Laddning mellan sfär och skal
Varför övergår laddningen helt till skalet?

Lite förenklat. De positiva laddningarna repellerar varandra och vill därför sprida ut sig så långt från varandra som möjligt. När det yttre skalet blir tillgängligt så flyttar alla laddningar dit för att komma så långt som möjligt från varandra.
Mera tekniskt. Laddningarna på det yttre skalet ger inte upphov till något fält innanför skalet. Endast laddningarna på inre sfären bidrar till fältet mellan sfären och skalet. Fältlinjerna går från sfären till skalet. Så länge som det finns laddning på sfären så har denna således en högre potential än skalet och detta driver en ström från sfären till skalet. Detta upphör först då all laddning lämnat sfären.
Okej, men varför kan man inte göra som i fallet med då två kulor kommer i kontakt med varandra? Addera deras laddningar och sedan dividera med 2?
Anonym_15 skrev:Okej, men varför kan man inte göra som i fallet med då två kulor kommer i kontakt med varandra? Addera deras laddningar och sedan dividera med 2?
För att den situationen med två likadana metallkulor i kontakt med varandra är symmetrisk. Klart de ska ha en symmetrisk laddningsfördelning.
Okej, alltså för alla föremål som inte är symmetriska måste man utgå från själva fördelningen med hänsyn till laddningsfördelning?
Ja, det allmänna fallet är svårt. Till exempel om de två kulorna som är i kontakt med varandra är olika stora. Man vet bara att de har samma potential när ledande föremål är i kontakt med varandra.
Okej, tack! Skulle du också kunna förklara varför kulan i detta fall blir oladdad och bägaren laddad? Vad är det som sker med laddningarna? Bör inte positiva laddningar förflyttas till bägaren från kulan och göra den positiv?

Anonym_15 skrev:Okej, tack! Skulle du också kunna förklara varför kulan i detta fall blir oladdad och bägaren laddad? Vad är det som sker med laddningarna? Bör inte positiva laddningar förflyttas till bägaren från kulan och göra den positiv?
Det är samma som ovan: slutsituationen är att laddningen befinner sig på utsidan av ledaren.
Men egentligen mest vid hörnen och vid den övre skarpa randen:
(Där jag ritade fem eftersom kulan började med fem.)
