0 svar
33 visningar
mrlill_ludde 761
Postad: 14 apr 2019 Redigerad: 14 apr 2019

Nationalekonomi, en del av mina konstiga uppigifter jag postar ibland.

Frågan: How would tax incentives influence the equity structures of political enterprises, the budgetary bridges, and the tax state as financial intermediary? 

Tanken: Är att vi ska läsa en bok's vissa kapitel för att således besvara frågan.

Boken är:  Wagner, Richard E., Fiscal Sociology and the Theory of Public Finance, Cheltenham: Edward Elgar, 2007. chap 5-8 

Det jag har summerat från bokens kap är: 

-----------------------------------------------------------------

Ch5: Politiska företag är etablerade på torget med lagstiftningsgodkännande. Att prata om lagstiftningsgodkännande är emellertid inte att tala om någon verkställande person att välja, utan snarare att tala om resultatet av en polycentrisk process som innebär en övergående uppsättning av deltagare vars handlingar är uppbyggda av parlamentariska regler. Medan de olika ledamöterna i en lagstiftande församling oftast beskriver detaljer om företagsstrukturen, föredrar de att arbeta på torget, det är också rimligt att anta att de här medlemmarna i allmänhet är överens om att en stark offentlig torg är bättre än en anemisk. Även om det kan finnas en intensiv kontrovers bland medlemmar i en lagstiftande församling över vilka särskilda företag att stödja och hur fullständigt ligger bakom denna motsättning kommer en allmän önskan att vara en del av en expanderande snarare än en avtalsslutande lagstiftare. Det finns inget äkta alternativ att vara en del av en statisk lagstiftare. Ett misslyckande att försöka expandera är ett val att kontrakta genom att förlora till konkurrenter som vill expandera. Någon som vill se lagstiftaren göra mindre affärer i allmänhet är osannolikt att lockas för att söka en lagstiftningsplats i första hand. Det är osannolikt att investerare och andra anhängare i landet kommer att söka ett sådant säte i andra hand och för det tredje , är det osannolikt att det kommer att bli framgångsrikt inom lagstiftaren även om det väljs till det. Alla företag medför lagproduktion.

 

 

ch: 6:

Alla företag, oavsett om de är organiserade på torget eller på torget, har sitt ursprung i en entreprenörsvisning. För att företaget ska lyckas måste det utveckla organisatoriska arrangemang som underlättar e fektiv teamproduktion. An important part of this is the ability to generate revenue sufficient to keep the team intact when resource owners can move their resources to other teams. Politiska företag måste skapa höga intäkter för att täcka kostnaden för att tillhandahålla sina tjänster. Den där kostnaden also includes both the costs of labor and capital efforts and a return to corporate sponsors. There are just two ways to say the same thing for coverage and maximization of profits for companies organized in the square and for those organized in the square. Much of the revenues to support political companies come from taxation, whereas market-based companies derive most of their revenue directly from consumers through prices. Denna distinktion om inkomstkällor och företagsformer är dock en fråga om grad och inte något kategoriskt. Many political companies take their revenues directly from prices that customers pay. Till exempel kan en politiskt organiserad park debitera inträdesavgifter. Alternativt kan en statlig myndighet sälja sina publikationer. In addition, a large number of market-based companies generate significant revenue from taxation: all market-based companies that deal with a political company do so. However, for most revenues, the estimate of tax revenues is the main source of political companies.

 

ch7:

Fram till den här tiden i boken har en demokratiskt utformad allmän torg behandlats som en enda parlamentarisk församling där politiskt sponsrad förmedling sker mellan politiska entreprenörer och medborgare. Denna formulering identifierar emellertid inte parlamentariska församlingen som torget. Snarare är denna sammansättning inom det offentliga torget, med deltagande inom torget, liksom med torget, öppet för alla. Offentliga torget representerar helt enkelt vår icke-solipsistiska karaktär, vilket leder på olika sätt att intressera sig för varandras aktiviteter, både värre och bättre. Parlamentsförsamlingen är inbäddad på torget men är inte själv den offentliga torget.1 Denna formulering kartlägger en erfarenhetsvärld där människor är anslutna till en parlamentarisk församling. Men de flesta människor i demokratiskt organiserad politik upplever världen genom kontakter med flera parlamentariska församlingar. Människor möter typiskt flera enheter av fragmenterade och överlappande regeringar, som var och en har viss förmåga att agera utan riktning från andra regeringar. Till exempel inom det territorium som omfattas av någon särskild nationell regering kan ett antal provins- eller statsregeringar också existera, liksom fler lokala myndigheter som län, städer och prefekturer. Det finns också många regeringar som har bildats för särskilda ändamål, men arbetar ändå oberoende av alla andra enheter i regeringen. I Förenta staterna är exempelvis de mest signifikanta av dessa andra regeringsenheter skoldistrikt. Men det finns också enheter av regeringen för att hantera flodkontroll, transportplanering.

 

ch8:

Systemdesignen eller den teleologiska inriktningen mot offentlig finansiering tolkar dess syfte, staten, som att ingripa i ekonomin för att ändra resursallokeringarna som annars skulle ha resulterat. Den huvudsakliga artikuleringen av denna orientering är Richard Musgraves (1959) avhandling Theory of Public Finance. Musgrave presenterade ett trefaldigt analytiskt schema för statligt ingripande som har lagt grunden för fi nal teoretisering sedan dess. Musgrave konceptualiserade staten som att utföra sina uppgifter inom en treparts budgetram vars element var fördelning, distribution och stabilisering. Dikotomin mellan fördelning och distribution är fortfarande i full spelning i modern fi nal teori. Intresset för stabilisering genom fiaskipolitiken lever också fortfarande, förutom att det nu behandlas som ett ämne för makroteoretisering och inte för fi-teteorientering. Den teleologiska inriktningen mot offentlig ekonomi har ett spegelbildsrelation med välfärdsekonomins teori. Den senare sammanfattas av två teoremärken. Den första hävdar att konkurrenskraftiga resursfördelningar är Pareto e fi fi cient. Den andra teorem hävdar att en Pareto-e fi fi cient allokering kan omvandlas till en alternativ Pareto-e fi fi cient-fördelning genom en uppsättning schablonbelopp och överföringar. Denna två-stämma ram för välfärdsekonomi kartläggs direkt i en konceptualisering av offentliga finanser när det gäller fördelande och distributionsgrenar. Det territorium som ska fördelas av tilldelningsgrenen är det territorium där välfärdsekonomins första teori inte lyckas hålla. I närvaro av sådana påstådda misslyckanden framförs olika argument som stater bör använda sina budget- och regleringssystem.

---------------------------------------

Någon som vill hjälpa mig förstå frågan i förhållade till det boken skrev?

Jag tycker det är rätt svåra ord (både svenska och engelska) tyvärr har jag inte den engelska översättningen. Jag är jätteöppen för att diskutera och så, men behöver bara komma igång - få en knuff. 

 

Haha, och om det blir bra av det hela, kanske jag kan fortsätta posta de andra frågorna. Gud, detta är en nek kurs på kandidatnivå. Mkt mkt svårt........ 

Svara Avbryt
Close