12 svar
109 visningar
Ella 44
Postad: 16 jan 2019

Källor

Hej, kan någon förklara för mig på vilket sätt dagböcker är en bra källa och även ge exempel på dåliga källor.

sen undrar jag även om alla källor har berättelseperspektiv eller om de har kvarlevoperspektiv? Och om de nu skulle ha kvarlevoperspektiv så är det väl väldigt onödigt med berättelseperspektiv, då det enda man behöver göra för att få fram om den källan är pålitlig är att ta reda på vad syftet är med själva källan

Smutstvätt 9433 – Moderator
Postad: 16 jan 2019 Redigerad: 16 jan 2019

Dagböcker är bra källor för att förstå hur personer skrev, vilket språk de använde och varför, vilka verktyg som användes (fjäder, metallstift, kolbit, etc.), hur anteckningsböcker på den tiden såg ut, och liknande. Till viss del kan man använda en dagbok för att förstå hur författaren levde, men det kräver mer försiktighet eftersom det då är en berättande källa. Desto större slutsatser, desto mer andra källor måste finnas för att upprätthålla trovärdigheten.

Nja, det är svårt för objekt utan text eller bild (eller liknande) att vara en berättande källa. Däremot kan dagböcker, tidningar, texter och målningar ha både ett berättande perspektiv (vad var det som hände), och ett kvarlevoperspektiv (hur målade man på den tiden, vilka färger använde man och var kom de ifrån, osv.). Nejdå, berättarperspektivet kan också vara intressant. Tänk en löpsedel från 1744. Den är både en kvarleva (hur konungens propaganda såg ut) och en berättande källa (hur folket levde). Just denna löpsedel är inte en särskilt trovärdig källa till hur befolkningen levde, eftersom konungen troligtvis ville skönmåla situationen, men det finns kvarlevor som utgör mer trovärdigt berättande material. 

Ella 44
Postad: 16 jan 2019

Men jag menar liksom utifrån källkritikens 4 kriterier, finns det något negativt med en dagbok. Den är ju inte beroende då det är en primärkälla, det finns inte heller någon tendens eftersom det är tänkt att inte att någon ska läsa den. Sedan är det bra i tid också då man skriver under en viss tid vad man upplever

Det är bra i tid. Om personen skriver om sitt eget liv är det en godtagbar källa i fråga om beroende, men du behöver ta hänsyn till att personen troligtvis inte har all information, vilket kan förvränga uppfattningen av det som hänt. Det kan även  finnas tendenser i en dagbok. Även om ingen ska läsa dagboken, har personen troligtvis åsikter och egna uppfattningar. Om jag ska beskriva en person jag gillar, säg Smaragdalena, kommer jag nästan garanterat att framhålla hur många bra svar hon skriver, och hur engagerad hon är. Eventuella negativa sidor ägnar jag nog inte lika mycket energi åt att beskriva, även i min dagbok. Om jag däremot ska beskriva en person jag ogillar, kommer jag att ägna mer tid åt personens negativa aspekter, och kanske bara nämna något positivt i förbifarten. När vi sedan läser källan långt senare, måste vi ta hänsyn till dessa tendenser när vi läser dagboken. 

Ella 44
Postad: 17 jan 2019

Om vi tar ett exempel då, vilken källa skulle då vara mest trovärdig och minst trovärdig mellan tex en tidning, biljett, internet och radio och varför isåfall

Det beror på både vad du ska använda källorna till, och vilka källorna är. En riktig, faktastödd, expertförfattad nyhetsartikel publicerad på nätet kan vara en mycket bättre och mer trovärdig källa än en fysisk tidning som delas ut av en person med en vinklad agenda. 

