Kemilabb: förstår inte syftet, har bara fått instruktioner

Syfte: du skall lära dig hur metalljoner reagerar i olika sammanhang

Det står ju på varje delmoment vad det är du skall undersöka i denna del av labben: 

2. skillnad mellan hårda och mjuka joner när de reagerar med hårda OH-joner och mjuka sulfidjoner

3. inverkan av jonradie och bindning på löslighet

4. komplexbildning

5. redoxjämvikter

6. förskjutning av en jämvikt

fast sedan finns det en punkt 6 till!

Jag tycker att du har fått med det mesta av det roligaste av oorganisk kemi i den här labben. Min favorit är amminkomplexen av koppar, de har så underbar färg.

Oorganisk kemi - gott och blandat helt enkelt!

Vi går den här (labb)kursen tillsammans med kemisterna, känns inte så relevant för biotekniker utom att det är allmämbildande (och kul).

Det finns en särskild del av oorganisk kemi som kallas biooorganisk kemi, där man ser "världens centrum" som en metalljon som är omgiven av ligander - t ex järnjonen i hemoglobin eller magnesiumjonen i klorofyll. Finns det några andra ord där man har tre likadana vokaler i rad, utan att ordet är specialkonstruerat just för att ha denna egenskap?

Är inte det du beskriver metalloorganisk kemi (bara två On haha)? EDTA och dess användning inom proteinrening vet jag om, och det handlar om metalljoner.

Om man tittar på just metalljoner i proteiner så kan man kalla det biooorganisk kemi.

Instruktionerna på labbdel3 är jättekonstiga, jag fattar absolut ingenting.

1. Ska vi blanda ett nitratsalt (vad för salt?) med salter av respektive metalljon (vad för salt?)? Varför inte bara ge oss (NO3)2X lösning från början? 
2. Angående steg 2, de menar alltså tillsätt ämnerna Na2CO3 samt Na3SO4? Varför kallar de det för "natriumlösningar av X och Y"??? Syftar "metalljon" på Na+ och "anjon" på CO32- och SO42-?  Hur kan isåfall koncentrationen av natrium vara hälften av anjonen när det är två av den för varje anjon??? Jag förstår att detta handlar om utfällningar, men hur lyckas de göra instruktionerna så konstiga och icke-straight forward?

Angående labbdel 2 vet vi inte vilka anjoner som följer med metalljonerna, hur ska jag skriva en riskanalys av detta när jag inte vet vilket ämne det handlar om? 

Inte heller järnjonen eller permanganatjonen i dellabb 5?

Inte heller kopparjonen i dellabb 6? 

Jag förstår att anjonrerna inte är viktiga för våra syften men hur ska jag skriva riskanalys???

Det är lite ovanligt formulerat, men du skall alltså bereda lösningar av nickelnitrat, kalciumnitrat, blynitrat och bariumnitrat. I steg 2 skall du tillsätta natriumkarbonat respektive natriumsulfat till de olika provrören och späda med vatten. Du behöver tydligen räkna lite i förväg, för du skall tillsätta så mycket natriumkarbonat och vatten (respektive natriumsulfat och vatten) att koncentrationen av nickel-, kalcium- bly-respektive bariumjoner blir 0,01 M och koncentrationen av karbonatjoner respektive sulfatjoner blir 0,02 M. detta gör att du kan jämföra lösligheten för 8 olika salter med varandra genom att se vilka som bildar fällning och inte.

Jag håller med dig om att instruktionerna kunde ha varit enklare.

Tack.

Angående volymerna verkar dellabb 1 vara relevant för alla andra labbar, jag märkte inte det. Vill du hjälpa mig tyda den? Jag fattar inte om den ger instruktioner för kalibrering som rubriken antyder, eller om den ger instruktioner om efterföljande labbmoment eller både och, jag har verkligen svårt att förstå.

