Gymnasiearbete inom jäst
Jag håller på med mitt gymnasiearbete och stöter på några utmaningar när det gäller Saccharomyces cerevisiae (kronjäst) och dess jäsning genom koldioxidproduktion. Min frågeställning är: "Hur påverkar varierande sockerarter och pH-värden Saccharomyces cerevisiae-jäsning genom koldioxidproduktion?"
Jag skulle verkligen uppskatta om någon har några tips, idéer eller erfarenheter som kan hjälpa mig med att skapa ett experiment inom detta. Är det någon som har försökt liknande experiment eller har någon insikt i Saccharomyces cerevisiae-jäsning?
Jag är speciellt intresserad av:
Vilka sockerarter som ger mest koldioxidproduktion?
Hur påverkar olika pH-nivåer jäsningen?
Alla synpunkter och råd är mycket välkomna! Tack på förhand för er hjälp.
Låter som ett spännande projekt. Spontana tankar:
- Hur ska du mäta hur mycket koldioxid som bildas?
- Hur många sockerarter och pH-värden ska du testa? Förslagsvis gör du en tabell med varje sockerart som en kolumn och varje pH-värde som en rad. Då får du en uppfattning om hur många försök du behöver göra. T.ex. ger tre pH-värden och tre sockerarter nio försök. Kan du inte göra så många försök måste du plocka bort en del försök från tabellen.
- Ska du testa ytterligare faktorer, t.ex. tid eller temperatur? Varför just pH-värde och sockerart?
Tack för dina tankar!
- Då vi inte har tillgång till avancerad gasuppmätningsutrustning. Läste att det var möjligt att samla den bildade koldioxiden i en ballong. Hur vi ska mäta volymen i ballongen är däremot svårare, har du några tankar där?
- Min tanke är att använda 3 olika sockerarter (en monosackarid, en disackarid och en polysackarid) och 3 olika pH-värden (neutralt, surt och basiskt)
- Att testa ytterligare faktorer som temperatur och tid är en god tanke. Tänkte mest att jag borde begränsa arbetet.
En annan fråga är också hur vi ska kunna göra ett experiment som är avancerat nog för ett gymnasiearbete. Det kräver kanske att vi lägger till både tid och temperatur som faktorer.
Det finns något som kallas för jäsrör som man kan koppla på jäskärlet. I princip är det ett litet vattenlås där man ser hur gasbubblor lämnar kärlet. Man kan köpa till instrument som räknar antalet bubblor åt en, eventuellt finns detta på ditt gymnasium (när jag läste en kurs i bioteknik på gymnasiet hade vi ett sådant projekt). Om detta inte går kan man göra som du är inne på, dvs samla upp gasen i en ballong. Om ni inte behöver veta exakt hur mycket gas som bildas kanske man kan mäta omkretsen hos ballongen för att se var det bildas mest koldioxid.
Att använd en mono-, di- och polysackarid kan vara lämpligt. Jag hade nog utgått ifrån samma monosackarid i samtliga fall. Om du t.ex. har glukos så är det mest relevant att jämföra med maltos och stärkelse, eftersom samtliga då är uppbyggda av glukosenheter.
Jag tror absolut att detta är nog avancerat för ett gymnasiearbete. Utmaningen som jag ser det är att komma på ett tydligt syfte, du behöver motivera varför det är intressant att titta på just sockerart och pH snarare än något annat. Som du är inne på måste du avgränsa arbetet för att det inte ska svälla upp till ett gigantiskt projekt, men du måste motivera de avgränsningar du gör.
Hej! Tack återigen
Har du någon tanke på hur mycket socker och jäst jag ska ha i blandningen? Spelar det någon större roll? Vilken behållare är bäst att använda, är det bättre att använda en mindre behållare eller en större? Vi tänker antingen några större e-kolvar eller flaskor. Vad tror du? Det är ju viktigt att hålla bort syre. Hur gör vi på bästa sätt för att hålla bort syret?
Har inga tydliga svar på dessa frågor, du får försöka hitta andra källor för vad som kan vara rimliga proportioner av jäst och socker. Val av kärl beror lite på vad som är enklast för att kunna samla upp gasen. Ska ni trä ballongen över mynningen? Då får inte mynningen till kärlet vara för bred. Jag tror inte att ni behöver bry er om syret.
