Hur fungerar osäkerhetens tumregel?
I min bok står det att tumreglen är att när man använder mätdata i en uträckning så ska inte svaret ha fler gällande siffror än det av det ingånde mät resultaten som har minst gällande siffror.
I ett uppgift så är en av mätdatan 10 cm och det är väl bara en gällande siffra? Annar skulle man väl skriva det 10, cm eller 1.0 *102 cm Efter massa beräkningar står det i facit att svaret är 10.57. hur är det möjligt när en av mätdatan har bara en gällande siffra?
Har jag misförort reglen eller har boken fel? Eller är det en sån grej som man ska veta att så gör man egentligen men man använder inte det på uppgifterna?
En till fråga, använder jag den här reglen vid varje steg av beräkningen? T.ex låt oss säga att jag har en uppgift där jag behöver först räkna ut massan sen priset. Ska jag använda reglen efter jag har räkna ut massan och efter jag räknar ut priset eller avrundar jag bara vid sista steget för att få svaret?
TUMREGEL skrev:I ett uppgift så är en av mätdatan 10 cm och det är väl bara en gällande siffra?
Vanligtvis inte. Vanligtvis är det två gällande siffror.
Om man menar något annat bör man skriva det som "0,1 m".
Och är det mätdata? Om det är givet (som "en stav på 10 cm", "en tyngd på 10 gram") skulle jag tolka det som en specifikation och anta tre gällande siffror.
Pieter Kuiper skrev:TUMREGEL skrev:I ett uppgift så är en av mätdatan 10 cm och det är väl bara en gällande siffra?
Vanligtvis inte. Vanligtvis är det två gällande siffror.
Om man menar något annat bör man skriva det som "0,1 m".
Och är det mätdata? Om det är givet (som "en stav på 10 cm", "en tyngd på 10 gram") skulle jag tolka det som en specifikation och anta tre gällande siffror.
Vad är skillnaden mellan mätdata och specikation? Är inte det lite konstigt att det är rvå gällande siffror när 1000 skule vara en bara? Eller hur ska man veta vad de menar?
Frågan är "En 10 m lång rulle hushållsfoile av aluminium har bredden 25 . Densiteten för aluminum är 2698,9 kg/m3. Hur stor är kostnaden för aluminiumfoilen om priset på alumium är 35.60 kr/kg." Jag antog här att längden och vikten var mätdata men priset var är inte det. I alla fall om både svaret vara 10,6 om vi antar att 10 cm har två gällande siffror inte 10,57 eller?
TUMREGEL skrev:Frågan är "En 10 m lång rulle hushållsfoile av aluminium har bredden 25 . Densiteten för aluminum är 2698,9 kg/m3. Hur stor är kostnaden för aluminiumfoilen om priset på alumium är 35.60 kr/kg." Jag antog här att längden och vikten var mätdata men priset var är inte det. I alla fall om både svaret vara 10,6 om vi antar att 10 cm har två gällande siffror inte 10,57 eller?
Det står 10 meter. Det står säkert på förpackningen som en specifikation. Då finns det handelsregler (som man skulle kunna slå upp) men kravet innebär säkert att det inte får betyda 10 ± 5 meter. Man (en konkurrent t ex) kan nog gå till domstol när det är mindre längder än 9,80 meter eller så.
Samtidigt har tillverkaren inte lust att ge bort extra längd, så det blir inte så sannolikt med rullar som är över 10,2 meter långa.
I praktiken betyder det alltså tre gällande siffror för en sådan specifikation.
Och: står det att bredden är 25 mikrometer??? Det är en konstig rulle för att vara hushållsfolie.
Opps, bredden är 44.0 cm och tjockleken 25 mikrometer. Så en specifkation är då en siffra som man ska anta är typ exakt? Hur vet jag om frågan menar att det är en specifkition eller mätdata? Är det bara att använda common sense eller skriver de frågan på olika sätt?
Ja, använd common sense.
