Hur kan kolväten vara uppbyggda?
Hej
Kolväten är uppbyggda av kol- och väteatomer. Kolatomer kan ha upp till fyra bindningar, väte kan endast ha en. En kemisk förening av kolväte med endast enkelbindningar kallas mättad, men om den har dubbel eller trippelbindningar kallas den omättad.
Finns det någon regel till hur man kan rita upp omättade kolväten? De mer simpla som eten och etyn är mer självklara, men vid de större föreningarna blir det komplicerat. Kan man rita de lite hur som helst, så länge den har en dubbel- eller trippelbindning? Blir föreningarna något annat om det finns mer än en dubbel- eller trippelbindning?
Här är lite regler om hur man ritar: https://www.studyorgo.com/blog/drawing-organic-molecules/
Ja, om det finns flera dubbel resp. trippelbindningar i kolvätet blir det ofta förändrade egenskspet, ibland mkt förändrade. Jämför cyklohexan o bensen.
Jag hittade denna video som förklarade namngivandet av föreningarna; det får mig att tro att de kan formas lite hur som helst (inom dess regleringar) och att man helt enkelt namnger de efter det.
https://app.begreppa.se/videos/kemi/organisk-kemi/hur-namnger-man-organiska-foreningar
Här är en bra sida om hur man ritar organiska strukturformler: https://www.studyorgo.com/blog/drawing-organic-molecules/
Om man lägger till fler dubbel resp trippelbindningar förändras egenskaperna. Ibland radikalt, jfr cyklohexan o bensen.
Du har helt rätt! Ofta finns det väldigt många olika sätt man kan sätta ihop ett kolväte med ett visst antal kolatomer med ett visst antal dubbelbindningar och ett visst antal ringar.
Säg till exempel att vi vill ha fyra kolatomer med en dubbelbindning (dvs. buten). Då finns de här fyra varianterna:
De har delvis olika kemiska egenskaper och olika kemiska namn (1-buten, trans-2-buten, cis-2-buten, 2-metyl-1-propen), vilket du lär dig mycket mer om om du läser kemi på gymnasiet.
Och visst kan du ha mer än en dubbelbindning, vilket inte sällan föräldrar kemin drastiskt. Mats gav ett bra exempel, nämligen bensen (som är väldigt annorlunda från cyklohexan). Ett annat exempel är det här ämnet, som kallas 1,3-butadien:
De två dubbelbindningarna med en enkelbindning emellan gör att den här molekylen kan delta i en väldigt spännande sorts reaktioner som kallas för Diels-Alder-reaktioner som kemister använder när de vill skapa ringar:
Detta är faktiskt så coolt och viktigt att upptäckarna Otto Paul Hermann Diels och Kurt Alder fick nobelpriset i kemi år 1950.
Wow, okej! Så det finns vissa skillnader och så
Och som du sa lär jag mig detta nästa år då? Men jag fick lära mig en del om grenade molekyler och isomererr, och undrade hur de fungerar. Till exempel denna:
3-metyl står för att det finns en gren vid tredje kolatomen som är metan, och hexan är bara en hexan (6 kolatomer). Molekylformeln för detta är C7H16 (?). Men molekyler med olika form (alltså med grenar) kallas ju isomerer. Så är inte detta egentligen isoheptan (iso för att den har grenar och heptan för att den har 7 kolatomer).Varför har de olika namn? Är det bara att 3-metylhexan helt enkelt förklarar hur isoheptanen är formad?
Jag kan inte se bilden! Men ja, 3-metylhexan är en isomer av heptan. Däremot det inte "isohepan". När man lägger till prefixet ett "iso" betyder det att man har en metylgrupp vid kolatom nummer 2, så "isoheptan" är det samma som 2-metylhexan som ser ut så här:
Man brukar lära sig hur namngivning av organiska föreningar fungerar i kursen Kemi 2, så det blir kanske först framåt slutet av gymnasiet om du väljer natur. Men det finns ju inget som hindrar dig från att tjuvstarta lite! 😊
oggih skrev:Jag kan inte se bilden! Men ja, 3-metylhexan är en isomer av heptan. Däremot det inte "isohepan". När man lägger till prefixet ett "iso" betyder det att man har en metylgrupp vid kolatom nummer 2, så "isoheptan" är det samma som 2-metylhexan som ser ut så här:
Man brukar lära sig hur namngivning av organiska föreningar fungerar i kursen Kemi 2, så det blir kanske först framåt slutet av gymnasiet om du väljer natur. Men det finns ju inget som hindrar dig från att tjuvstarta lite! 😊
Jaså! Jag håller på läsa organisk kemi åk 9, och denna video var ett av de som jag fått som läromedel; den är åk 7-9.
