3 svar
143 visningar
lara.mohamad.04 är nöjd med hjälpen
lara.mohamad.04 2
Postad: 24 nov 2020 11:47

Laborationsrapport- hur skriver man en bra?

Har förskt att skiva en laborationsrapport men fattar verkligen inte hur den ska se u egentligen. Första gången jag gör det. 

Laborationsrapport - Ångbildningsentalpi För Kväve 
 
Sammanfattning:   
Under laborationen ska man bestämma den så kallade ångbildningsentalpin för kväve genom en kopparvikt. Kopparbiten kommer genom sin temperatur tillföra energi till det flytande kvävet som har en starttemperatur på så kallt som –196 Celsius grader. Detta sker genom att vi sänker ner kopparbit genom en tråd i en bägare med flytande kväve. 
 
Inledning:  
Syftet med laborationen är att bestämma ångbildningsentalpin för flytande kväve. Det behandlar alltså en konstant (C) som betecknar mängden energi som krävs för att förånga 1kg av ett visst ämne (i detta fall flytande kväve). Detta kan beräknas genom en specifik formel där C=E/M som man får om man bryter ut C från följande formel: E=C*M.  
Då (E), den specifika värmekapacitet är antal Joule (J) som krävs för att värma upp 1 kg av ett ämne en grad Celsius. (m) betecknar massan av ämnet som värms.  
Eftersom denna laboration undersöker hur kvävets temperatur ökade i samband med värmetillförseln från metallbiten (koppar) kan det underlätta att tänka att den mängd värmeenergin kopparbiten avger är i praktiken densamma energi som kvävet tar upp.  
 
Teori (hypotes): 
Det som händer när vi tillför energi (värme) är att kvävet kommer bli varmare och börja koka. Desto längre tid man ansätter energi desto varmare blir kvävet.  När kvävet börjar koka kommer temperaturen stanna vid en viss nivå trots att energin fortfarande genereras. När kvävet börjar koka kraftigt börjar det förångas. Man kan säga att det kostar mycket energi att få ett ämne att övergå till en annan fas. Eftersom vi ska beräkna hur mycket energi det krävs att förånga 1 kg av kväve så kommer det vara svårt att veta när man sluta tillföra energi och. Dvs lyfta upp tråden med kopparbiten. 
 
Material: 
Flytande kväve 
Frigolitbägare  
Kopparbit 
Tråd 
Termometer 
Våg med precision 0,1 g 
 
Utförande : 
För at bestämma temperaturen av kopparbiten antar vi att den har samma temperatur som finns omkring i rummet. Detta mäts genom en termometer som visar antal grader (i detta fall Celsius, C) 
En metallbit av koppar ställs på en våg med precisionen 0,1g. Massan ska sedan antecknas. 
I en bägare av frigolit fylls med en mängd flytande kväve. Kvävet inklusive bägarens massa mäts med en våg med precision 0,1g.  Massan (m1) 
Sedan sänks ner hela kopparbiten i frigolitbägaren samtidigt som den fortfarande står på vågen. Kopparbiten hålls upp genom en tråd och centreras i mitten för att undvika kontakt med bägarens ytor.  
Efter ett tag börjar kvävet koka kraftigt på grund av energitillförseln från kopparbiten. När den kraftiga kokningen upphör lyfts kopparbiten ur frigolitbägaren och läggs åt sidan.  
Den återstående massa av kväve inklusive bägaren vägs sedan återigen vågen visar (m2) 
Av två massorna avgörs mängden kväve som förångats under kokningen (m1) - (m2) =mkväve 
Eftersom rumstemperaturen tidigare antecknats kan skillnaden i grader mellan rumstemperatur och temperatur för flytande kväve i normaltluftryck beräknas.  
T1-T2  = ΔT 
Genom en tabell slås den specifika värmekapacitet (C) för metallbiten (koppar) upp.  
Värdet används sedan för att beräkna den energi som metallbiten tillfört genom formeln: 
 E=C*mcu* ΔT.  
Resultatet av c kunde nu brytas ut genom formeln och beräknas = C = E / m 
 
Resultat: 
För att beräkna ångbildningsentalpin användes formeln: 
Ck= E / m 
Och för att räkna ut detta tar vi hjälp av övriga värden som samlats ihop under laborationen.  
( massan av kopparmetallen ) mcu = 0,028kg 
Massan av bägare inklusive kväve innan kokning) m1=0,0841kg 
Massan av bägare inklusive kväve efter kokning) m2=0,08372kg 
m1- m2 = mk = 0,0841 – 0,08372 = 0,0133kg 
(Temperaturen av kopparmetall) T1= 19,4 C 
( Temperaturen för kväve i normaltlufttryck ) T2 =  -196 C 
( Temperaturskillnadens ) ΔT = T1 - T2 = 215,4 C 
( Specifikvärmekapacitet för kopparmetallen  ) C = 0,39KJ 
Alltså tillför kopparmetallen energin, E = c * mcu * ΔT 
 E = 390J * 0,024kg * 215,4 0C = 2083,3488   = 2,3 kJ 
Bryter ut specifik ångbildningsentalpi för kväve = ck = E/m 
Ck = Den energi som krävs för att förånga 1kg kväve.  
 
Analys och diskussion: 
Resultatet av laborationen visar enligt våra beräkningar att kvävets ångbildningsentalpi är 156,6J/k. Den egentliga ångbildningsentalpins värde är 199kJ/kg vilket ger ett relativt fel på 20% skillnad från ideal värdet.  
Det finns diverse olika felkällor som med sannolikhet gjort att vårt resultat skilja sig märkbart från tabellvärdet. Den största felkällan beror på att vi under laborationens gång behövde fylla på med nytt kväve och byta kopparbit. När kvävet fylldes upp igen tog laboranter inte noggranna anteckningar på massan av det nya kvävet. 
En annan felkälla är att den nya kopparbiten mättes inte temperaturen på. Vi gick efter gamla temperaturvärdet i våra beräkningar vilket i själva fallet är fel. Med tanke på att den nya kopparbiten förvarades på ett bord och runt omkring i laborationssalen hade det hunnit bli kallare när övriga arbetade med ämnet. Rumstemperaturen måste ha sjunkit än vad den var innan vi började och på så sätt måste värdet av kopparbitens temperatur också blivit fel.  

ProfessorX1 42 – Avstängd
Postad: 25 nov 2020 00:43

Om du inte redan lämnat in denna labb så kommer du få plagiat då du skrivit det du inte har lämnat in än på nätet. 

lara.mohamad.04 2
Postad: 25 nov 2020 01:53

Lämnade in efter. Tänkte inte så långt😖

Smaragdalena Online 57685 – Lärare
Postad: 25 nov 2020 17:26

Om din lärare anklagar dig för fusk bör de vara lätt för dig att bevisa att det här är ditt konto - du har ju skrivit texten själv.

Svara Avbryt
Close