Jäsning
Vad är skillnaden och vad kan bero på att olika sockerarter ger olika volymer när det sker en jäsning (med ballonger)?
Kan det ske jäsning utan syre? isåfall hur?
Kan du ger mer information?
Hur ser experimentet ut, vilka socker/jäst användes, hur länge, mängder?
Varför frågar du om det sker utan syre?
Jag använde mig av 0,5 dl av alla sockerarter: Glukos, Stärkelse och Sackaros. Varför blev sackaros större än glukos när det egentligen borde vara tvärtom?
Jag frågade om en fermentering kan ske utan syre.
Vilka mängder socker användes (i gramm)? Informationen som du ger räcker inte att kunna förklara resultaten.
Först frågande du om jäsning sker utan syre, nu om fermentering sker utan syre. Det är olika saker.
Jäsning med jäst vanligtvis med syre, fermentering med mjölksyrebakterier däremot utan syre.
Jag gjorde en jäs fermentering och använde 0,5 dl. Glukos, 0,5 dl Stärkelse och 0,5 dl. Sackaros.
Varför va det så att Sackaros blev större än glukos när det egentligen borde vara tvärtom pga. bindningarna?
Nu frågar jag även om en fermentering hade fungerat utan syre?
Zockimon skrev:Vilka mängder socker användes (i gramm)? Informationen som du ger räcker inte att kunna förklara resultaten.
Först frågande du om jäsning sker utan syre, nu om fermentering sker utan syre. Det är olika saker.
Jäsning med jäst vanligtvis med syre, fermentering med mjölksyrebakterier däremot utan syre.
Du kanske menade att även jästens jäsning sker utan syre? Fermentering (=jäsning) är en anaerob (=syrefri) process, som sker utan syre.
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4sning
Att fermentering/jäsning kan ske utan syre, gör experimentet med jästen och sockret i flaskan möjligt. Eftersom gas inte kommer in (d.v.s. inget syre), samt att den bildade koldioxiden fångas av ballongen, så kan den bildade mängden koldioxid mätas, med hjälp av ballongens volymökning.
Hade syre kunnat komma in till jästen, kan även sockret istället kunnat metaboliseras med hjälp av syre. Men då sker detta genom citronsyracykeln, d.v.s. inte genom fermentering.
Vad bra att du påpekar det. Jag känner jäsning i samband med jäst vid bakning samt i alkoholproduktionen i bryggerier och uttrycket fermentering i samband med konservering av grönsaker som surkol med hjälp av mjölksyrebakterier.
Används det samma ord i svenska för båda processer?
Och om du känner experimentet, vad är anledningen för skillnader i gasproduktion av olika socker?
:)
De båda orden används likvärdigt, jäsning mer i vardagligt tal (bröd/öl med just jästsvampar), och fermentering för den anaeroba processen (biokemi, samt för surkål, salami etcetera).
Gällande gasvolymen, tror jag din fråga Zockimon om sockerarternas massor kanske kan förklara skillnaden. Densiteten mellan de olika sockerarterna kan variera betydligt mellan sackaros, och de porösa/dammande glukos och stärkelse. Glukos brukar vara liknande ett dammande pulver, med låg densitet (så mindre mängd kolhydrater i de 0,5 dl). Och sackaroskristallerna i strösocker har betydligt högre densitet (så mer kolhydrater i de 0,5 dl).
@KemiälskarenNora: testa att väga 0,5 dl av de olika sockerarterna, och se hur stor massa var och en har. Troligtvis är massan högre för 0,5 dl sackaros, vilket ger mer kolhydrater, vilket i sin tur kan ge mer koldioxid.
Jag förstår men med stärkelsen då är det bara för den har långa kedjor?
Bildas det alltid som i denna formeln: socker+jäst-oxygen=CO2+alkohol
Du har inte beskrivit hur mycket gas som bildas för varje ballong, men det verkar som om sackaros blev störst volym. Vilken sockerart kom sen, och med vilken sockerart blev det minst koldioxid?