Ungefär detta tänker jag:

För att underlätta spädning AV VAD?? arbetar vi med droppar där vi utgår från en totalvolym "TOTAL" I VAD? av 30
droppar som motsvarar ca 1 ml. Halten av metalljoner I ALLA KOMMANDE EXPERIMENT? skall alltid vara ca 0,01 M i provröret efter spädning MED???. (Läs sid. 36 kap 2-3.)

1. Tillsätt 15 droppar destillerat vatten till ett provrör INTE HALVMIKROPROVRÖR?? med en pasteurpipett och markera
vätskenivån. Upprepa 15 dropparstillsatsen och markera till totalt 60 droppar. Använd
detta provrör som referens vid volymsbedömning och spädning i senare uppgifter.
Utgå alltid från 30 droppar och metalljonkoncentrationen 0,01 M om inte annat
anges. VA?

ÖÖÖH???

 Kan du lägga in en bild av "sid. 36 kap 2-3"?

Såhär ser det ut, men det hjälper inte, jag är fortfarande förbirrad.

Där antyder de i alla fall att du skall använda dig av halvmikroprovrör. Du skall tydligen bygga om ett halvmikroprovrör till ett primitivt mätglas för att slippa räkna droppar hela tiden.

Jag har gjort den kemilabben nu och den var ganska ok, jag fick höfta/improvisera en del, men det hände kul saker i provröret ändå!

Nu funderar jag på om kemikalierna på den labben är sånna som är dyra. Ryktet är att kemiinstitutionen är ganska fattig...

Nej kemikalierna är inte speciellt dyra, och inte heller går det åt mycket av varje metallsalt (små volymer och låga koncentrationer). Flera av jonerna tillhör "tungmetallerna" och är hälsovådliga/miljöfarliga - men det gör inte avfallet så mycket dyrare att ta hand om. En ur materialsynpunkt kostnadskonservativ laboration :)

Ja just det, avfallshantering, varför är drt inte dyrt?

"Buffén" av läskiga metalljoner låg på en rutten trähylla. Flaskorna var klassiskt bruna och uppemot hälften av deras gummitoppar var trasiga, vissa var slut. En eller två stod det "giftigt" på tyska. Vi skeda upp istället för suga upp, de som var trasiga. Hade inredningen varit annorlunda i labbsalen skulle jag kallat det för en historieresa.

På labbarna i mina biokurser känner jag mig betydligt mer bortskämd. Jag kan minnas fel men en liten flaska (glömde enzymakticiteten) med enzym kostade några tusen kronor, jag fick ganska dåligt samvete när jag failade experimentet och fick göra om. Jag vet inte om sånna egentligen går att spara någon längre tid efter öppning, men ändå. 

Vill bara tillägga att jag och min labbpartner en gång fick en trasig indikator som förstörde vår titrering, trist.

Det kostar mer så klart, då det finns ett regelverk för hur avfallet måste hanteras, men kostnaden per kilo avfall är dyr. Men blandas metallsalterna med varandra blir avfallet mer komplext att hantera, och kostar mer. Nu var det inga riktiga redox benägna salter som ni hade, men vissa salter är klart olämpliga att blanda då de reagerar med varandra, ibland vid surt pH och med andra rester (organiska föreningar t.ex.).

Låter som om det inte var en bra arbetsmiljö, eller riskbedömd. Metalljonslasken på en hylla? Låter inte vidare genomtänkt med tipprisk, spill och kontaminationsrisk av laboranter och lokaler. Flaskorna inte uppmärkta etcetera. Institutionerna brukar (alltid) få ersättning för den undervisning de genomför, för att täcka kostnader - har de inte lagt pengarna på lokaler/material så har de lagt pengarna på något annat. Institutionerna får ju trots allt pengar för att organisera och bedriva en del av huvuduppdraget - undervisningen (och forskningsmedlen går aldrig till undervisning).

Men det är klart, vissa kurser får mer pengar, och kan ordna labbar som kostar mer.