Konformationer
Hej! Jag behöver hjälp med fråga 2d) nedan:
Konformationerna sitter ju i trans och cis relativt varandra. Har det något med det att göra? Förstår dock inte varför den ena reagerar bättre med en stark bas. Cis är ju mer polär än trans, men ska man i stället motivera utifrån orbitalteori eller vilken som är mindre steriskt hindrad eller vilken reaktion som kan genomföra elimination bättre eller hur gör jag?
Om du utgår ifrån hur steric hindrance, vilken proton tänker du dig att basen abstraherar?
mag1 skrev:Om du utgår ifrån hur steric hindrance, vilken proton tänker du dig att basen abstraherar?
Ingen aning, en av metylgruppernas på isoprolyl? Eller en i ringen?
villsovaa skrev:
Ingen aning, en av metylgruppernas på isoprolyl? Eller en i ringen
Det är rätt stor skillnad mellan dessa protoner.
Om du börjar med att fundera över vilken reaktion du tror sker, blir det nog lättare att resonera dig fram till vilken stereoisomer som är mer reaktiv.
Du skrev elimination i ditt första inlägg, vilket jag tycket låter rimligt, d.v.s. att en kloridjon elimineras. Och närvaron av en bas kan underlätta detta. Men hur sker reaktionen?
mag1 skrev:villsovaa skrev:
Ingen aning, en av metylgruppernas på isoprolyl? Eller en i ringen
Det är rätt stor skillnad mellan dessa protoner.
Om du börjar med att fundera över vilken reaktion du tror sker, blir det nog lättare att resonera dig fram till vilken stereoisomer som är mer reaktiv.
Du skrev elimination i ditt första inlägg, vilket jag tycket låter rimligt, d.v.s. att en kloridjon elimineras. Och närvaron av en bas kan underlätta detta. Men hur sker reaktionen?
Jo jag vet att det sker en E2-reaktion och att cis-formen är mer reaktiv för där sitter kloridjonen och vätet antiperiplanalt, men vilket väte attackeras?
Ja en E2 reaktion borde ske, med elimination av kloridjonen. Och i cis-konfigurationen (mellan kol 1 och 4) sitter kloratomen antiperiplanalt till inte vara en utan två väteatomer, på kol 2 (med metylgruppen) respektive 6. Det finns m.a.o. redan en chans för överlapp mellan den antibindande sigma-orbitalen hos klor, till de bindande sigma-orbitalerna från C-H bindningarna på kol 2/6 från början, vilket borde försvaga både C-H och C-Cl bindningarna.
Detta skulle fungera som motivation till varför reaktionen med föreningen (2) går mycket snabbare, då stolkonfigurationen av (2) placerar atomerna antiperiplanalt, med orbitalerna orienterade.
Att avgöra vilken reaktion som sker snabbare utifrån steriskt hinder, går det med, även om det i princip kommer tillbaka till orbitaler. För ämne (2) är vätena på både kol 2 och 6 exponerade åt samma håll, i samma plan och borde vara åtkomliga för basen. Det gäller även för ämne (1) i stolkonfigurationen, men där stämmer inte vinklarna för bildningen av pi-bindningen. Ämnet kan med energi fås att vibrera till en konfiguration där atomerna hamnar periplanärt och reaktionen kan ske, men återgår då gärna tillbaka till stolen där reaktionen inte sker.
Basens två isopropylenheter gör den steriskt hindrad, vilket leder till att den inte kan komma åt alla protoner i ämnet lika väl. Nu skiljer det inte dramatiskt mellan vätena på kol 2/6 i (2), men vätet på kol 6 är lättare att komma åt. Så jag skulle tro att det är vätet på kol 6 som basen tar, med följden att pi-bindningen skapas mellan kol 1-6. Motsvarande enligt Hoffmans regel.
mag1 skrev:Ja en E2 reaktion borde ske, med elimination av kloridjonen. Och i cis-konfigurationen (mellan kol 1 och 4) sitter kloratomen antiperiplanalt till inte vara en utan två väteatomer, på kol 2 (med metylgruppen) respektive 6. Det finns m.a.o. redan en chans för överlapp mellan den antibindande sigma-orbitalen hos klor, till de bindande sigma-orbitalerna från C-H bindningarna på kol 2/6 från början, vilket borde försvaga både C-H och C-Cl bindningarna.
Detta skulle fungera som motivation till varför reaktionen med föreningen (2) går mycket snabbare, då stolkonfigurationen av (2) placerar atomerna antiperiplanalt, med orbitalerna orienterade.
Att avgöra vilken reaktion som sker snabbare utifrån steriskt hinder, går det med, även om det i princip kommer tillbaka till orbitaler. För ämne (2) är vätena på både kol 2 och 6 exponerade åt samma håll, i samma plan och borde vara åtkomliga för basen. Det gäller även för ämne (1) i stolkonfigurationen, men där stämmer inte vinklarna för bildningen av pi-bindningen. Ämnet kan med energi fås att vibrera till en konfiguration där atomerna hamnar periplanärt och reaktionen kan ske, men återgår då gärna tillbaka till stolen där reaktionen inte sker.
Basens två isopropylenheter gör den steriskt hindrad, vilket leder till att den inte kan komma åt alla protoner i ämnet lika väl. Nu skiljer det inte dramatiskt mellan vätena på kol 2/6 i (2), men vätet på kol 6 är lättare att komma åt. Så jag skulle tro att det är vätet på kol 6 som basen tar, med följden att pi-bindningen skapas mellan kol 1-6. Motsvarande enligt Hoffmans regel.
Tack snälla för denna superbra förklaring!
För all del, kul att få en anledning till att fundera lite själv, och att det gav något.
