Meios
Hej,
Jag håller på att försöka förstå mig på hur meios går till, jag förstår att det har något med reduktionsdelning av celler att göra. Jag har tittat på en video som förklarar men jag blir lite förvirrad. Utifrån vad videon förklarar så har en vanlig kroppscell 46 kromosomer, men för könscellerna måste antalet kromosomer halveras för att befruktning ska gå rätt till.
Det jag inte förstår i videon är att han säger att cellen har en uppsättning av ett kromosompar från mamman och en uppsättning av samma kromosompar från pappan. I hans exempel har han bara 2 kromosompar för att det ska vara enklare att illustrera, trots att vi egentligen har 23 par.
Senare i videon säger han något om att könscellerna nu har bildats efter att ha gått igenom hela processen av reduktionsdelning. Det jag inte förstår mig på är att han först säger att det är en uppsättning kromosompar från pappan och sedan en uppsättning kromosomer från mamman, som att det redan har skett en befruktning. Och senare säger han att könscellen har skapats (alltså äggcell eller spermie) efter reduktionsdelning.
Om min förklaring var oförståelig så länkar jag videon nedan:
https://www.youtube.com/watch?v=mnrhbQCB_B8
Jag hade varit jättetacksam om någon hade kunnat hjälpa mig förstå detta då jag har prov om några dagar.
Det verkar ha skett en hopblandning av kromosompar och kromosomer här. Människor har 46 kromosomer, som i par utgör 23 kromosompar. Ett barn ärver 23 kromosomer från sin mamma, och 23 kromosomer från sin pappa. Dessa 46 kromosomer utgör barnets 23 kromosompar.
För att barnet inte ska få 96 kromosomer, måste vardera förälder bidra med hälften av sina kromosomer. Detta sker genom meios. Wikipedia har nedanstående bild, som illustrerar processen väl:
Meios börjar, precis som mitos, med att cellens DNA kopieras, stadie A. I slutet av stadie A har cellen 46 kromosomer, vardera i två exemplar (en dubblett av varje kromosom), totalt 96 kromatider (en kromatid är i princip en kromosomkopia – ett av två exemplar av en kromosom som nu finns i dubbel uppsättning inför celldelning). Just nu sitter kromatiderna ihop i sina par (tänk dig två kopior som är ihophäftade i mitten).
I stadie B börjar cellen att dela på sig. Nu lägger varje kromosom bredvid den kromosom som kodar för samma sak. I denna process kan kromosomerna utbyta genetiskt material mellan varandra, vilket gör att faderns och moderns kromosomer kombineras. Detta är viktigt, då varje cell annars endast skulle kunna ärva material från en av föräldrarna. När cellen har delat på sig kvarstår då två celler med 23 kromosomer respektive, vardera i dubbel upplaga (46 kromatider).
I stadie C börjar de två celler som bildats i steg B, att dela sig igen. Kromatiderna, som fram tills nu suttit ihop (de ihophäftade kopiorna), delas nu upp när cellerna delar sig. Resultatet blir då fyra celler, som vardera har fått med sig 23 kromosomer, där varje kromosom innehåller en blandning av de gener som värdkroppen har fått från sin biologiska mamma och biologiska pappa.
När en äggcell och en spermiecell förenas vid befruktningen, kombineras vardera cells 23 kromosomer, till 23 kromosompar, och dessa 23 kromosompar är den nya individens genom.
Så när man säger att det är moderns och faderns gener så är det egentligen generna i ens egna celler man tänker på? Det kändes bara förvirrande att det gick från föräldrarnas gener och kromatider till ens egna typ? Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig, jag har lite svårt att förstå vad jag inte förstår haha
Det som sker på bilden sker alltså i ens egna kropp, men man delar upp generna i kromosomerna utifrån från vilken förälder man fått dem från?
Precis! Det är ens egna gener, som man en gång fick från sina föräldrar. :)
Det som sker på bilden sker alltså i ens egna kropp, men man delar upp generna i kromosomerna utifrån från vilken förälder man fått dem från?
Exakt, i stadie A är kromosomerna separerade utifrån förälder, men i stadie B blandas de med varandra. :)
Yessss, skönt att jag hade rätt. Men det med att kromosomerna var separerade från början utifrån förälder, är det fortfarande när fostret utveckals typ? för jag tänker att vi har ju inte de exakta kromosomerna som våra föräldrar har, och att de bara blandas med varandra vid reduktionsdelning? Låter som en lite dum fråga haha, men jag försöker verkligen förstå detta till 100%
Det är absolut inte en dum fråga! Ja alltså ”separerade” är väl att ta i, men de kromosomer vi har är de som vi fått från våra föräldrars könsceller. Dvs. efter att mammas och pappas celler genomgick meios (med medföljande blandning av arvsmassa). De utbyter inte arvsmassa i våra kroppar, förutom när just meios sker (det finns undantag, men det är ovanligt och ingen strukturerad process). Så det man får är en i princip ”mammas kromosomblandning (23 kromosomer)” och ”pappas kromosomblandning (23 kromosomer)”. Dessa två kromosomblandningar vi fick från våra föräldrar blandas ihop först när våra celler ska genomgå meios, för att skapa nya könsceller som sedan bildar våra barn.
Vi kan göra ett tankeexperiment: Låt säga att, en persons kromosompar 3 byter arvsmassa med varandra när personen är sjutton år gammal. Inte genom meios, utan detta sker i personens, säg, hudceller. Alla gener finns kvar, även om de växlat plats från mammas del av kromosom tre till pappas del av kromosom 3.