Ella 44
Postad: 17 jan 2019

Okej, men jag förstår inte på vilket sätt ett tex kvitto/biljett kan vara en bra källa. Skulle du kunna förklara utifrån de 4 kriterierna på vilket sätt det är en mer pålitlig källa än tex en tidning och vad nackdelarna kan vara.

min lärare gick igenom det, men kag förstår inte och när jag säger det till henne upprepar hon bara samma sak

Börja med äkthetskriteriet. Särskilt idag är det lätt att kontrollera om ett kvitto är äkta eller inte. Det går att gå tillbaka till ursprungskällan och kontrollera att kvittot är äkta.

Givet att kvittot är äkta har vi då tidskriteriet. Ett kvitto skrivs oftast ut direkt efter att handeln/bytet/etc. har skett. Det finns alltså ingen tid för informationen att förvanskas.

Beroende och tendens: Ett kvitto är en förstahandskälla, som skrivs mellan de involverade parterna. Om de inte är överens sker ingen handel, och det blir inget kvitto. Givet att kvittot är äkta, är alltså kvittot en överenskommelse, vilket medför att den inte är särskilt tendentiös. Det kan inte komma någon med ett "alternativt kvitto", på samma sätt som någon skulle kunna träda fram med ett alternativt vittnesmål. 

Med detta sagt kan man såklart inte lite till hundra procent på ett kvitto som källa, men det är en bra berättande källa om dess äkthet kan garanteras. 

Ett kvitto kan också vara en kvarleva. Om vi hittar ett kvitto från 1890-talet, kan vi titta på hur de skrev, med vilka verktyg, vad de skrev upp, vilka valutor de använde och vilket värde dessa hade, vad de skrev på och vilket material det bestod av, och så vidare. När det kommer till kvarlevor är äkthetskriteriet självklart viktigt, däremot är det svårare för en kvarleva att vara tendentiös eller beroende av en annan källa, eftersom källan är vad den är. Ett äkta kvitto, gjort och skrivet för att hålla koll på en transaktion av något slag, är inte en tendentiös källa om vi undersöker det i fråga om pappersproduktionen från tiden då kvittot skrevs. 

Ella 44
Postad: 17 jan 2019

Hur skulle man då kunna beskriva att en tidning inte är en bra källa

Om vi utgår från att tidningen är äkta finns följande problem:

  • Tidningsartikeln skrivs nästan garanterat inte av en person som var med i händelsen, eller var ett ögonvittne. Alltså finns det ett beroendeproblem.
  • Källorna som tidningen använder, exempelvis ett vittne, har ofta fått lite tid på sig att bearbeta det som skett. Det är negativt enligt tidskriteriet, eftersom källorna kan hinna glömma eller omarbeta sina minnen.
  • Personen som författar tidningen kan ha egna åsikter i frågan, och dessa riskerar att lysa igenom i fråga om hur mycket utrymme olika personer får, och hur de beskrivs. Dessutom kan personen uppriktigt vilja måla en annan bild av händelsen, det måste inte vara omedvetet. Två personer som hamnar i ett fylleslagsmål på restaurang Svalan kan bli "Ordningsproblem på Svalan" (undervärderar allvaret), "Storslagsmål utom kontroll på restaurang Svalan" (överdriver allvaret), "Ännu ett slagsmål på grund av alkohol på Svalan" (vill sälja in idén att alkohol är dåligt), "Svalan hanterade slagsmål, inga personskador" (vill sälja in restaurang Svalan), och så vidare.
Ella 44
Postad: 17 jan 2019 Redigerad: 17 jan 2019

En tidning har både en kvarlevaaspekt och berättelseaspekt, vilket är bättre än om en källa endast har en berättelseaspekt

vad kan vara possessivt med  att ha en tidning som en källa?

och hur skulle man tex rangordna dessa tre källor: dagbok, Wikipedia och biljett. Från bäst källa till sämst 

Hur tänker du själv?

Ella 44
Postad: 17 jan 2019

Jag skulle ha rangordnat den såhär:

biljett

dagbok

wikipedia/tidning

Då utgår jag utifrån de 4 kriterierna och ju fler kriterier uppfyller desto bättre är den.

Svara Avbryt
Close