Jämvikt och K
1. I många uppgifter står ngt i stil med "x reagerar med ett överskott av y och bildar z och å ..." vad innebär överskottet för om jmv ska ske eller inte?
2. När ett ämne, OAVSETT ÄMNE, på jorden kokar - är alltid då detta ämnets ångtryck = 1 atm?
3. Kan man blanda tryck och molar i K så tex PO2/[H2O2] = K ?
Om man har överskott av en reaktant kommer jämvikten att förskjutas åt produktsidan. Det kan vara särskilt användbart om den ena reaktanten är dyr och den andra billig, vilket gör att man ökar utbytet av den dyrare reaktanten.
Ja, om kokningen sker vid havsnivå. Uppe på en bergskedja är det omgivande trycket lägre, vilket innebär att det inte krävs ett lika högt ångtryck för kokning.
Ja, men formellt sett ska båda vara uttrycka som aktiviteter (för gaser kallas det fugacitet). Koncentration används som en approximation för aktiviteten hos ett löst ämne, medan partialtrycket approximerar fugaciteten. Det gäller däremot bara vid kraftig utspädning och låga tryck.
1. Om du har stort överskott av y så kommer koncentrationen av x att vara väldigt liten. Det är bra om y är billigt och x är ett dyrt ämne, för då bildas det mycket z och å till så lågt pris som möjligt.
2. Nej, det beror på lufttrycket. Om man är på toppen av Mount Everest, där lufttrycket är betydligt lägre än här hos oss, kokar vatten redan vid 80 grader (eller något sådant) och det går inte att göra gott kaffe. Så skall man göra noggranna bestämningar av ångtrycket hos ett visst ämne så varierar det med vädret.
3. Det borde fungera, om man bara är supertydlig så att den som skall använda K-värdet sätter in alla värden i rätt enheter. Därför antar jag att man inte gör så i praktiken.
