global uppvärmning.
Tacksam för all hjälp!
