10 svar
833 visningar
Hypn0tic är nöjd med hjälpen
Hypn0tic 88 – Fd. Medlem
Postad: 20 jan 2020 14:37

Hur räknar jag ut variabeln a i y=ax²+bx+c?

För att räkna ut c i formeln tittar jag bara på vart linjen skär y axeln. För att räkna ut b räknar jag ut symmetrilinjen och sedan använder mig av formeln: -b2=symmetrilinjen. Då får jag b. 

Men jag har ingen aning hur jag gör för att räkna ut a i formeln. Några jag pratat med säger att jag istället kan göra detta: y=k(x±nollställe nr 1) (x±nollställe nr 2). När jag sätter in nollställen i här, får jag den traditionella formeln: y=ax²+bx+c

Jag är ganska förvirrad och undrar om någon kan hjälpa mig. Tack i förhand.

Smutstvätt Online 23757 – Moderator
Postad: 20 jan 2020 15:32 Redigerad: 20 jan 2020 15:46

Det går bra. Formeln kallas faktorsatsen, och kräver nollställen och någon mer punkt på kurvan. Dock är det endast minus i formeln, se Yngves kommentar. :)

Yngve 37813 – Livehjälpare
Postad: 20 jan 2020 15:36 Redigerad: 20 jan 2020 15:38
Hypn0tic skrev:

För att räkna ut c i formeln tittar jag bara på vart linjen skär y axeln.

Det stämmer.

För att räkna ut b räknar jag ut symmetrilinjen och sedan använder mig av formeln: -b2=symmetrilinjen. Då får jag b. 

Det stämmer inte. Symmetrilinjen ligger vid x=-b2ax=-\frac{b}{2a}

Men jag har ingen aning hur jag gör för att räkna ut a i formeln. Några jag pratat med säger att jag istället kan göra detta: y=k(x±nollställe nr 1) (x±nollställe nr 2). När jag sätter in nollställen i här, får jag den traditionella formeln: y=ax²+bx+c

Nästan rätt. Om nollställena är x1x_1 och x2x_2 så gäller att ax2+bx+c=k(x-x1)(x-x2)ax^2+bx+c=k(x-x_1)(x-x_2), där kk är en konstant som kan bestämmas med hjälp av en tredje punkt på kurvan. Det ska alltså vara ett minustecken, inte ±\pm.

PATENTERAMERA 5421
Postad: 20 jan 2020 16:31 Redigerad: 20 jan 2020 16:34

Funktionen har inte alltid några reella nollställen. Låt oss anta att vi vet funktionens graf och behöver uppskatta dess matematiska form p(x) = ax2 + bx + c.

Som du säger är c där grafen skär y-axeln så detta värde kan enkelt uppskattas grafiskt.

Vi kan även grafiskt uppskatta funktionens symmetrilinje x = xsymmetri och funktionens max eller minvärde, som vi kallar m.

Vi har då att

xsymmetri = -b/2a    (1).

Vidare så inses, med eller utan eftertanke, att

p(xsymmetri + 1) - m = a    (2). (Du kan visa detta om du kvadratkompletterar)

Så en algoritm för att bestämma a och b kan vara som följer:

Bestäm grafiskt m och xsymmetri.

Uppskatta grafiskt p(xsymmetri + 1) och beräkna a med ekvation (2).

Använd sedan ekvation (1) för att bestämma b.

Ekvation (2) kan generaliseras till

p(xsymmetriϵ) - m =  aϵ2, som kan användas om det det är knepigt att läsa av p(xsymmetri + 1).

Hypn0tic 88 – Fd. Medlem
Postad: 20 jan 2020 19:44 Redigerad: 20 jan 2020 19:45
Yngve skrev:
Hypn0tic skrev:

För att räkna ut c i formeln tittar jag bara på vart linjen skär y axeln.

Det stämmer.

För att räkna ut b räknar jag ut symmetrilinjen och sedan använder mig av formeln: -b2=symmetrilinjen. Då får jag b. 

Det stämmer inte. Symmetrilinjen ligger vid x=-b2ax=-\frac{b}{2a}

Men jag har ingen aning hur jag gör för att räkna ut a i formeln. Några jag pratat med säger att jag istället kan göra detta: y=k(x±nollställe nr 1) (x±nollställe nr 2). När jag sätter in nollställen i här, får jag den traditionella formeln: y=ax²+bx+c

Nästan rätt. Om nollställena är x1x_1 och x2x_2 så gäller att ax2+bx+c=k(x-x1)(x-x2)ax^2+bx+c=k(x-x_1)(x-x_2), där kk är en konstant som kan bestämmas med hjälp av en tredje punkt på kurvan. Det ska alltså vara ett minustecken, inte ±\pm.

Vad menar du när du säger att k är en konstant som kan bestämmas med hjälp av en tredje punkt på kurvan? Om jag fått reda på både b och c, hur går jag till väga för att få reda på a?

Skulle verkligen uppskatta det om du visade det, steg för steg då det är lite förvirrande för mig. 

Yngve 37813 – Livehjälpare
Postad: 20 jan 2020 20:06
Hypn0tic skrev:

Vad menar du när du säger att k är en konstant som kan bestämmas med hjälp av en tredje punkt på kurvan? Om jag fått reda på både b och c, hur går jag till väga för att få reda på a?

