Hitta jämna derivator i x = 1 och x = 0 av ett 'jobbigt' polynom
Hej! Jag håller på med en integral och den bisarra processen har slutligen lett mig till att jag behöver alla jämna derivator i och av polynomet
( är ett heltal ) för att få fram värdet på min integral
Det känns mycket besvärligt att hitta den :te derivatan av denna funktion med produktregeln etc, så jag har försökt tänka på andra sätt. En ide jag hade var att först ta log-derivatan, vilket ger att
är lätt att ta ett arbiträrt antal derivator av, så det har jag försökt utnyttja. Vi låter den :te derivatan av vara . Multiplicera båda led med vilket ger
och derivering ger
Sedan kan vi derivera igen vilket, efter lite algebra, ger
Generellt får vi att där uppfyller rekursionen
Här har jag dock fastnat. Om man kan hitta en sluten form för uttryckt i skulle vi kunna få ett slutet uttryck för derivatorna av , men jag har inga ideer på hur man kan lösa sådana här rekursionsproblem. Har ni några ideer med rekursionen / ett annat sätt att hitta derivatorna av ?
Så Pk definieras av andra raden och du vill bestämma Pk'(0) och Pk'(1)?
Är det problemet?
För x= 0 fallet är det väl enklast att serieutveckla
Pk(x) = a + bx + ...
Och strunta i att utvärdera koeffixienterna förutom den andra eftersom
Pk'(0) = b
För x=1 kan vi derfiniera
Rk(x) = Pk(x + 1)
och göra samma sak.
Annars har jag missförstått frågan.
Edit:
Ah missade att det var alla jämna derivator och inte bara några specifika.
Då påbörjar jag ett nytt försök.
Jag vill börja med att bara utforska omskrivningar av polynomet så att det blir lite mer symmetriskt. Jag lägger till kn som subscript för att betona att n också är ett index.
Jag skriver bara ut några omskrivningar gjort till att börja med. Nedan är inte någon full lösning.
Först och främst så ser det ut som att vi kan göra en del algebraiska omskrivningar i ett försök att exponera fler symmetrier
Eftersom j räknar från 0 till n så kommer j - n = -(n - j) bara att räkna upp -n, -(n - 1), -(n - 2), ..., -1, 0. Dvs de negativa heltalen med belopp mindre eller lika med n, bara i omvänd ordning så vi kan räkna från litet tills stortt vilket blir lättare att läsa
Vi bryter ut k så att vi får
eller om vi flyttar om så att vi lättare kan läsa av nollställena
Hittills har jag bara gjort omskrivningar och så får vi se om jag kommer vidare därifrån men jag har svårt att tänka mig att någon av dessa inte är användbar.
Jag börjar bli skeptisk om vi kommer hitta någon trevlig formel här.
Att bestämma derivatorna är ekvivalent med att hitta de jämna koefficienterna till polynomets utvecklade form eftersom där där är den s:e koefficienten i utvecklingen (förutsatt att s är mindre än polynomets grad)
Att finna koefficienterna till ett polynom givet dess nollställen är rent aritmetiskt trivialt men finns inte i allmännhet slutna formler som är tillfredställande.
Vi kan exempelvis använda Vietes formler (https://en.wikipedia.org/wiki/Vieta%27s_formulas)
där vi borde få rent konceptuellt att
Kanske att våra nollställen här samspelar på något spännande sätt osm gör att de tar ut varandra men jag skulle själv göra en numerisk studie innan jag började hoppas.
Mitt nästa mål är att se om jag kan göra någon ekvivalent till variabelseparation för att försöka separera inflytandet hos k och n.
Intressanta ideer! Ja, Vietes formler är inte särskilt snygga i ett mer generellt sammanhang. Jag har ingen aning om det finns någon snygg formel, vilket i sig är rätt intressant. Ofta brukar ju rötterna vara det mest önskvärda hos ett polynom. Men här är det mycket svårare att finna derivatorna med hjälp av rötterna än om vi hade alla koefficienter (snyggt) givna. Den slutna formen för integralen jag håller på med är en rätt stor formel:
Det kanske skulle vara lite komiskt att använda Vietes, skulle lägga till några fler summor och produkter!
Jag ska leka runt lite mer med rekursionen för , jag tyckte det kändes halvlovande. Det är i alla fall lite enklare uttryck att jobba med.
Jag har mer hopp om att kollapsa själva summan eller åtminstine täljarsifferenserna i din integralformel till något enklare uttryck än att erhålla alla individuella derivatavärden
Summan av alla 2n-derivator hos ett polynom är ju effektivt summan av alla jämna koefficienter och summan av alla jämna koefficienter till ett polynom (plus fakulteter) med endast jänna faktorer är bokstavligen p(0)
Man kan även lätt jämnifiera (symmetrisera) ett polynom genom att konstruera p(x) + p(-x) eftersom de udda termerna tar ut varandra.
Detta känns i alla fall som ideer men kan testa att utforska.
Lite progress med det ursprungliga jag tog upp:
Det finns en formel som heter Faà di Bruno's formel, som är en generaliserad kedjeregel för den :te derivatan. Enligt mina definitioner tidigare har vi att (ignorerar index på här)
och
Faà di Bruno's formel (speciallfall längre ned på wikipediasidan) ger
Där är det :te "complete exponential bell polynomial". Detta ger oss då att den "slutna" formeln för är .
Coolt, men kanske inte särskilt lätt att jobba med. Jag ska leka lite med definitionerna av dessa polynom. Det kanske kan, på något under, förenklas till något trevligt. Det jobbiga är däremot att där ej är definierade. Man måste egentligen ta gränsvärden på grund av att de är rötter till .
Ska testa dina förslag efter jag lekt runt med detta!
Tillägg: 25 dec 2025 14:47
Rättning:
Tillägg: 26 dec 2025 17:26
Angående att hålla på integralformeln direkt och skriva om summan av derivatorna tycker jag det känns lite svårt. Varje derivata är har ju till någon exponent från nämnaren och sedan även zetafunktionen som multipliceras ihop. Om man byter summeringsordning kanske det är lättare, då får man inga sådana problem i alla fall, bara rationella tal. Däremot summerar vi då över indexet och polynomen är inte suuper länkade med varandra längre.
Tillbaka till att utveckla polynomet till :
Vi har att
Nu är produkten definitionen av pochhammer symbolen, detta är trevligt pga att de har en "känd utveckling".
Pochhamer definitionen ger
Vilket ger att
På wikipediasidan för , stirlingtalen av första slaget får vi (notation för pochhammer är annorlunda där än jag är van vid)
Trevligt, då har vi nästan en parentesutveckling för . Jag är nöjd om man kan skriva derivatorna uttryckta i stirlingtal. Det jobbiga är nu faktorn framför summan.
Tillägg: 26 dec 2025 19:18
Detta fungerade rätt bra!
Man får att, för positivt heltal,
Jag hoppas det finns en del förenkling att göra, kanske när man lagt in detta i integralformeln. Vi får se! Tack.