7 svar
298 visningar
Quacker 560 – Fd. Medlem
Postad: 8 maj 2020 16:21

Orbitaler

Psi, Psi2

Sannolikhet och ehm... orbitalform?

Jag har fortfarande inte fått grepp om detta - så frågar för att kanske kommer svar som får det att falla på plats...

Psi är alltså vad?

Och psi2 är alltså vad?

Och vad visar rad 1, rad 2 och rad 3 i bilden ovan?

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 8 maj 2020 17:39

Orbitalerna 1s, 2s, 3s

sannolikhet att hitta elektronen på olika avstånd från kärnan

här syns noderna

orbitalerna sedda utifrån, tror jag

Quacker 560 – Fd. Medlem
Postad: 8 maj 2020 20:38

Men om det är orbitaler, som ges av psi (om jag förstod dig rätt), på de två nedersta raderna och den i mitten är ett orbital delad på mitten - vad är då skillnaden mellan psi2 och psi som ger orbitalen?

För jag tycker att de graferna ovan som säger psi2 ser ut som något som skulle kunna motsvara formerna som finns på rad 2 och rad 3 (!). Så jag ser liksom inte skillnaden.

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 8 maj 2020 22:13

Det är när du börjar titta på p-och d-orbitaler som det blir roligt.

Quacker 560 – Fd. Medlem
Postad: 9 maj 2020 07:21
Smaragdalena skrev:

Orbitalerna 1s, 2s, 3s

sannolikhet att hitta elektronen på olika avstånd från kärnan

här syns noderna

orbitalerna sedda utifrån, tror jag

Läste dina svar igen och blev osäker på vilken rad som hörde till vilken fråga?

 

Ditt nästa svar om d-orbitaler:

Fast det var väl inte riktigt ett svar på mina frågor/förvirring?

 

Vidare så:

Om Boundary surface ger volymen där det är 90% sannolikhet att hitta elektronen - och det är formen på orbitalen. Varför skulle då psi ge orbitalen?

Hondel 1365
Postad: 9 maj 2020 07:53

ψ\psi är vågfunktionen, ψ2\psi^2 beskriver sannolikhetsfördelningen att hitta elektronen på en viss plats. I dessa fall är ψ\psi (och därmed ψ2\psi^2) endast beroende av avståndet från kärnan. De tre bilderna visar sannolikhetsfördelningarna för orbitalerna i 1, 2 och 3 dimensioner. Exempelvis för 3s: hög sannolikhet att hitta nära kärnan, sen blir det 0, sen lite högre sannolikhet, 0 igen och sen lite högre. Det syns i både den översta och den mellersta bilden. Tredje bilden är kanske inte så speciellt i dessa fall, finns lite mer spektakulära utseenden för andra orbitaler

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 9 maj 2020 09:54

Var har du hört om ψ\psi-orbitaler? Det är inget jag är bekant med. Atomerhar orbitaler av typerna s, p, d, f och g, mlekylenr kan ha σ\sigma-oritaler och π\pi-orbitaler. Blandar du ihop det med lösningarna till Schröringer-ekvationen? Om man kvadrerar en lösning till Shrödinger-ekvationen får man sannolikheten för att hitta en elektron i en viss punkt i rymden, vilket i stort sett är en orbital.

Hondel 1365
Postad: 9 maj 2020 13:45 Redigerad: 9 maj 2020 13:46
Smaragdalena skrev:

Var har du hört om ψ\psi-orbitaler? Det är inget jag är bekant med. Atomerhar orbitaler av typerna s, p, d, f och g, mlekylenr kan ha σ\sigma-oritaler och π\pi-orbitaler. Blandar du ihop det med lösningarna till Schröringer-ekvationen? Om man kvadrerar en lösning till Shrödinger-ekvationen får man sannolikheten för att hitta en elektron i en viss punkt i rymden, vilket i stort sett är en orbital.

Om det var mig du adresserade skulle jag inte vilja säga att jag pratar om ψ\psi-orbitaler.

Jag har alltid tänkt att orbital och vågfunktion är samma sak men det kändes naturligare att säga vågfunktion.

Så för att undvika att inför något nytt begrepp, låt mig omformulera mig: ψ\psi är orbitalen, en matematisk beskrivning av en elektrons (eller par av elektroner) beteende. Om du kvadrerar den, dvs räknar ut ψ2\psi^2 får du sannolikhetsfördelningen för positionen för nyss nämnda elektron. De tre bilderna är 1-, 2-, och 3-dimensionella illustrationer av hur denna sannolikhetsfördelning ser ut för orbitalerna 1s,2s och 3s. I samtliga fall är den endast beroende av avståndet till kärnan.

Svara
Close