12 svar
289 visningar
Louiger 470
Postad: 24 feb 2020 09:46 Redigerad: 24 feb 2020 10:16

Lim x-> 2

Jag har inte riktigt greppat det här med lim när "x->a" sitter med läroboken men fattar inte ändå. Jag har en uppg (med facit) där jag har hittat en asymptot vid x=2 men skulle vilja bevisa att det verkligen är en asymptot genom att beräkna gränsvärdet.

Lim x-> 2  (1+x+4/(x-2)^2)

Skulle någon kunna visa hur jag ska göra, så jag kanske fattar. Dvs härledning önskas. Pga dyslexi och adhd funkar inte alltid läroböckerna på mig, brukar lära lära genom att göra uppgifter. Lägger upp lösningsförslaget bara för att det inte ska misstas för att vara någon hemuppgift etc.

dr_lund 1177 – Fd. Medlem
Postad: 24 feb 2020 10:14 Redigerad: 24 feb 2020 10:18

limx21+x+4(x-2)2\lim_{x\to 2}1+x+\dfrac{4}{(x-2)^2}

När du närmar dig x=2, innebär det att kvoten växer över alla gränser, dvs f(x)f(x)\to\infty. Detta säger oss,att linjen x=2 är en lodrät asymptot.

Louiger 470
Postad: 24 feb 2020 10:17 Redigerad: 24 feb 2020 10:17
dr_lund skrev:

limx21+x+4(x-2)2\lim_{x\to 2}1+x+\dfrac{4}{(x-2)^2}

Det är precis de jag undrar över!

Har du möjlighet att visa?

dr_lund 1177 – Fd. Medlem
Postad: 24 feb 2020 10:19 Redigerad: 24 feb 2020 10:19

Gör direktinsättning av x=2 i kvoten. Vi får noll i nämnaren. Signalerar om en lodrät asy.

Louiger 470
Postad: 24 feb 2020 10:37 Redigerad: 24 feb 2020 10:41
dr_lund skrev:

Gör direktinsättning av x=2 i kvoten. Vi får noll i nämnaren. Signalerar om en lodrät asy.

Gissar att jag inte behöver ta hänsyn till x som då -> inf eftersom (x-2) är upphöjt till 2 och därmed växer snabbare än x. Men borde det inte gå att bevisa, skulle vilja göra det. 

 

Här är ett exempel från boken. 

Jroth 1191 – Fd. Medlem
Postad: 24 feb 2020 10:47 Redigerad: 24 feb 2020 10:50

För att få lite känsla för funktionen kan det vara nyttigt att manuellt låta x gå mot två.  Vi börjar med x=1.8 och går sedan närmare och närmare.

f(1.8)=102.8

f(1.9)=402.9

f(1.99)=40003

f(1.999)=4000000


Redan på avståndet 0.001 från x=2 har f(x) vuxit sig väldigt stor. Orsaken är att uttrycket (x-2) som finns i nämnaren går mot 0.

Vertikala asymptoter kan bara finnas bland definitionsmängdens ändpunkter och bland diskontinuitetetspunkter.

En vertikal asymptot kan INTE finnas i en punkt där funktionen är kontinuerlig.

Eftersom din funktion är diskontinuerlig i x=2 och dessutom går mot oändligheten i just denna punkt har du en vertikal asymptot i x=2.

dr_lund 1177 – Fd. Medlem
Postad: 24 feb 2020 11:13 Redigerad: 24 feb 2020 11:15

Definition av oegentligt gränsvärde:

f(x)f(x)\to\inftyxax\to a om det för varje tal M finns ett tal δ>0\delta >0 så att f(x)>Mf(x)>M med

0<|x-a|<δ0<|x-a|<\delta.

Louiger 470
Postad: 24 feb 2020 13:14
Jroth skrev:

För att få lite känsla för funktionen kan det vara nyttigt att manuellt låta x gå mot två.  Vi börjar med x=1.8 och går sedan närmare och närmare.

f(1.8)=102.8

f(1.9)=402.9

f(1.99)=40003

f(1.999)=4000000


Redan på avståndet 0.001 från x=2 har f(x) vuxit sig väldigt stor. Orsaken är att uttrycket (x-2) som finns i nämnaren går mot 0.

Vertikala asymptoter kan bara finnas bland definitionsmängdens ändpunkter och bland diskontinuitetetspunkter.

En vertikal asymptot kan INTE finnas i en punkt där funktionen är kontinuerlig.

Eftersom din funktion är diskontinuerlig i x=2 och dessutom går mot oändligheten i just denna punkt har du en vertikal asymptot i x=2.

Jo att de går mot oändligheten och som du skriver fattar jag. Problemet är att jag skulle vilja bevisa det typ genom instängning eller något liknande och verkligen bevisa det. På en tenta hade det inte räkt att visa "manuellt" utan bevis krävs ibland för poäng.

Louiger 470
Postad: 24 feb 2020 13:23
dr_lund skrev:

Definition av oegentligt gränsvärde:

f(x)f(x)\to\inftyxax\to a om det för varje tal M finns ett tal δ>0\delta >0 så att f(x)>Mf(x)>M med

0<|x-a|<δ0<|x-a|<\delta.

