Innebandylag och biljetter
Hej
Tänkte på fråga 1161.
Erik har tänkt att en biljett delas ut till en lärare, det finns 3 möjligheter, Sedan multipliceras det med antal möjligheter som resten av laget kan få biljetterna på. Verkar rimligt.
Filip tänker att först räknar han ut hur många kombinationer det finns för lla personer, sedan subtraherar han de scenarion där ingen av lärarna är med, som var en av kriterierna.
Jag tycker båda verkar rimliga. Men antar att jag missar något logiskt steg i det hela. Själv räknade jag som fllip iaf..
Det är Filip som har tänkt rätt.
Ditt tankesätt är bra, men notera texten säger "MINST 1 tränare" skall med, så alternativt till det rätta Filip-resonemanget kan vi skriva
Jo jag var med på det, och misstänkte att det kunde vara något fel där. Men jag tänkte att det kom med i alla fall i och med att första uträkningen har 3 alternativ, och att de två andra tränarna ingick i den andra produkten som i sin tur hanterade alla scenarion däribland scenariot med +1 tränare eller +2. Så scenarion med 3, 2, och 1 tränare borde komma med även där..
Förstår egentligen inte varför det inte är så heller
Dkcre skrev:Jo jag var med på det, och misstänkte att det kunde vara något fel där. Men jag tänkte att det kom med i alla fall i och med att första uträkningen har 3 alternativ, och att de två andra tränarna ingick i den andra produkten som i sin tur hanterade alla scenarion däribland scenariot med +1 tränare eller +2. Så scenarion med 3, 2, och 1 tränare borde komma med även där..
Förstår egentligen inte varför det inte är så heller
Det beror på att de inte eliminerar dubletter, eller "dubbelräknar" samma person.
Se på C(3,1). Den säger "Tag 1 utav 3", men! C(25,9)=C(23+2,9) - nu har vi lagt till 2 tränare till 23 elever, det kan vi inte göra, vi "reserverde" 3 tränare i C(3,1) som möjliga urval. Vi kan inte ta ut ett urval av tränare, och sedan i nästa val innefatta en del av dessa igen.
Kombinatorik är klurigt och det är lätt att tänka fel i skepnaden av att det är "logiskt rätt". Alla gör det, ofta.
Jag tror jag förstår, tack. Är nöjd ändå eftersom jag bestämde mig för att räkna själv först innan jag läste alternativen, och hade samma uträkning som Filip. Nu var väl tankegången med frågan här att man skulle inse felet i den första beräkningen mer än att kunna beräkna det själv egentligen då. Men, ja, halvfullt istället för halvtomt och sådär.
Väldigt svårt är det, tycker jag.
Dkcre skrev:Jag tror jag förstår, tack. Är nöjd ändå eftersom jag bestämde mig för att räkna själv först innan jag läste alternativen, och hade samma uträkning som Filip. Nu var väl tankegången med frågan här att man skulle inse felet i den första beräkningen mer än att kunna beräkna det själv egentligen då. Men, ja, halvfullt istället för halvtomt och sådär.
Väldigt svårt är det, tycker jag.
Du är INTE ensam!
Sedan är det vansinnig pedagogik att studera något som är fel. Ja, det kan ge insikt i "feltänk", men det kan lika gärna cementera sig som "korrekt sätt". Man skall inte hålla sig fast vid "fel" för mycket. De kan lätt bli minnen av "korrekt". Det är ofta svårt att finna fel i en galen persons tankebanor och det befrämjar sällan ens eget intellekt. Det är som att försöka övertyga någon om att jorden är rund och motbevisa deras argument. Det leder ingen vart och om argumenten är 99.99999% korrekt är det lätt att börja tro på det. Kombinatorik brukar sluta med så stora tal att man inte kan "greppa" svaret och allt verkar egentligen "rätt". Det är bäst att fokusera på det korrekta sättet, även om det kan vara mycket svårt ibland.
Förstår precis hur du menar. Man påverkas mer än vad man tror. Dessutom svårt att slå bort etablerade tankemönster hos sig själv även om man inser att de är felaktiga.. blir svårare ju äldre man blir dessutom har jag lagt märke till.
Dina svar var till stor hjälp, tack.
Dkcre skrev:Förstår precis hur du menar. Man påverkas mer än vad man tror. Dessutom svårt att slå bort etablerade tankemönster hos sig själv även om man inser att de är felaktiga.. blir svårare ju äldre man blir dessutom har jag lagt märke till.
Dina svar var till stor hjälp, tack.
Kanon!
Jag träffade en gång en "master säljkonsult" som lärde ut säljteknik till företag. Han sa: "Använd ALDRIG ordet 'inte' i en mening, det är ord som en kund inte uppfattar. T.ex., säg aldrig: 'Bilen går inte isönder', då kunden hör 'Bilen går isönder' eller "Den är inte dyr" etc.". Samma sak med matematik med felaktiga lösningar - man skall bara glömma dem, fort. Det finns ingen konsertpianist som över skalor med felaktig fingersättning för att lära sig att "så skall man inte göra". Man gör det rätt, och 67 000 gånger, tills man kan det. :) Då kan man iaf det 'mekaniska', sedan får man garnera med lite logik/känsla. I det här problemet kan man säga att det logiken är att dra parallellen till att bilda ord, och att beräkna antalet ord som det 'mekaniska'. När man väl gjort översättningen, då griper det mekaniska in och det går "på ett par sekunder" (efter lite träning i "skalor")
Känslan verkar komma lite naturligt efter att ha nött det mekaniska en massa gånger. Ja om man aktivt faktiskt försöker lära sig naturligtvis.
