Har jag tänkt rätt + hjälp med sista, metallers förhållande till syror och alkalier

Det ser rätt ut förutom på a) och möjligtvis c). Varför skulle inte en svag syra kunna lösa magnesium? På c) är svaret ”det beror på”. Svavelsyra tenderar att passivera ytan på bly, dvs att skapa en tät hinna av blysulfat som skyddar metallen därunder. Syrans koncentration påverkar i vilken omfattning detta sker. Man kan exempelvis bygga ett blybatteri med en elektrod av bly sänkt i svavelsyra utan att den löses upp. Vad säger din lärobok?

Angående starka baser så kan de mycket riktigt reagara med väldigt oädla metaller som zink och aluminium under vätgasutveckling. Det produceras $Zn(OH)_4^{2-}$ och $Al(OH)_4^-$ joner. Kan du ge reaktionsformlerna ett försök?

på a) tänkte jag mer på HCl kan lösa Mg under vätgasutveckling kanske på grund av att den protolyseras fullständigt och kvar har vi H+ joner. 

på c) dessa frågor kommer inte från min lärobok utan min lärare delade ut bra uppgifter och häften.

e) varför kan starka baser reagerar med oädla metaller? 

En svag syra kan avge H+ även fast den är svag, så man kommer att få en reaktion (däremot går reaktionen snabbare med en stark syra snabbare med 1 M saltsyra än 1 M ättiksyra). 

Det är faktiskt vattnet som oxiderar metallerna enligt

$2H_2O + 2e^- \rightarrow 2OH^- + H_2$

Det är samma reaktion man får vid sönderdelning av vatten genom elektrolys. Starka baser tillför mycket OH- som kan komplexbilda t ex zinkjoner. Detta sänker energin ytterligare och gör reaktionen mer fördelaktig. Aluminium och zink bildar täta oxidskikt som skyddar metallen därunder. Hydroxidjonerna kan avlägsna denna hinna genom komplexbildning.

så när aluminium bildar täta oxidskydd kommer hydroxidjonerna genom komplexbindning att förstöra denna hinna? 

hur vet man vilka metaller som bildar täta oxidskikt? 

Det stämmer.

Se mitt svar i din andra tråd. Det finns inget enkelt sätt att se det. När jag läste oorganisk kemi i en kurs på universitetet så hade vi ett moment där vi skulle läsa om alla ämnen i periodiska systemet, dvs saker som produktionsmetoder, egenskaper och användning. Det kallas för deskriptiv kemi. Man lär sig vilka ämnen som har vissa egenskaper genom att helt enkelt läsa om dem och sen försöka komma ihåg det. Aluminium och zink är de två klassiska exemplen på metaller som bildar den typen av skyddande oxidskikt. Järn är det typiska exemplet på en metall som inte gör det och därför lätt rostar sönder helt.

okej taaack så mycket för hjälpen!!! Ska lägga det i minnet att Zn och Al bildar oxidhinna medan järn inte gör det och därför rostar den