Laplacetransform till en styckvis funktion



Hej!
Jag stötte på ett litet problem på slutet av denna beräkning när jag kommer fram till allt detta mha en del korrigeringar. Hur ska man göra när när man har både u(t-1) samt en faktor framför som är förskjuten också?
Använd formelbladet du visade i en annan tråd
Tänk på att är om . Vidare är då
Edit: Fixade
Jag använde formelbladet och trixade runt lite. Detta är vad jag får. Får man göra på det sättet också? Mitt f(t)=(t-1)^2 i första termen och sen (t-1) i andra termen. Facit får på slutet samma svar men ett svar med + 1/s^2 också istället för minus

Du skall väl hitta transformen till (t2 - t)U(t-1) här.
Tänk dig den funktion g sådan att g(t-1) = t2 - t. Vad är g?
Då skall du beräkna transformen till g(t-1)U(t-1). Den blir e-sL(g(t))(s).
Jag förstår inte dina räkningar. Den röda inringade termen ska bli , den blå inringade termen ska bli . Jag tror du fokuserar på den röda inringade delen? Eventuellt dyker sedan den blå inringade delen upp från ingenstans (se mina frågetecken). Tänk på att du måste hitta funktionen av från enligt formelbladet. Det känns som att du konstant hoppar över det steget.

För den blå inringade delen gäller att
D4NIEL skrev:Jag förstår inte dina räkningar. Den röda inringade termen ska bli , den blå inringade termen ska bli . Jag tror du fokuserar på den röda inringade delen? Eventuellt dyker sedan den blå inringade delen upp från ingenstans (se mina frågetecken). Tänk på att du måste hitta funktionen av från enligt formelbladet. Det känns som att du konstant hoppar över det steget.
För den blå inringade delen gäller att
Det kanske är tydligare om jag visar hela min beräkning. Det är alltså sista raden jag vill ta L på. Vi har ju e^-s*L[(t-1)^2] fån första termen när vi använder den där regeln och man kan ju utveckla så att vi har e^-sL[t^2-2t+1]. sen har vi e^-s(L[t^2]-2L[t]+L[1]) och sen gör vi likadant på andra termen L[(t-1)u(t-1)] och kikar på formelbladet. Det är så jag har gjort.

PATENTERAMERA skrev:Du skall väl hitta transformen till (t2 - t)U(t-1) här.
Tänk dig den funktion g sådan att g(t-1) = t2 - t. Vad är g?
Då skall du beräkna transformen till g(t-1)U(t-1). Den blir e-sL(g(t))(s).
Ja det är ju det jag har gjort. g(t)=(1-t)^2 för ena termen och g(t)=t-1 för andra termen.
Om vi fokuserar endast på den första (röda) termen har du kommit fram till att du vill Laplacetransformera
Sätter vi då står det alltså:
Använder vi formel (4) från formelbladet du visade i en annan tråd får vi
för den röda termen, är du med?
D4NIEL skrev:Om vi fokuserar endast på den första (röda) termen har du kommit fram till att du vill Laplacetransformera
Sätter vi då står det alltså:
Jag förstår inte varför man sätter g(t)=t^2. Jag såg att någon gjorde på det sättet på youtube utan någon förklaring och jag förstår inte logiken och ser ej sambandet. Jag är med på den biten med e^-s för det är exakt det någon på youtube gjorde och fick sen den där 2/s^3. är målet att skapa en funktion så att det är g(t-1)=t^2-t ? Om man multiplicerar t med (t-1) så får man ju t^2-t.
En annan sak som förvirrar mig också är att du tar g(t)=t^2 och säger att det står L[g(t-1)u(t-1)], jag förstår inte var du hämtar g(t-1) ifrån när du började med g(t)=t^2.
Om du vill ta en genväg kan du direkt försöka hitta en funktion sådan att uppfyller
Om du vill fortsätta på din lösning ska du hitta en funktion sådan att
Varför man vill göra så beror på att formelbladet har formeln (4) på den formen

Du vill transformera
Sätter vi samt får vi det du vill transformera på formen
Eftersom då blir Är du med?
Det viktiga är alltså att försöka skriva om det du vill transformera så du kan använda formelbladet.
D4NIEL skrev:Om du vill ta en genväg kan du direkt försöka hitta en funktion sådan att uppfyller
Om du vill fortsätta på din lösning ska du hitta en funktion sådan att
Varför man vill göra så beror på att formelbladet har formeln (4) på den formen
Du vill transformera
Sätter vi samt får vi det du vill transformera på formen
Eftersom då blir Är du med?
Det viktiga är alltså att försöka skriva om det du vill transformera så du kan använda formelbladet.
Nej jag är tyvärr inte med alls på varför f(t-1)=(1-t)^2 samt varför vi sätter f(t)=t^2 . jag är med på att vi vill få något på formen f(t-1)u(t-1)=e^-sF(s)
I din lösning kom du fram till att du vill transformera
Vad i det uttrycket ska motsvara om du jämför med formelbladet (4)?
D4NIEL skrev:I din lösning kom du fram till att du vill transformera
Vad i det uttrycket ska motsvara om du jämför med formelbladet (4)?
Jag tänker om man sätter f(t)=t^2 så blir f(t-1)=(t-1)^2
Bra, därmed har du samt och kan tillämpa formel (4)
Vi hade alltså ett uttryck som vi skriver om som och för att få skriva om det så måste och . Man kan alltid testa att man gjort rätt genom att sätta in i sin funktion och se att det faktiskt blir .
Det är lätt att blanda ihop saker här eftersom problemets funktion inte är samma som i uppgiftsbladet, samt att formelbladet vill använda som argument till funktionen.
Ibland kan det vara enklare att använda separata variabler och funktioner i problem och formelblad, så minskar risken för sammanblandning.
D4NIEL skrev:Bra, därmed har du samt och kan tillämpa formel (4)
Vi hade alltså ett uttryck som vi skriver om som och för att få skriva om det så måste och . Man kan alltid testa att man gjort rätt genom att sätta in i sin funktion och se att det faktiskt blir .
Det är lätt att blanda ihop saker här eftersom problemets funktion inte är samma som i uppgiftsbladet, samt att formelbladet vill använda som argument till funktionen.
Ibland kan det vara enklare att använda separata variabler och funktioner i problem och formelblad, så minskar risken för sammanblandning.
Men hur skiljer man åt uppgiftsbladets f(t) och sånt så att man inte blandar ihop? Menar du att man borde ange g(t)=b^2 och sen sätta in t-1 i argumentet för att jämföra med formelbladet?