Det är så som du skriver som det står i boken, men det är just hur jag använder det jag skulle vilja ha hjälp med. Så om någon som förstår hade kunnat använda det i just detta exempel så att jag på så vis också kanske fattar vad som egentligen står i boken, hade jag varit väldigt tacksam! Det är inget som krävs för denna extenta som jag har löst. Jag använder denna bara som exempel för vad det är jag inte förstår i läroboken och jag tänker om någon kan visa hur jag använder det i denna uppg så kanske jag kan förstå det som står i boken. Inveklat, men jag förstår bäst genom att räkna inte genom bokens text som jag bara blir hjärntrött av. Kan någon visa hur man använder det som står i boken kanske jag kan fatta innebörden.

dr_lund 1177 – Fd. Medlem
Postad: 24 feb 2020 13:55 Redigerad: 24 feb 2020 14:23

f(x)=x3-3x2+8(x-2)2f(x)=\dfrac{x^3-3x^2+8}{(x-2)^2} efter omskrivning på gemensam nämnare.

Om du gör direktinsättning av x=2 i bråket, får du 40\dfrac{4}{0}.

Notera att gränsvärdet limx2f(x)\lim_{x\to 2}f(x) inte existerar (ändligt).

I det praktiska räknandet, är detta oftast tillräcklig motivering.

Om du vill använda definitionen, måste man ofta uppskatta täljaren. Det kan vara lite trixigt.

Louiger 470
Postad: 24 feb 2020 14:07
dr_lund skrev:

f(x)=x3-3x2+8(x-2)2f(x)=\dfrac{x^3-3x^2+8}{(x-2)^2} efter omskrivning på gemensam nämnare.

Om du gör direktinsättning av x=2 i bråket, får du 4\dfrac{4}{\infty}

Jo det fattar jag med, men jag skulle vilja förstå hur man bevisar det. Tex på det sätt du skrev om tidigare. På en tenta räcker det inte med att täljaren är en konstant och att nämnaren går mot noll vilket gör att allt går mot oändligheten, det fattar jag, men behöver kunna bevisa det och det är det jag behöver lära mig. Hade någon kunnat visa hur man bevisar hade jag varit väldigt tacksam. Det vill säga med riktigt exempel. 

dr_lund 1177 – Fd. Medlem
Postad: 24 feb 2020 14:30 Redigerad: 24 feb 2020 14:32

Alternativt, om du jobbar med f(x)=1+x+4(x-2)2f(x)=1+x+\dfrac{4}{(x-2)^2}. Vi vet att då x>2, så gäller 1+x >3, dvs

f(x)>3+4(x-2)2f(x)>3+\dfrac{4}{(x-2)^2}. Kanske denna tanke kan leda dig nånvart?

Jroth 1191 – Fd. Medlem
Postad: 25 feb 2020 03:42 Redigerad: 25 feb 2020 03:55
Louiger skrev:

Problemet är att jag skulle vilja bevisa det typ genom instängning eller något liknande och verkligen bevisa det. På en tenta hade det inte räkt att visa "manuellt" utan bevis krävs ibland för poäng.

Enligt räknereglerna för gränsvärden är

limx2f(x)=limx21+x+4(x-2)2=limx2(1)+limx2(x)+limx2(4(x-2)2)lim_{x\to 2} f(x)=\lim_{x\to 2} \left(1+x+\frac{4}{(x-2)^2} \right ) = \lim_{x\to 2} (1)+ \lim_{x\to 2} (x)+\lim_{x\to 2}(\frac{4}{(x-2)^2})

limx2f(x)=1+2+limx2(4(x-2)2)lim_{x\to 2} f(x) = 1+2 + lim_{x\to 2} (\frac{4}{(x-2)^2})

Som dr_lund påpekade gör den sista termen att hela f(x) eventuellt antar ett oegentligt gränsvärde eftersom \infty inte är ett tal, något vi gör en stor sak av genom att undvika lim\lim-beteckningen.

Den sista termen kan eventuellt hanteras trivialt om vi känner till regeln att

1g(x)\frac{1}{g(x)}\to\inftyxx0x\to x_0 om g(x)>0g(x)>0 och g(x)0g(x)\to 0xx0x\to x_0

Känner man inte till räknereglerna för oegentliga gränsvärden kan man bevisa att det till varje tal M finns ett tal δ>0\delta>0 sådant att f(x)>4(x-2)2>Mf(x)>\frac{4}{(x-2)^2} >M för alla de x i DfD_f i en omgivning runt 2 för vilka |x-2|<δ|x-2|<\delta

I en omgivning runt 2, gäller nämligen för varje tal M att 4(x-2)2>1(x-2)2>M\frac{4}{(x-2)^2}>\frac{1}{(x-2)^2}>M så länge vi håller avståndet |x-2|<1M|x-2|<\frac{1}{\sqrt{M}}, dvs vårt δ(M)\delta(M).

Svara Avbryt
Close