PH värde och växtliv (Nk1b)
Hej! Skriver en kort labbrapport inom kursen Nk1b med fokus på ph förändringar och växtliv. Vi har under en tid vattnat basilikaväxter med olika ph lösningar och:
- citronsyrablandning (ph ungefär 3) och Vatten klarade sig relativt bra
- bikarbonatlösning (ph ungefär 8,5) dog ganska snabbt.
En felkälla var att vi glömde vattna växterna under ungefär 3-4 dagar men detta förklarar inte varför vatten och citronsyra överlevde.
Någon som har en teori bakom varför bikarbonatlösningen dog och det andra överlevde.
Flyttade tråden till Bi1, där den passar bättre. /moderator
Vad innehåller jorden? Finns det något där som skulle kunna reagera med vätejoner eller hydroxidjoner och motverka pH-förändringar i jorden?
Vid vilket pH-värde brukar man normalt odla basilika?
Teraeagle skrev:Vad innehåller jorden? Finns det något där som skulle kunna reagera med vätejoner eller hydroxidjoner och motverka pH-förändringar i jorden?
Vid vilket pH-värde brukar man normalt odla basilika?
Fick fram lite info på nätet att det ska planteras i planteringsjord (Pj) eller såjord (Sj ). Båda ligger på ett ph runt 5.5 > 6.5 vilket får mig att gissa att det normalt odlas på samma värden.
Både jordsorterna innehåller i sin tur runt det samma näringsämnen (mg/l) med det största skillnaderna på:
- Kväve (Mg/l): 240 Pj / 100 Sj
- Kalium (Mg/l): 250 Pj / 140 Sj
Skulle dessa ämnen (Se länkarna för alla ämnen) kunna agera som en buffert med hydroxidjoner för att då motverka att ph värdet sjunker för lågt i Citronsyra plantan och därav medföra att näringsämnena fortfarande kan tas upp.
Skulle man därav också kunna säga att när man tillför för många hydroxidjoner genom bikarbonatslösningen att det i sin tur inta kan balanseras genom vätejoner vilket gör att PH slutligen höjs och näringsämnena inte längre kan tas upp.
Detta försätter då att näringsämnena i sig själva agerar som buffert med hydroxidjoner. I sin tur besvarar det dock inte frågan om hur högt PH faktiskt påverkar upptagningen av näringsämnen och hur deras överlevnad påverkas av detta.
(PS, läser inte Kemi 1 eller Biologi 1 då jag går SA, så ursäkta gärna om jag inte har full koll på detta.)
Bra tänkt! Jag tror att du ligger nära sanningen.
Många gödningsmedel innehåller basiska ämnen som karbonater och hydroxider, ofta i förening med magnesium och kalcium eller andra alkaliska jordartsmetaller som bildar svårlösliga salter.
Tillsätter man en syra så kan dessa reagera med vätejonerna och motverka förändringar i pH-värde. Det finns även ämnen i jorden som kan binda till sig vätejoner och då frigöra andra positiva joner istället, ett sorts jonbyte. Detta är ett miljöproblem eftersom jonerna som frigörs ofta är viktiga näringsämnen. Om marken försuras kan alltså jorden lakas ur på näringsämnen. Om man däremot har en kruka där vattnet hålls kvar stannar ju näringsämnena kvar i anslutning till växterna. Det skulle innebära att man binder upp en del vätejoner utan att näringsämnena spolas iväg. Läs mer här: länk och här: länk.
Troligen har jorden en sämre förmåga att motstå ökningar i pH-värde. Man får dock vara lite försiktig här eftersom den mesta av informationen som går att hitta tar upp problem med låga pH-värden eftersom det är det stora miljöproblemet i naturen. Vi har inga problem med att jordarna blir för basiska, så det skrivs inte lika mycket om det. Det finns ämnen som till viss del kan plocka upp och reagera med hydroxidjoner, t.ex. ammoniumjoner.
Kontentan är i alla fall att man kan misstänka att jordens pH ändras mer av att tillsätta det basiska vattnet och att det därmed påverkar växtens tillstånd. Som du redan har konstaterat så svarar undersökningen inte riktigt på hur högt pH blir eller vilka pH-värden som är skadliga för växten. Man hade kunnat kontrollmäta pH i jorden för att se hur mycket det ändrades efter att lösningarna tillsattes (t.ex. genom att lägga ett pH-papper mot jorden).
Teraeagle skrev:Bra tänkt! Jag tror att du ligger nära sanningen.
Många gödningsmedel innehåller basiska ämnen som karbonater och hydroxider, ofta i förening med magnesium och kalcium eller andra alkaliska jordartsmetaller som bildar svårlösliga salter.
Tillsätter man en syra så kan dessa reagera med vätejonerna och motverka förändringar i pH-värde. Det finns även ämnen i jorden som kan binda till sig vätejoner och då frigöra andra positiva joner istället, ett sorts jonbyte. Detta är ett miljöproblem eftersom jonerna som frigörs ofta är viktiga näringsämnen. Om marken försuras kan alltså jorden lakas ur på näringsämnen. Om man däremot har en kruka där vattnet hålls kvar stannar ju näringsämnena kvar i anslutning till växterna. Det skulle innebära att man binder upp en del vätejoner utan att näringsämnena spolas iväg. Läs mer här: länk och här: länk.
Troligen har jorden en sämre förmåga att motstå ökningar i pH-värde. Man får dock vara lite försiktig här eftersom den mesta av informationen som går att hitta tar upp problem med låga pH-värden eftersom det är det stora miljöproblemet i naturen. Vi har inga problem med att jordarna blir för basiska, så det skrivs inte lika mycket om det. Det finns ämnen som till viss del kan plocka upp och reagera med hydroxidjoner, t.ex. ammoniumjoner.
Kontentan är i alla fall att man kan misstänka att jordens pH ändras mer av att tillsätta det basiska vattnet och att det därmed påverkar växtens tillstånd. Som du redan har konstaterat så svarar undersökningen inte riktigt på hur högt pH blir eller vilka pH-värden som är skadliga för växten. Man hade kunnat kontrollmäta pH i jorden för att se hur mycket det ändrades efter att lösningarna tillsattes (t.ex. genom att lägga ett pH-papper mot jorden).
Jag tror jag fattar, kollar innehållsförteckningen på det olika jordsorterna och ser att det innehåller en hel del organiska ämnen med kalk mm. Detta i sin tur kan agera buffert emot försurning men inte viceversa.
(Jag förstår inte till hundraprocent om alla ämnen som blir basiska och hur man ser hur man kan se om dessa har en elektrisk laddning, skulle dock vilja lära mig men här kanske inte är bästa stället att diskutera det)
Utöver det så hade det kanske varit en utvecklings möjlighet inför en kommande labb att göra om det och därmed mäta PH värdet i jorden och se hur förändringen faktiskt i PH faktiskt är och om den blir under ett PH värde som växten inte är bekväm med.
Hej Sandis,
Över hur lång tid skedde experimentet? Hade ni fler replikat eller bara två krukor; en med surt och en med basiskt? Var de lika stora, fick de lika mycket ljus?
Det är problematiskt att ni missade vattna under några dagar. Blev växterna synligt stressade? Det är möjligt att växterna drabbades olika hårt av vattenstressen och det är omöjligt att utesluta hur stor påverkan det hade utan att göra fler experiment. Därför bör du ta resultatet med en nypa salt. Det är värt att diskutera resultatet, men inte värt att dra några slutsatser.
Efter en snabb googling så hittade jag källor som påstår att basilika kan klara av pH 5.1 till 8.5, även om de föredrar ett smalare intervall.
