3 svar
71 visningar
pluggizz 14 – Fd. Medlem
Postad: 15 mar 2021 17:55

Nedsatt lungfunktion

Hej! 

Är det någon som skulle kunna förklara vad som händer med en person som har nedsatt lungfunktion. Även exempel på sjukdomar osv som kan orsaka nedsatt lungfunktion. 

Jag har ganska bra koll på vad som händer och hur det fungerar vid KOL men annars har jag svårt att förstå. Tacksam för svar!

mag1 8971
Postad: 15 mar 2021 19:50

Har du tittat på 1177.se?

pluggizz 14 – Fd. Medlem
Postad: 15 mar 2021 20:02

Ja, däremot skulle jag vilja veta det lite mer ingående om vad som händer. T.ex hur det påverkar gasutbytet och annat.

mag1 8971
Postad: 15 mar 2021 20:45

Orsaken till den nedsatta lungfunktionen skiljer sig mellan bakgrunderna till nedsättningen. Den kan bero på permanenta skador lungans finare luftrör (bronkiolerna) och alveolerna - som då delvis ersätts av annan vävnad som inte deltar i gasutbytet. Även skador på kontrollen av andningsmuskulaturen påverkar lungfunktionen, även övergående spräckta revben, muskelskador (men dessa brukar läka ut).

Skador på vävnaden kan uppstå p.g.a t.ex.: nedärvd sjukdom, emfysem p.g.a. rökning/luftföroreningar, cancer (många olika former), stendammslunga, skador från asbest (stendammslunga och/eller mesothelioma), brandskada, kemiska ämnen som lösningsmedel, sura/basiska gaser), stridsgaser (senapsgas, fosgen), industriellt använda ämnen som klorgas...

Infektionssjukdomar kan resultera i permanenta skador i lungvävnaden, från tex. bakterier som ger upphov till tuberkulos, lungpest. Virussjukdomar t.ex. SARS, SARS-CoV2.

 

Om lungvävnaden utsätts för något främmande och eller skadligt, blir vävnaden inflammerad och immunförsvaret mobiliseras samt en läkande process startas. Lungans alveoler är supertunna och känsliga. Om de celler i alveolerna som sköter gasutbytet blir för skadade eller om inflammationen fortsätter kommer en del av dessa celler att ersättas med annan vävnad, som inte deltar i gasutbytet. Det kan vara t.ex. svampartad- eller bindvävsliknande vävnad, som stoppas in för att lappa just den delen av lungan där skadan finns. En del av lungan kan liknas med ett blomkålshuvud, där stammen motsvarar den del som sitter i luftröret, med massor av förgreningar och i slutändan massor av rundande knoppar. Där knopparna motsvarar alveolerna där gasutbytet sker. När väggarna skadas och ersätts kommer fler knoppar att slås ihop, till strukturer med mindre sammanlagd yta, som omsluter en större volym gas. Den ursprungliga knoppiga strukturen går (oftast) inte att återskapa.

Detta leder till att den sammanlagda ytan av celler som kan delta i gasutbytet minskar, och då gasutbytet är proportionellt till ytan (viss mängd gas per mm2) kommer lungfunktionen minska. Samtidig fås en större omsluten volym gas som är svår att andas ut helt (motsvarande i din andra tråd om KOL). Det blir en större volym i lungan som inte ersätts vid varje andetag - lite som om du skottar snö med en snöskyffel som hela tiden är till hälften fyllde med snö, du kan vara skotta halva mängden snö varje gång. Och andningsapparaten är utformad så att så mycket som möjligt (nästan hela volymen) skall skottas varje gång för att få ett bra gasutbyte.

Ju större del av lungan som påverkas desto större mängd gasutbytande celler försvinner.

Svara Avbryt
Close