15 svar
21 visningar
Naturfrågor 12
Postad: 26 okt 2020

Jämviktsreaktion - Kolmonoxid och vattenånga

Hej! I en jämviktsreaktion - hur och när kan man anta att det är samma koncentration på reaktanterna? Känns som man gissar vilt, men är det främst molförhållandet man utgår från? Ex. 2:1 om man har 2HI + O2 och 2HI är 1 mol/dm^3 -> då är O2 bara hälften?

Sen undrar jag i svårare fall hur det är enklast att tänka om man skulle göra en mall för reaktionen med start, ändring, n vid jämvikt respektive c vid jämvikt. När man ska ställa upp en ekvation och bryta ut den okända nämnaren, och sen lösa det med pq-formeln.

^ Får fram 2,43 men vet inte sedan hur de får x till 0,71...

Lös ekvationerna x1-x=2,43\frac{x}{1-x}=2,43. Ekvationen x1-x=-2,43\frac{x}{1-x}=-2,43 bryr man siginte om att lösa, eftersom den ger ett negativt värde, och både täljaren och nämnaren i VL måste vara positiva så det kan inte stämma.

SvanteR 2225
Postad: 26 okt 2020

Jag förstår inte riktigt vad du menar med din fråga om "hur och när kan man anta att det är samma koncentration på reaktanterna". I exemplet står det ju att man har 1 mol av varje, så man behöver inte anta? 

Angående ekvationen så multiplicerar man båda led med 1-x:

x1-x=2,43x1-x*(1-x)=2,43(1-x)x=2,43-2,43x

och fortsätter sedan som vanligt.

Naturfrågor 12
Postad: 26 okt 2020

I exemplet gör jag uppgiften såhär:

 

5,9 = x2 / (1-x)2 -> 

-> 5,9x2 / (1-x)2 ->

-> 5,9 * (1-x) = x ->

-> 5,9 = x + 5,9x / 5,9 på båda sidor ->

-> x = 1...

Naturfrågor 12
Postad: 26 okt 2020
SvanteR skrev:

Jag förstår inte riktigt vad du menar med din fråga om "hur och när kan man anta att det är samma koncentration på reaktanterna". I exemplet står det ju att man har 1 mol av varje, så man behöver inte anta? 

Angående ekvationen så multiplicerar man båda led med 1-x:

x1-x=2,43x1-x*(1-x)=2,43(1-x)x=2,43-2,43x

och fortsätter sedan som vanligt.

Då menar jag i svårare fall där man bara får koncentrationen till ett ämne, och har den andra produkten + reaktanterna okända. Alltså 2/3 okända - löser man det lättast med tabellen då?

Svaret blir väl 1, enligt din beräkning också? 

SvanteR 2225
Postad: 26 okt 2020

Det blir fel på slutet. Så här löser man den ekvationen:

5,9=x+5,9x5,9=x(1+5,9)5,91+5,9=x

Naturfrågor 12
Postad: 26 okt 2020
Smaragdalena skrev:

Lös ekvationerna x1-x=2,43\frac{x}{1-x}=2,43. Ekvationen x1-x=-2,43\frac{x}{1-x}=-2,43 bryr man siginte om att lösa, eftersom den ger ett negativt värde, och både täljaren och nämnaren i VL måste vara positiva så det kan inte stämma.

Menar du att det är fel i facit eller vad är det som inte kan stämma? Hur gör du för att lösa sista raden? 

SvanteR 2225
Postad: 26 okt 2020

Och för att svara på din andra fråga: Man skriver en tabell under reaktionsformeln som i ditt exempel, skriver in de koncentrationer man vet och låter resten vara obekant och sätter in det i ekvationen. Det blir lättare att förklara om du har ett exempel.

Naturfrågor 12
Postad: 26 okt 2020
SvanteR skrev:

Det blir fel på slutet. Så här löser man den ekvationen:

5,9=x+5,9x5,9=x(1+5,9)5,91+5,9=x

Ah, det var där det blev fel. Tack! Ska hitta ett exempel på andra frågan också:) 

Naturfrågor 12
Postad: 26 okt 2020
SvanteR skrev:

Och för att svara på din andra fråga: Man skriver en tabell under reaktionsformeln som i ditt exempel, skriver in de koncentrationer man vet och låter resten vara obekant och sätter in det i ekvationen. Det blir lättare att förklara om du har ett exempel.

Här är ett exempel som jag tyckte var ganska självklar, att det var så enkelt som att bara sätta in alla koncentrationerna i jämviktsekvationen, eftersom de var givna men icke sa Nicke... 
SvanteR 2225
Postad: 26 okt 2020

Det som ska in i jämviktsekvationen är ju koncentrationen vid jämvikt. Den har du bara fått given för HI. Därför måste du beräkna koncentrationen vid jämvikt för de andra ämnena. (Du vet koncentrationen före jämvikt, men det är inte samma sak!)

I det här exemplet får du använda reaktionsformen för att beräkna hur mycket väte och jod som gått åt, och sedan använda det för att räkna ut koncentrationen vid jämvikt.

Naturfrågor 12
Postad: 26 okt 2020
Naturfrågor skrev:
SvanteR skrev:

Och för att svara på din andra fråga: Man skriver en tabell under reaktionsformeln som i ditt exempel, skriver in de koncentrationer man vet och låter resten vara obekant och sätter in det i ekvationen. Det blir lättare att förklara om du har ett exempel.

Här är ett exempel som jag tyckte var ganska självklar, att det var så enkelt som att bara sätta in alla koncentrationerna i jämviktsekvationen, eftersom de var givna men icke sa Nicke... 

Var får de 4,6 * 10^-2 från?!

SvanteR 2225
Postad: 26 okt 2020

Det går åt en molekyl H2 och en molekyl I2 för att bilda två molekyler HI

Alltså har det förbrukats hälften så många molekyler av H2 och I2 som det har bildats molekyler HI

Naturfrågor, det står i Pluggakutens regler att det bara skall vara en fråga i varje tråd. Gör en ny tråd om den nya frågan, så kan vi hjälpa dig där. /moderator

Gissningsvis har du glömt att sätta parenteser krong nämnaren, så att räknaren tror att du menar ab·c\frac{a}{b}\cdot c när du egentligen menar ab·c\frac{a}{b\cdot c}.

Naturfrågor skrev:
Smaragdalena skrev:

Lös ekvationerna x1-x=2,43\frac{x}{1-x}=2,43. Ekvationen x1-x=-2,43\frac{x}{1-x}=-2,43 bryr man siginte om att lösa, eftersom den ger ett negativt värde, och både täljaren och nämnaren i VL måste vara positiva så det kan inte stämma.

Menar du att det är fel i facit eller vad är det som inte kan stämma? Hur gör du för att lösa sista raden? 

Jag håller med facit. Koncentrationer (som både x och 1-x)  är alltid positiva. Ett positivt tal delat med ett positivt tal är ett positivt tal. -2,43 är ett negativt tal, så det kan inte vara en koncentration delat med en annan koncentration. Alltså är det en falsk rot, som det är onädigt att beräkna.

Svara Avbryt
Close