Det finns inte riktigt något större skäl till att en persons kromosomer skulle byta arvsmassa med varandra under livets gång, förutom när det gäller just könscellerna. Detta eftersom att alla gener finns kvar ändå, så sannolikheten att ”några av mammas och pappas gener byter plats” skulle göra någon skillnad hos individen är nog ganska liten.
Men när det gäller könscellerna ska 46 kromosomer bli 23, och då är det värt att variera vilka gener som cellen får med sig. När inte alla celler får med sig samma kromosomuppsättning, uppstår plötsligt möjligheter att variera innehåller.
Det ska dock sägas att kromosomerna främst syns vid celldelning. När cellen inte delar på sig är arvsmassan inte alls lika fint uppvirad i små kromosomer. Det är först när arvsmassan ska kopieras inför celldelning, som kromosomerna intar sin karaktäristiska form. Ungefär som en förskoleklass - alla barn finns och är enskilda barn hela tiden, men de är lite här och var, involverade i lite olika saker, till dess att förskolläraren behöver samla ihop barnen inför en utflykt.
Tänk på hur din kropp bildades. Ett ägg och en spermie smälte samman, och sedan har de cellerna kopierats (mitos) om och om igen, och nu är du här. Så om alla celler är kopior av äldre celler (med undantag för eventuella mutationer), när skulle ett sådant utbyte kunna ske i någon större skala? :)
Det ska dock sägas att kromosomerna främst syns vid celldelning. När cellen inte delar på sig är arvsmassan inte alls lika fint uppvirad i små kromosomer. Det är först när arvsmassan ska kopieras inför celldelning, som kromosomerna intar sin karaktäristiska form. Ungefär som en förskoleklass - alla barn finns och är enskilda barn hela tiden, men de är lite här och var, involverade i lite olika saker, till dess att förskolläraren behöver samla ihop barnen inför en utflykt.
Jo men det har jag faktiskt hört! Då kallas de väl för Kromatin om inte jag minns fel?
Dessa två kromosomblandningar vi fick från våra föräldrar blandas ihop först när våra celler ska genomgå meios, för att skapa nya könsceller som sedan bildar våra barn.
Jahaa, då förstår jag hur det fungerar!
när skulle ett sådant utbyte kunna ske i någon större skala? :)
Jag förstod inte riktigt din fråga där, utbytet av vad? Celler eller Arvsmassa? Men jag ska försöka! Jag antar att du frågar i vilka fall kroppen behöver göra mer än att kopiera celler för att få fler? Då skulle jag gissa typ om man är gravid? eller på sätt och vis så känns det som att kroppen aldrig behöver göra något mer än att bara göra flera kloner av den första cellen... Och sedan bara att olika delar av generna aktiveras för att göra cellen till en speciell cell, till exempel muskelcell.
KlmJan skrev:Det ska dock sägas att kromosomerna främst syns vid celldelning. När cellen inte delar på sig är arvsmassan inte alls lika fint uppvirad i små kromosomer. Det är först när arvsmassan ska kopieras inför celldelning, som kromosomerna intar sin karaktäristiska form. Ungefär som en förskoleklass - alla barn finns och är enskilda barn hela tiden, men de är lite här och var, involverade i lite olika saker, till dess att förskolläraren behöver samla ihop barnen inför en utflykt.
Jo men det har jag faktiskt hört! Då kallas de väl för Kromatin om inte jag minns fel?
Det stämmer! En minnesregel som man kan använda är att när kromosomer är ungefär som frysta grönsaker - när de ska användas måste värmas upp. Och när kromosomer tinar fås kromatin.
Dessa två kromosomblandningar vi fick från våra föräldrar blandas ihop först när våra celler ska genomgå meios, för att skapa nya könsceller som sedan bildar våra barn.
Jahaa, då förstår jag hur det fungerar!
när skulle ett sådant utbyte kunna ske i någon större skala? :)
Jag förstod inte riktigt din fråga där, utbytet av vad? Celler eller Arvsmassa? Men jag ska försöka! Jag antar att du frågar i vilka fall kroppen behöver göra mer än att kopiera celler för att få fler? Då skulle jag gissa typ om man är gravid? eller på sätt och vis så känns det som att kroppen aldrig behöver göra något mer än att bara göra flera kloner av den första cellen... Och sedan bara att olika delar av generna aktiveras för att göra cellen till en speciell cell, till exempel muskelcell.
Ursäkta, det var mer en retorisk fråga för att illustrera. Du är inne på rätt spår när du skriver om att kopiera den första cellen. Det är bara när könsceller ska skapas som generna från ens föräldrar behöver blandas. Så länge de finns i sin kompletta upplaga (de kromosomblandningar som vi fick från respektive förälder) finns det ingen evolutionär anledning att blanda ihop mammas och pappas respektive kromosomblandningar.
Som du säger - generna i alla celler i våra kroppar (förutom just könscellerna) är identiska (åtminstone om inget gått snett i celldelningen).
Tack så mycket för all hjälp! Även om jag missade att det var en retorisk fråga var det lite rolig att försöka mig på att svara den haha. Så det är inget att ursäkta om:) Återigen. Tack för din hjälp!
Varsågod! Alltid kul att kunna hjälpa till!
Äsch då, det är lätt hänt, särskilt i text! Och du hittade dig in på rätt svar, så det blev ju pedagogiskt perfekt! :)
