14 svar
1181 visningar
Katarina149 7150
Postad: 16 feb 2021 20:51

Lufttryck

Normalt lufttryck anges ofta som 760 mm Hg eller 760 torr, eftersom lufttrycket motsvarar vätsketrycket hos en 760 mm hög kvicksilverpelare. Densiteten för kvicksilver är 13,55 g/cm3. Hur hög skulle en motsvarande vattenpelare vara?

F/A=p 

m*9.82/ (b*0.76)=13 550

Vet ej hur jag ska tänka .

Ture Online 9510 – Livehjälpare
Postad: 16 feb 2021 21:32

vattnets densitet är 0,997 g/cm3

760 mm Hg med en viss basarea A har volymen A*760, massan A*760*13,55 och tyngden  760*13,55*A*g, motsvarande vattenpelare med samma basarea har höjden x och tyngden  x*0,997*A*g, dessa två tyngder ska vara lika stora.

Alltså gäller:  760*13,55*A*g = x*0,997*A*g . Nu är det bara att lösa ut x.

Katarina149 7150
Postad: 16 feb 2021 21:37

Jag förstår inte vad det är du beräknar? Vilken formel använder du dig av? 

Ture Online 9510 – Livehjälpare
Postad: 16 feb 2021 21:49

Jag var kanske lite kortfattad, 

Vi har en kvicksilverpelare med höjden 760 mm pelaren har en viss area, då vill jag beräkna vilket tryck kvicksilverpelaren utövar. Tryck är kraft/Area.

Kraften fås som massan*g, dvs kvicksilvrets massa, som vi får genom att beräkna kvicksilvrets volym och multiplicera med densiteten.

Kvicksilvrets volym är basytan*höjden, basytan känner vi inte utan vi kallar den A.

Alltså blir volymen  760*A

massan blir därmed 760*A*13,55, och tyngden 760*A*13,55*g

Om vi vill ha en vattenpelare som har exakt samma tyngd måste vi anta att höjden är x, densiteten känner vi (0,997) alltså blir tyngden för vattnet x*0,997*A*g

Så var resonemanget bakom ekvationen

760*13,55*A*g = x*0,997*A*g   Eftersom A och g förekommer på bägge sidor kan vi förkorta bort dom.

Katarina149 7150
Postad: 17 feb 2021 05:12

Kan illustrera din uträkning med en bild? Det vore enklare att förstå om dunkande förklara med att rita en bild

Smaragdalena Online 76279 – Lärare
Postad: 17 feb 2021 12:52

Här är en bild av Torricellis rör, d v s en skål med kvicksilver med ett slutet rör fyllt av kvicksilver som man har vänt upp-och-ner. Då rinner en del av kvicksilvret ut, men inte mer än att kvicksilverpelaren är 760 mm hög. Denna höjd är lika om du har ett tunt eller grovt rör. Anledningen till att inte allt rinner ut är att luftens tryck trycker på vattenytan.

Om man skulle göra precis samma sak men med ett vattenfyllt rör skulle det fungera precis likadant, men vattenpelaren skulle behöva vara mycket högre eftersom vattnets densitet är lägre än kvicksilvers densitet.

Katarina149 7150
Postad: 17 feb 2021 19:57
Ture skrev:

Jag var kanske lite kortfattad, 

Vi har en kvicksilverpelare med höjden 760 mm pelaren har en viss area, då vill jag beräkna vilket tryck kvicksilverpelaren utövar. Tryck är kraft/Area.

Kraften fås som massan*g, dvs kvicksilvrets massa, som vi får genom att beräkna kvicksilvrets volym och multiplicera med densiteten.

Kvicksilvrets volym är basytan*höjden, basytan känner vi inte utan vi kallar den A.

Alltså blir volymen  760*A

massan blir därmed 760*A*13,55, och tyngden 760*A*13,55*g

Om vi vill ha en vattenpelare som har exakt samma tyngd måste vi anta att höjden är x, densiteten känner vi (0,997) alltså blir tyngden för vattnet x*0,997*A*g

Så var resonemanget bakom ekvationen

760*13,55*A*g = x*0,997*A*g   Eftersom A och g förekommer på bägge sidor kan vi förkorta bort dom.

Är det volymerna du sätter lika med varandra eller?

Smaragdalena Online 76279 – Lärare
Postad: 17 feb 2021 20:12

Nej, tvärsnittsarean A (och tyngdkraften g).

Katarina149 7150
Postad: 17 feb 2021 20:13

Varför ska man ta arean * gravitationskraften?

Smaragdalena Online 76279 – Lärare
Postad: 17 feb 2021 20:41

Jag lånar Tures formuleringar, men numrerar dem, som Yngve brukar göra:

1.Vi har en kvicksilverpelare med höjden 760 mm pelaren har en viss area, då vill jag beräkna vilket tryck kvicksilverpelaren utövar. Tryck är kraft/Area.

2. Kraften fås som massan*g, dvs kvicksilvrets massa, som vi får genom att beräkna kvicksilvrets volym och multiplicera med densiteten.

3. Kvicksilvrets volym är basytan*höjden, basytan känner vi inte utan vi kallar den A.

4. Alltså blir volymen  760*A

5. massan blir därmed 760*A*13,55, och tyngden 760*A*13,55*g

6. Om vi vill ha en vattenpelare som har exakt samma tyngd måste vi anta att höjden är x, densiteten känner vi (0,997) alltså blir tyngden för vattnet x*0,997*A*g

7. Så var resonemanget bakom ekvationen
760*13,55*A*g = x*0,997*A*g   Eftersom A och g förekommer på bägge sidor kan vi förkorta bort dom.

Vilken punkt är det du inte är med på?

Katarina149 7150
Postad: 17 feb 2021 21:42 Redigerad: 17 feb 2021 21:42

Punkt 5 jag förstår inte riktigt som beräknas där

Laguna Online 27808
Postad: 17 feb 2021 21:49

Jag flikar in en jämförelse som kanske hjälper: du har två likadana höga cylindriska glas som står på bordet. I det ena häller du sand upp till ca 5 cm. I det andra häller du vatten. Till vilken höjd måste du hälla vatten i det andra glaset för att det ska utöva samma tryck mot underlaget som det första? Vi kan säga att sand har densiteten 4 g/cm3.

Katarina149 7150
Postad: 17 feb 2021 21:57

p(sand)*g*h=p(vatten)*g*h

(4000kg/m3)*0.05m*9.82=1000kg/m3 * 9.82*h 

h=1/2=0.5 

karam123 180
Postad: 11 feb 18:45

skulle man kunna använda sig av pgh här? efttersom det står vätsketryck?

Ja, om du vill veta trycket en vätskepelare utövar är det 

densitet*höjd*tyngdaccelerationen som ger trycket

Svara Avbryt
Close