Skulle verkligen uppskatta det om du visade det, steg för steg då det är lite förvirrande för mig. 

Om vi säger att grafens nollställen är x1=1x_1=1 och x2=3x_2=3 så har vi sambandet y=k(x-1)(x-3)y=k(x-1)(x-3).

För att bestämma värdet på kk så behöver vi känna till ytterligare en punkt på kurvan.

Säg att en tredje punkt på kurvan är (4,6)(4,6). Det betyder att x=4x=4 och y=6y=6 uppfyller sambandet y=k(x-1)(x-3)y=k(x-1)(x-3).

Detta ger oss ekvationen 6=k(4-1)(4-3)6=k(4-1)(4-3), dvs 6=k·3·16=k\cdot3\cdot1, dvs 6=3k6=3k, dvs k=2k=2.

Det ger oss följande: y=2(x-1)(x-3)y=2(x-1)(x-3), dvs y=2(x2-4x+3)y=2(x^2-4x+3), dvs y=2x2-8x+6y=2x^2-8x+6.

----------

Ett generellt sätt att bestämma värdena på konstanterna a, b och c beskriver jag i detta svar.

Hypn0tic 88 – Fd. Medlem
Postad: 20 jan 2020 21:09
Yngve skrev:
Hypn0tic skrev:

Vad menar du när du säger att k är en konstant som kan bestämmas med hjälp av en tredje punkt på kurvan? Om jag fått reda på både b och c, hur går jag till väga för att få reda på a?

Skulle verkligen uppskatta det om du visade det, steg för steg då det är lite förvirrande för mig. 

Om vi säger att grafens nollställen är x1=1x_1=1 och x2=3x_2=3 så har vi sambandet y=k(x-1)(x-3)y=k(x-1)(x-3).

För att bestämma värdet på kk så behöver vi känna till ytterligare en punkt på kurvan.

Säg att en tredje punkt på kurvan är (4,6)(4,6). Det betyder att x=4x=4 och y=6y=6 uppfyller sambandet y=k(x-1)(x-3)y=k(x-1)(x-3).

Detta ger oss ekvationen 6=k(4-1)(4-3)6=k(4-1)(4-3), dvs 6=k·3·16=k\cdot3\cdot1, dvs 6=3k6=3k, dvs k=2k=2.

Det ger oss följande: y=2(x-1)(x-3)y=2(x-1)(x-3), dvs y=2(x2-4x+3)y=2(x^2-4x+3), dvs y=2x2-8x+6y=2x^2-8x+6.

----------

Ett generellt sätt att bestämma värdena på konstanterna a, b och c beskriver jag i detta svar.

Jättebra! Jag förstår nu. 

En sista fråga bara, för att få fram symmetrilinjen sa du att man kan köra på x=-b2amen man kan också gå på denna del av pq-formeln: -p2för att få symmetrilinjen eller?

Hur vet jag vilken jag ska använda mig av vid olika tillfällen?

PATENTERAMERA 5421
Postad: 20 jan 2020 21:24

pq formeln utgår ju från en form då a = 1. Så med detta i beaktande blir svaret kanske uppenbart.

Yngve 37813 – Livehjälpare
Postad: 20 jan 2020 21:32 Redigerad: 20 jan 2020 21:36

Som du kanske minns så funkar pq-formeln bara när koefficienten framför x2x^2-termen är lika med 1, dvs när ekvationen ser ut på följande sätt:

x2+px+q=0x^2+px+q=0

En mer generell andragradsekvation, där koefficienten framför x2x^2-termen kan vara vad som helst (utom 0) kan skrivas

ax2+bx+c=0ax^2+bx+c=0

Om du nu dividerar hela ekvationen med aa så får du att x2+bax+ca=0x^2+\frac{b}{a}x+\frac{c}{a}=0

Ser du nu att dessa båda ekvationer uttrycker exakt samma samband, om bara p=bap=\frac{b}{a} och q=caq=\frac{c}{a}?

Efrersom p=bap=\frac{b}{a} så är -p2=-ba2=-b2a-\frac{p}{2}=-\frac{\frac{b}{a}}{2}=-\frac{b}{2a}.

Så det är alltså samma sak!

------------

Kort sagt så kan du använda använda x=-p2x=-\frac{p}{2}x2x^2- termen har koefficienten 1 och x=-b2ax=-\frac{b}{2a}x2x^2-termen har ngn annan (nollskild) koefficient.

Hypn0tic 88 – Fd. Medlem
Postad: 20 jan 2020 21:33
PATENTERAMERA skrev:

pq formeln utgår ju från en form då a = 1. Så med detta i beaktande blir svaret kanske uppenbart.

Jaha, det är ju sant. Så om formeln inte är så att a=1 är det smartare att använda -b/2a istället.

Smaragdalena 78166 – Lärare
Postad: 20 jan 2020 23:29
Hypn0tic skrev:
PATENTERAMERA skrev:

pq formeln utgår ju från en form då a = 1. Så med detta i beaktande blir svaret kanske uppenbart.

Jaha, det är ju sant. Så om formeln inte är så att a=1 är det smartare att använda -b/2a istället.

Så kan man göra, men för egen del tycker jag att det är lättare att dela hela ekvationen med a så att jag kan använda pq-formeln och slipper lära mig en formel till.

Svara Avbryt
Close