Hej!
Vi har förändrat lite i experimentet vilket vi ska genomföra på måndag nästkommande vecka. Här kommer experimentet:
- Mät upp 10 cl vatten och blanda med 5 gram jäst. Upprepa denna process för varje teströr.
- Fyll en separat bägare med 10 cl vatten och tillsätt citronsyra eller vinäger för att sänka pH till det önskade värdet för varje teströr.
- Använd pH-stickor för att mäta pH-värdet och justera det vid behov. För teströr med högt pH, ersätt vattnet med en lösning av natriumhydroxid och en annan av saltsyra.
- Ställ de förberedda teströren åt sidan.
- Förbered en vattenlösning med 10 cl vatten och 5 gram jäst.
- Starta en timer samtidigt som du blandar de två lösningarna från steg 1 och steg 5 i teströret.
- Använd en sked för att noggrant blanda lösningarna och se till att inga skikt eller oregelbundenheter bildas.
- Observera bubblor som uppstår från den metaboliska aktiviteten och notera tiden när inga bubblor längre kan observeras
Vad tror du om detta experiment? Är saltsyra och natriumhydroxid bra syror/baser att använda?
Tack på förhand!
Det är lite svårt att följa beskrivningen. Vad är t.ex. skillnaden mellan punkt 2 och 3? Först låter det som att ni ska surgöra med citronsyra eller vinäger, men sen skriver du om saltsyra istället. Dessutom är det nog rimligare att först blanda klart jästlösningen och sedan tillsätta syra/bas tills ni når det önskade pH-värdet. Finns det förresten någon anledning till att ni använder pH-papper och inte en bättre metod, t.ex. pH-meter?
Sen saknar jag beskrivning av sockret. Ska det inte tillsättas något socker?
Det verkar som att ni tänker jämföra lösningarna utifrån vilken av dem som slutar bubbla först. Då missar man hur mycket koldioxid som bildas totalt sett. Man kan tänka sig att ett provrör bildar mycket gas under kort tid medan ett annat bildar mer gas fast under längre tid. Vilken har då fungerat bäst?
Hej!
Förlåt för en luddig beskrivning, har nu förbättrat den lite. Vi tänker att syftet med experimentet inte är att mäta koldioxidproduktionen, utan snarare se i vilket pH och med vilken sockerart som jästen frodas. Därför mäter vi inte den exakt. Här kommer en bättre beskrivning av experimentet:
1. Förbered jästblandning
Blanda 10 cl vatten med 5 gram jäst
2. Blanda sockerarter
Till varje provrör tillsätts 5 gram av sockerarterna
I provrör 1-5 tillsätts 5 gram glukos
I provrör 6-10 tillsätts 5 gram maltos
I provrör 11-15 tillsätts 5 gram stärkelse
3. Förbered vattenlösning med rätt pH
Mät 10 cl vatten för varje teströr
Justera pH med saltsyra och natriumklorid
Mängden saltsyra och natriumklorid ska tillsättas så att pH blir 5,6,7,8 och 9 EFTER att jästblandningen blandas i (denna beräkning har vi inte gjort ännu)
4. Jästblandningen i steg 1 och vatten-sockerblandningen blandas med varandra.
5. Starta timer
En timer startas samtidigt som jästen blandas ned i rören
6. Noggrann blandning
Bland noggrant med en sked för att se till att inte skikt eller oregelbundenheter bildas
7. Observation
Observera bildandet av bubblor som resultat av den metabolistiska aktiviteten
Notera tiden då inga fler bubblor bildas
Skickar även en tabell över de olika blandningarna vi ska mäta här:
Sockerlösning | pH 5 (tid) | pH 6 | pH 7 | pH 8 | pH 9 |
Glukos | |||||
Maltos | |||||
Stärkelse |
Min vän hittade även en formel vid namn "henderson hasselbalch equation" som kanske kan vara till användning här? Detta då vi ska räkna ut hut mycket syra/bas som behövs för respektive pH. Förstod den inte riktigt, vet du något mer om den eller hur den kan använda i detta fall? Isåfall borde vi kanska använda en svagare syra än saltsyra och en svagare bas än NaOH.
Tack igen!